Citat:
Patienten måste ju fortfarande ge sitt samtycke och godkännande till att dela informationen. Man har som nära släkting ingen rätt till att få det för man ber/kräver det. Det är alltid patienten som bestämmer det.
Om patienten dock inte är vid medvetande och/eller inte kan ta emot informationen och man gör en bedömning att patienten inte blir lidande om informationen delas så kan nära anhöriga få ta del av det.
Om patienten dock inte är vid medvetande och/eller inte kan ta emot informationen och man gör en bedömning att patienten inte blir lidande om informationen delas så kan nära anhöriga få ta del av det.
I regel är det så som du beskriver, men inte alltid.
Citat:
Föräldrabalken 17kap:
1 § Om det är uppenbart att någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller något liknande förhållande inte längre har förmåga att ha hand om sina ekonomiska angelägenheter, är en anhörig behörig att för den enskilde vidta ordinära rättshandlingar med anknytning till dennes dagliga livsföring.
1 § Om det är uppenbart att någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller något liknande förhållande inte längre har förmåga att ha hand om sina ekonomiska angelägenheter, är en anhörig behörig att för den enskilde vidta ordinära rättshandlingar med anknytning till dennes dagliga livsföring.
Så, nära anhöriga såsom barn och barnbarn kan bryta sekretessen hos en vårdgivare enligt ovan paragraf. Är t.ex. den äldre dement är det av förekomliga skäl lämpligt att en anhörig tar hand om den dementes vardagliga rättshandling. Skadeståndsparagraferna i ovan kapitel reglerar ansvarsfrågorna om den enskilde lider men.
Har använt paragrafen själv några gånger, men då kan jag också juridiken kring sekretessen.