Hej,
Behöver lite tips.
Jag har hamnat i en situation där ett sjukdomstillstånd håller på att ta över mitt liv.
Lite kortfattat om jag summerar situationen.
Jag hade som dröm att bli en bodybuilder i mina yngre dar ( är idag 30 år).
Efter ett tungt pass, så fick jag en led trasigt. Jag gick runt med skadan och bet ihop, tills det blev så problematiskt att jag behövde opereras.
Efter att ha opererat en led, så föranledde det till en komplikation och leden blev ännu sämre. Nu har drömmen försvunnit och jag vill bli funktionelig igen. ( Fått massa komplikationer, som exempelvis smärta och dylik)
Jag har opererat denna led 3 gånger nu, och sista gången bönfall jag kirurgen om att försöka igen.
Detta då jag insett att livet inte är värt att leva om inte jag blir återställd.
Efter en hetsig diskussion och konflikt fick jag äntligen min 3e operation. Dock uppkom ett nytt problem. Eftersom att jag la sån stor vikt inför operationen, och såg det som min räddning så började jag utveckla OCD tendenser. Jag kunde kontrollera leden efter operationen lite frentiskt. Jag kunde tänja gränserna över vad man bör göra så tätt efter en operation och varje handling orsakade en ond cirkel med mer ångest- och således mer OCD.
Efter ett tag fick jag träffa min kirurg igen. Jag berättade om min skuld och han schjasa bort problemet ( nästan som att han visste att något sånt skulle ske). Han var bara belåten att operationen blev bättre än innan.
Dock levde jag med samvetet att jag något gått sönder, alt att jag försämrat utgångsläget av vad jag fick efter operationen.
Nu lever jag i en situation där jag antagligen inte kommer kunna få hjälp igen och jag kommer därför behöva leva med en skuldkänsla resten av livet.
Det här ockuperar en stor del av min sinnestämning och mentala verksamhet.
Att ständigt ha en bit av hjärnan upptagen med '' Jag måste lösa det här problemet, och jag måste opereras igen för att kunna vända blad''.
Mitt sociala liv har tagit stor skada och det börjar även ta över min karriär.
Har någon något tips/råd?
Rent spontant tänker jag att jag behöver kanske träffa en annan kirurg och be om hjälp?
Behöver lite tips.
Jag har hamnat i en situation där ett sjukdomstillstånd håller på att ta över mitt liv.
Lite kortfattat om jag summerar situationen.
Jag hade som dröm att bli en bodybuilder i mina yngre dar ( är idag 30 år).
Efter ett tungt pass, så fick jag en led trasigt. Jag gick runt med skadan och bet ihop, tills det blev så problematiskt att jag behövde opereras.
Efter att ha opererat en led, så föranledde det till en komplikation och leden blev ännu sämre. Nu har drömmen försvunnit och jag vill bli funktionelig igen. ( Fått massa komplikationer, som exempelvis smärta och dylik)
Jag har opererat denna led 3 gånger nu, och sista gången bönfall jag kirurgen om att försöka igen.
Detta då jag insett att livet inte är värt att leva om inte jag blir återställd.
Efter en hetsig diskussion och konflikt fick jag äntligen min 3e operation. Dock uppkom ett nytt problem. Eftersom att jag la sån stor vikt inför operationen, och såg det som min räddning så började jag utveckla OCD tendenser. Jag kunde kontrollera leden efter operationen lite frentiskt. Jag kunde tänja gränserna över vad man bör göra så tätt efter en operation och varje handling orsakade en ond cirkel med mer ångest- och således mer OCD.
Efter ett tag fick jag träffa min kirurg igen. Jag berättade om min skuld och han schjasa bort problemet ( nästan som att han visste att något sånt skulle ske). Han var bara belåten att operationen blev bättre än innan.
Dock levde jag med samvetet att jag något gått sönder, alt att jag försämrat utgångsläget av vad jag fick efter operationen.
Nu lever jag i en situation där jag antagligen inte kommer kunna få hjälp igen och jag kommer därför behöva leva med en skuldkänsla resten av livet.
Det här ockuperar en stor del av min sinnestämning och mentala verksamhet.
Att ständigt ha en bit av hjärnan upptagen med '' Jag måste lösa det här problemet, och jag måste opereras igen för att kunna vända blad''.
Mitt sociala liv har tagit stor skada och det börjar även ta över min karriär.
Har någon något tips/råd?
Rent spontant tänker jag att jag behöver kanske träffa en annan kirurg och be om hjälp?