Minns någon här om det var något tal om inflation före 2008-krisen?

Jag minns att reporäntan var på runt 5% men har inget som helst minne av höga priser eller inflation.
Så varför var räntan så hög då?

Från 1980-talet till 2010-talet har Sverige haft följande inflation:

år 1980: 13,6 %
år 1990: 10,5 %
år 2000: 1,0 %
år 2001: 2,4 %
år 2002: 2,2 %
år 2003: 1,9 %
år 2004: 0,4 %
år 2005: 0,5 %
år 2006: 1,4 %
år 2007: 2,2 %
år 2008: 3,4 %
år 2009: -0,3 %
år 2010: 1,3 %
år 2011: 2,6 %
år 2012: 0,9 %
år 2013: 0,0 %
år 2014: -0,2 %
år 2015: 0,0 %
år 2016: 1,0 %
år 2017: 1,8 %
år 2018: 2,0 %
år 2019: 1,8 %
år 2020: 0,5 %
år 2021: 2,2 %


Vi hade brutal inflation under 1980-talet och ett par år in på 90-talet, vilket naturligtvis återspeglades i räntan.

Men då mindes jag inte helt fel. Visst var det en uppgång 2008 men inget som borde motiverat räntenivån. Räntan störtdök ju också sedan. Totalt felaktig prognos ? Konstigt att man då agerade för tidigt och nu för sent.

På den tiden var det helt normala räntor, inget som någon tyckte var särskilt högt, åtminstone inte väldigt högt. Är efter den krisen vi vant oss vid att reporäntan är ca 0. Men innan 2008 tänkte ingen den tanken.

Räntan var inte hög då, den var normal. Ingves har upprepat gång på gång att "5-6% ränta är ett normaltillstånd"

Den låga räntan som har varit "normal" de sista 10-12 åren är ett undantagstillstånd som varat alldeles för länge, är som att fråga en alkis efter ett normaltillstånd och få svaret att "två-tre promille" då funkar kroppen och allt löper på smidigt. Samtidigt ska tilläggas att vi inte varit ensamma om detta experimentet.

Nu får vi betala priset med en jävligt hög inflation (det gäller många andra länder också såklart), men...det Sverige dessutom plågas av och som folk inte har fattat än är en krona som sjunker mot de flesta andra länders valutor upptill inflationen, främst mot viktiga valutor som Yuan (12% på 6 mån), Euro (5% på 6 mån), Dollarn kostar just nu 10.50 kr!....har stuckit från 8,90 kr på ett halvår, men det har inte vanligt folk fattat än.

Sverige har gjort sig känt som en humanitär stormakt som strösslar pengar runt om i världen (och här hemma genom att behandla folks skattepengar vettlöst), får se hur mycket de stålarna räcker till framöver till de som ska växla in dem, går mot monopolspelsvaluta just nu om ni frågar mig...Och vändningen är inte här på långa vägar !

Som alkisen i exemplet ovan så kommer Sverige snart gå genom en bakfylla, kan hända att det gäller många fler länder i Europa (och världen) än Sverige. Svenskarna har dock festat på utav bara helvete när många andra redan gått hem och tagit smällen, jag tror det kommer att krävas rätt många aspirin tyvärr.

Notera, vilket inte riktigt framgår av tabellen, att 1992 kulminerade ränteoron:

Realräntan steg från 1–2 procent 1991 till tidvis över 10 procent 1992. Den överhettade ekonomin ledde till att Riksbanken höjde marginalräntan till 500 procent den 16 september 1992 för att försvara kronan.

Det gick inte alls bra dock, utan man fick släppa kronkursen fri, varpå inflationstakten äntligen saktade ned. Det var inte så kul för de som hade bolån att betala av på under de tre dagarna med skyhöga räntor...

https://www.riksbank.se/sv/om-riksba...kronan-flyter/

På den tiden var 3-4% ränta normalt på bank- och lönekonton, och vissa nischbanker gav uppåt 10% (t.ex. Credit Lyon i Stockholm). Efter krisen blev det poppis bland banker att ge 0% vilket de ger än idag...

