Citat:
Ursprungligen postat av
Brajebrasomfan
Det hr var ett hemskt dd inget snack om den saken. Och oavsett om TE har svra personlighetsstrningar s tycker jag inte att det gr ngon skillnad. Han r ett jvla avskum och dum i huvudet dessutom, som trodde att hans handlingar skulle leda till reformer inom psykiatrin. Det kanske det gr, men sannolikheten r att reformerna leder till frsmringar fr patienterna snarare n frbttringar. En ensam galnings handlingar leder sllan till frbttringar. Men ett frfrligt vldsbrott anser jag vara lite mer brutalt n shr, till exempel jrnrrsmorden i Ljungsbro.
"En ensam galnings handlingar leder sllan till frbttringar"
Man kan vl nd i rimlighetens namn sga att TE frbttrade psykiatrin p samma stt som Brenton Tarrant frbttrade islam och Peter Madsen frbttrade journalistiken.
Nu var ju ovanstende aktrer ensamagerande galningar, genier, eller hjltar, vilket man nu fredrar.
Men oavsett om de var dumma i huvudet, hade personlighetsstrningar, eller var ett "jvla avskum"
s kan man inte ifrgastta de frbttringar som blev fljden av deras respektive dd, inom respektive
omrden;
Psykiatri, religion, och journalistik.
3 villolror som frorsakat s mycket lidande och dd.
De "allierade" frbttrade ju nazismen med hjlp av samma brutala vldshandlingar, ven om
sjlva ledaren fr nazismen frbttrades genom sjlvmord.
Majoriteten stder de allierades insatser, men frdmer enskilda individer som ocks agerar politiskt
p samma stt.
TE sammanfattar samhllet som ett "psykopatkonsensus", vilket ledde till att han knde sig
kallad att ensamt agera som en hjlte.
Hade han i ett tidigare liv, eller ngon som honom mrdat Hitler innan andra vrldskrigets utbrott,
s hade han dmts och frdmts p samma stt som TE idag.
Detta med att det skulle vara ett "hemskt dd", det som TE utfrde, r vl i frsta hand i juristernas gon.
Alla med anknytning till just juridik mste ju vara frtvivlade av sorg.
Poliser, klagare och vriga aktrer i rttsprocesser och domstolar mste ha drabbats hrt av beskedet om det hemska ddet.
De anhrigas reaktion ver hndelsen r jag mer osker p. Brottsoffret var ju ingen strre
kulturpersonlighet eller intellektuell tungviktare, s saknaden efter henne saknas s att sga.
Eftermlet r ju lite tunt.
Talet om frlust och efterlmnat tomrum knns inte srskilt vertygande.
Mina tankar gr istllet till rttsvsendet som krnkts s grovt.
Polis, klagare och domare borde f professionell hjlp att bearbeta sorgen.
Der r ju nd dessa samhllets stttepelare som krnkts, och har framfr sig ett jttejobbigt
sorgearbete.
