Varför talar man nästan enbart om diametern/kalibern på vapen men inte längden?

Är det någon som kan förklara varför den stora merparten av fokus när det gäller vapen är på diametern/kalibern på vapnet och ammunitionen? Till exempel talar man om .50 cal eller 9 mm eller när det gäller artilleri exempelvis 155 mm och 120 mm.

Självklart kommer, allt annat lika, en större diameter innebära en större laddning eller mer krut och därmed mer eldkraft och skadepotential. Men längden kan väl ändå inte anses oviktig? En längre artillerigranat eller en längre patron borde rimligen kunna innehålla mer krut och därmed orsaka mer skada än en kortare granat/patron av samma diameter. Dessutom när det gäller längden på själva pipan eller eldröret så innebär ju en längre pipa/eldrör som regel en högre mynningshastighet.

Kan någon förklara varför nästan allt fokus vid diskussion kring vapen ligger på diametern/kalibern?

Patronlängden utelämnas nog i dagligt tal när en hylslängd är tillräckligt dominerande.
I andra fall där kuldiametern är vanlig i flertalet patroner brukar den finnas med, som i 7,62*51 och 7,62*39.

For artilleri 155mm oppgis alltid lengden på løpet ettersom den er viktig hvor hvor langt du kan skyte.
155mm/39 caliber betyr 155mmx39 = 6045mm
155mm/52 caliber betyr 155mmx52 = 8060mm som f.eks Archer har

Beror helt på patronen och sammanhang. Omöjligt att t.ex. bara säga 7.62 i jaktsammanhang då det lika gärna kan vara en .308 Win eller .30-06.

Min gissning är att det är för att man av hävd skriver diametern först i patronens namn, och sedan förkortar man namnet av praktiska skäl. Eftersom ingen orkar säga "9x19mm Parabellum" så säger man "9mm" för att det är smidigare.

Detta sätt att förkorta fungerar mer eller mindre bra för olika kalibrar. "5,56mm" fungerar som regel bra, eftersom det vanligen refererar till "5,56x45 NATO". "7,62mm" fungerar mindre bra.

Är det verkligen ”vapen” vi pratar om nu? 😂

Det finns ungefär hur många variabler som helst som kan vara relevanta när en enhetspatron ska tryckas in i ett vapen.
Projektilens diameter, hylsans diameter och längd, huruvida hylsan är rak eller smalare högst upp, typ av krut, krutmängd, tändmetod hylsans utformning för att sitta fast i vapnet. Plus antagligen en hel del annat.
Motsvarande variabler finns även för vapen där projektil och drivladdning hanteras separerat.

Det blir väldigt långa namn om allt ska med.

Vill man nörda in sig lite beror det nog också delvis på att våra patroner härstammar från mynningsladdarnas och svartkrutets tid. Där fanns bara loppets diameter som kaliberangivelse och när man sedan började med enhetspatroner följde man detta mönster.
Även i sverige använde vi tum på den tiden. Patronbeteckningen blev då exempelvis 45-70 där 45 stod för 0,45 tum i diameter med en laddning av 70 grain svartkrut.
När man gick över till röksvagt krut blev diametern kvar, men följande siffror fick annan betydelse, som exempelvis den vanliga älgkalibern 30-06 där kulans diameter är 0,30 tum och 06 står för antagningsåret i den amerikanska militären.

Artilleri har ju en annan historia där loppens borrning angavs i pund där angivelsen var diametern på en blykula av den vikten. Dvs en 12-pundig kanon hade en loppdiameter som passade en ca 6kg tung blykula.
Ur det kom sedan fast i fraktion, hagelkalibrarnas beteckningar, kaliber 12 betyder ett borrat lopp som har diametern av en blykula av 1/12 pund bly, Kaliber 20 har således mindre diamter då fler kulor av samma mängd bly blir mindre. Till detta lägger man i det moderna röksvaga krutets tid även en angivelse av patronenlägets längd, ex.vis 12/70.

Sammanfattningsvis kan nog sägas att kuldiametern nämns först av hävd för att den var först.

Ser fram mot att bli rättad av alla experter här på flashback, för någon expert är jag inte. Bara en glad amatör.