Citat:
Ursprungligen postat av
svensson1970
Hej!
Har fått höra många gånger (har dessvärre inget källa) att om du är riksbanks chef och vill printa ut ett visst belopp, så måste det finnas värde bakom det annars så begår du ett stort misstag (vilket leder till inflation).
Med värde menar jag att:
om det finns 1 krona så har någon jobbat och vill ha betalat för det
eller att kina vill ha 1 krona från Sverige.
Stämmer allt detta?
Vill man göra det riktigt lätt för sig kan man tänka ungefär så här: Säg att du har en ekonomi där det produceras äpplen och päron. Ett givet år kanske det köps och säljs tio päron (till priset två kronor per päron) och fem äpplen (till tre kronor per äpple). En ekonomis nominella bnp är värdet på alla varor och tjänster som säljs under ett år. I det här exemplet kommer landets nominella bnp vara:
(fem äpplen) * (tre kronor / äpple) + (tio päron) * (två kronor / päron) = 15 kr + 20 kr = 35 kronor
När det gäller pengar finns det något som heter ”kvantitetsteorin”. Enligt den kan denna nominella bnp uttryckas på två sätt. Antingen som penningmängden (M) gånger pengarnas omloppshastighet (V). Eller som prisnivån (P) gånger realt bnp (T). Pengarnas omloppshastighet är något som brukar antas vara konstant. Realt bnp kan du tänka dig som hur mycket som faktiskt produceras (i det här exemplet: fem äpplen och tio päron). Kvantitetsteorin säger, som sagt, att M*V = P*T. Om V är konstant, och du vill att P ska vara konstant, då måste M öka med lika mycket som T. Alltså, om T fördubblas, då måste M också fördubblas. Annars kommer inte P vara konstant.
Med andra ord, om den här ekonomin går från att producera fem äpplen och tio päron till att producera tio äpplen och tjugo päron, då måste penningmängden fördubblas. Varken mer eller mindre. Om du ökar mängden pengar i en högre takt än vad real bnp ökar, då kommer prisnivån att öka.