Så om jag fattar rätt bör man investera i banker innan räntan sticker för att sen få fin avkastning när den sticker iväg?

Jotack, jag var en av de som satt med lån med rörlig ränta på ett nyköpt hus då.
Under ett antal månader betalade jag 24-25% i ränta på bostadslånen, vilket i praktiken innebar att hela min inkomst gick till ränta och amorteringar.
Aldrig mer tänkte jag, och såg till att betala av lånen så snabbt det bara gick.
Skulle räntan närma sig de nivåerna idag, vilket dock inte är troligt, så skulle väldigt många få enorma problem...

...intressant inlägg. och befarar att du kan ha rätt i många avseenden. Festen är slut. Frågan är när baksmällan kommer och hur besvärlig den blir.

Angående mitt fetade; bättre att ha stålarna (som det inte finns ett reellt behov för inom 1-2 år) på börsen då än på ett sparkonto med < 1 % ränta...eller?

Det är väl detta som är del av problemet. Folk har kunnat leva på lånade pengar alldeles för länge utan att inse konsekvenserna. Ett artificiellt liv.

Frågan är hur mycket staten kommer att gå in och täcka upp med diverse subventioner.

Först det fetade, baksmällan har redan börjat. Frågetecknen är mer om hur mycket värre det kommer bli. Än så länge finns det jobb och företagen går bra. Men att vi konsumenter ser ett fall är nog de flesta överens om.

Börs vs madrassen !?

Banken kan man ju glömma åtminstone, vem är intresserad av att (i nuläget) "betala" 7% av pengarna till bankerna för att de sitter på dina pengar.

Sedan är ju frågan om börsen är bättre med tanke på att den kan gå ner ytterligare, jag gör bedömningen att det
är ett ställningstagande man får göra själv, mina personliga tankar dock nedan

Förr sa man att om räntan går ner en procent så går börsen upp 10 procent (gammal sanning, ej helt relevant idag med ändrad ekonomisk politk). Med tanke på att räntan kommer att gå upp så är det i så fall inflationen och det minskade värdet på kronan som håller emot nedgången. Man får dock fråga sig vad pengarna som kommer ut på andra sidan har för värde då. Ett nollsummespel på börsen är en förlust med den höga inflationen, men jämfört med att ha dem i madrassen så antagligen ja ! (att tänka på - fina utdelningar på 5-7% blir i realiteten plus minus noll relativt inflationen).

Eventuell värdeökning i enskilda aktier är inte det jag pratar om här, jag pratar om hela börsen (men det är kanske självklart).

Vi får inte heller glömma att vi har en "punka" redan, börsen är ner snudd på exakt 25% i år (PI). Frågan är om den återhämtar sig eller om det blir en "däckexplosion". Jag vet inte, jag är bara av den åsikten att man förr sänkte räntan för att få igång ett samhälle efter en lågkonjunktur, denna gång har man eldat på med låga räntor i högkonjunktur (och tryckt in extra syre under covid och kriget i Ukraina)...det är en strategi som jag inte sett innan, då har man tagit smällen direkt (på gott och ont).

Det som har varit så annorlunda (sedan 2008/2009) är att man har VÄGRAT att ta en mindre inbromsning. Man flyttar den framför sig hela tiden. Jag tänkte egentligen inte gå in på politik här, men den som tar över efter valet kommer att få fatta helt andra beslut än vad sossarna har gjort dessa 8 år. Det är nästan så att jag tror att de VILL förlora valet för att låta någon annan städa upp.

Som noterats i tråden, det var inte jättehögt. Räntan ska i en utvecklad ekonomi som den svenska variera mellan 1-5 % beroende på konjunktur. Länder som släpar efter ekonomiskt har högre eftersom de har inflation från ”catch-up”.