Spel sätter vårt, annars hyfsat väl fungerande, beslutssystem ur spel (pun intendent).
Du har en liten kostnad, och en extremt liten sannolikhet att helt förändra din verklighet. Förövrigt samma ”logik” som gör att folk köper diverse piller, eller nigeriabrev.
Människor är primärt riskaverta, givetvis i olika grad. Men risk är negativt, och måste således kompenseras med högre belöning.
Sen har du avtagande marginal nytta, dessutom Twerskies kostnader/förluster värderas högre än vinster.
Dessa två egenskaper tillsammans, ironiskt nog, öppnar för gambling (dvs spel med negativ förväntad avkastning), vilket borde vara omöjligt.
St Petersburg paradoxen, avslöjar detta rätt tydligt.
Men då insatsen är marginell och belöningen substantiell, så fungerar inte vår naturliga beslutsmekanism. Kort och gott, människa är beredd att offra en del på marginalen mot en stor potentiell belöning, även om den inte ger ett förväntat positivt väntevärde.
Ingen skulle var med i ett spel där du flippar ett mynt om din lön -Krona får du 50% och klave inget. Väldigt få skulle vara med om du fick 200%, vs inget. Några fler om du fick 210 % vs inget, osv.
Men uppenbart är människor beredda att ta en del av sina resurser och lägga på ett spel där du förväntas förlora. Det beror på den avtagande marginal nytta, dom flesta som inte har problem, spelar inte med sin hyra, mat osv. Men en skvätt av de sista kan man uppenbarligen försaka mot en oproportionerligt liten sannolikhet att förändra allt. Även om det är irrationellt.
Sen finns det lite andra psykologiska mekanismer som gör att vi har svårt att värdera sannolikheter. Om du lägger ner mer tid på att välja nummer, kommer du att öka din subjektiva skattning sannolikheten för vinst mm.
Sen går det inte riktigt för människor att förstå eller relatera till: en på miljonen el en på tiotusen el en på en miljard.
Du har en liten kostnad, och en extremt liten sannolikhet att helt förändra din verklighet. Förövrigt samma ”logik” som gör att folk köper diverse piller, eller nigeriabrev.
Människor är primärt riskaverta, givetvis i olika grad. Men risk är negativt, och måste således kompenseras med högre belöning.
Sen har du avtagande marginal nytta, dessutom Twerskies kostnader/förluster värderas högre än vinster.
Dessa två egenskaper tillsammans, ironiskt nog, öppnar för gambling (dvs spel med negativ förväntad avkastning), vilket borde vara omöjligt.
St Petersburg paradoxen, avslöjar detta rätt tydligt.
Men då insatsen är marginell och belöningen substantiell, så fungerar inte vår naturliga beslutsmekanism. Kort och gott, människa är beredd att offra en del på marginalen mot en stor potentiell belöning, även om den inte ger ett förväntat positivt väntevärde.
Ingen skulle var med i ett spel där du flippar ett mynt om din lön -Krona får du 50% och klave inget. Väldigt få skulle vara med om du fick 200%, vs inget. Några fler om du fick 210 % vs inget, osv.
Men uppenbart är människor beredda att ta en del av sina resurser och lägga på ett spel där du förväntas förlora. Det beror på den avtagande marginal nytta, dom flesta som inte har problem, spelar inte med sin hyra, mat osv. Men en skvätt av de sista kan man uppenbarligen försaka mot en oproportionerligt liten sannolikhet att förändra allt. Även om det är irrationellt.
Sen finns det lite andra psykologiska mekanismer som gör att vi har svårt att värdera sannolikheter. Om du lägger ner mer tid på att välja nummer, kommer du att öka din subjektiva skattning sannolikheten för vinst mm.
Sen går det inte riktigt för människor att förstå eller relatera till: en på miljonen el en på tiotusen el en på en miljard.