Råd till oss med kristna anhöriga från er kristna

Naaw... Gulligt! Och framför allt en massa respekt (det där ordet som du älskar att svänga dig med utan att förstå) i det inlägget. Ja, INOM islam och hinduismen är alla troende. Precis som INOM kristendomen, judendomen och buddhismen. Skillnaden för buddhism är att långt ifrån alla buddhister definierar Buddha som en gud. Därav kan det vara möjligt för någon att definiera sig som buddhist (inte medborgare i ett "buddhistiskt" land, ja jag märkte ditt lilla försök att flytta målstolparna, respektfullt och hederligt, fullt av kristna värderingar) och ateist samtidigt. Även om jag som sagt aldrig träffat en troende (eftersom jag tydligen behöver poängtera detta så du inte tror att jag menar en etnicitet eller landstillhörighet och inte en konfession) buddhist som använt begreppet ateist om sig själv.
Vilken verklighet jag lever i? Den som de flesta ateister som jag träffat lever i. Den utan tomtar, troll, gudar, religiösa ateister och andra sagoväsen. Alltså den verklighet du uppenbarligen inte lever i.

Du behöver inte ge mig någon respekt. Jag har ingen för dig.

Vi som inte är kristna men har kristna anhöriga vill gärna bemöta våra fränder med respekt.

Vad bör vi känna till om kristendomen för att kunna ha den förståelse som behövs?

Jag är alltså inte intresserad av att diskutera huruvida jesus gick på vatten eller ej. Utan huruvida det är viktigt att känna till den historien i ett möte med en kristen anhörig.

Så snälla medateister. Håll debatten om religionens riktighet till lämpligare trådar.