Hur fungerar riksbanken egentligen?

Hej, jag är dåligt insatt.

Kan någon vänlig själ förklara tydligt och enkelt vad som sker när riksbanken höjer sin styrränta rent praktiskt och hur detta motverkar stigande inflation?

Extra poäng om man även förklarar varför USAs federal reserves höjning påverkar världen?

Tack för mig och alla andra icke insatta som kan lära oss!

Vi prövar Nationalekonomi.

Privatekonomi --> Nationalekonomi
/Moderator

Jag är dum i huvudet men ska förklara vad jag tror att jag vet.

Det finns många affärsbanker i Sverige. En affärsbank skapar pengar när de ger ut lån. Det är en sådan bank du går till för ditt bostadslån. När en bankdag är på väg mot sitt slut så måste böckerna för affärsbankerna balanseras. De lånar då av centralbanken pengar med ränta för att få det att gå ihop. Det är den räntan riksbanken sätter.

Om räntan på ett värdepapper är 3% och inflationen 7 % så förlorar man i köpkraft 4%. Höga räntor gör att investeringar och konsumtion minskar (i teorin) eftersom pengar kostar mer. Det är affärsbankerna som skapar pengar och sätter räntorna på dem. En centralbank kan också köpa statsobligationer på öppna marknaden för att få ner räntan. De skapar då pengar vilka flyter in i ekonomin och höjer priserna på tillgångar, och till slut konsumentvaror och tjänster. Detta kallas för inflation.

Så en centralbank kan sätta räntan på centralbankspengar (de pengar affärsbankerna lånar av riksbanken) och köpa värdepapper. Båda dessa verktyg förändrar hur mycket pengar som finns och vad priset på pengar är (räntan). Detta borde påverka inflation - tillsammans med investeringar och annat.

En räntehöjning påverkar inflationen på flera sätt. Men två av det mest signifikanta är: man tar bort köpkraft i ekonomin (samma effekt som höja skatten i finanspolitiken), då sänker man efterfrågan. Och dels genom att växelkursen stärks, genom att efterfrågan på kronor blir större och inflationsförväntning-arna blir lägre. Starkare växelkurs leder till billigare importvaror.

Alla räntor i världen är länkade via ränteparitesvillkoret. Vilket säger att realräntan ska vara den samma i världen. Så om usa sänker sina infationsförväntningar, genom en räntehöjning, kommer andra länder att behöva anpassa sej eller få sänkt växelkurs.

Jag tycker du förklarar bra men jag förstår fortfarande inte vad som sker i praktiken simplifierat om riksbanken höjer sin styrränta med 1% vad blir utfallet och varför dämpas inflationen av det?

På 90-talet spekulerade George Soros i svenska kronor. Detta drabbade Sverige hårt. Man satte då styrräntan till 500%. En affärsbank som skulle försöka balansera böckerna med att låna av riksbanken fick då förstås ett stort problem. De luckor som behövde tätas igen hade för högt pris. Så när en affärsbank får känna på en högre ränta på centralbankspengar måste de i sin tur höja sina egna räntor för att få ekonomin att gå ihop. När någonting kostar mer oavsett om det är kapital, arbete, varor eller tjänster så blir det mindre av det. Om man sänker momsen på en vara (som på böcker som de gör) så bör fler köpa det. Höga priser innebär mindre försäljning i volymerna. Så ränta och skatt har liknande effekter. Vill man uppmuntra köplusten så kan man sänka skatten eller sänka räntan. Vill man stävja inflationen måste pengar bli dyrare. Pengar är alltså skulder med räntan som sitt pris.

Det är många smokescreens vad gäller centralbankers funktion. Nu har jag plöjt igenom NEK-litteraturen på A och B-nivå utan att bli riktigt klar över det hela. Den enda person jag hittat som kunnat ge en bra förklaring är Richard A Werner som dock ibland använder ett något simplifierande språkbruk.

Hur som helst bevisade Werner att pengaskapandet inte sker hos centralbankerna utan i bankerna själva. Något som Bank of England strax efter erkände. Tyvärr har jag inte länk men det är bara att googla.

I vilket fall min slutsats är att vår riksbank är relativt maktlös - särskilt genom vårt beroende av de stora valutorna. Det är därför Ingves policy inte kan avvika från FED:s. Sedan så gäller det att klä de egna agerandet i allehanda kläder för att maskera detta.

Ytterligare en sak är att RB kan vidta en rad andra åtgärder än att ändra reporäntan - till exempel att köpa värdepapper eller sk öppna marknadsoperationer. Ibland är det dessa operationer som har effekt snarare än reporäntan.

Werner påstår vidare att det är räntorna som följer konjunkturen och inte tvärtom. Jag kan inte säga att jag riktigt kan bedöma trovärdigheten i detta. Det framstår för mig att räntan främst är ett sätt för FED att balansera så inte deras inflation blir för hög. Eftersom FED är så stor så har inte de andra så stor möjlighet att avvika från deras räntepolicy för annars kommer allt fritt kapital att sticka till USA om enbart FED höjer räntan.

Sedan ska man vara medveten om att Ingves och alla andra centralbankskungar samarbetar med varandra genom BIS i Basel. Vad de kokar ihop där är inte offentliga handlingar så det är omöjligt för oss att veta vad som sker där.

Vidare VET jag att politiker som sitter i RB-fullmäktiga inte har den intellektuella kapaciteten att förstå ett skit av vad som pågår där.

1) dyrare att låna -> mindre mängd lån

2) ekonomin kyls ner, mindre ekonomisk aktivitet (dvs produktion och konsumtion minskar)

3) priserna sjunker om efterfråga och produktion minskar. Inflation är definierat som KonsumentPrisIndex (KPI), dvs lägre priser är lägre inflation enligt KPI-definitionen.

överlag bra förklarningar tycker jag.

sjukt att 99% av befolkningen omedvetna om detta
verkligheten överträffar konspirationerna

Låter som det är räntestyrningen snarare än Riksbankens funktion som du är ute efter. (Det är helt olika saker).

Men räntestyrningen då, lite förenklat:

* Ett antal banker och finansinstitut har konto hos RB. Inte alla.

* De som har konto hos RB kan också genomföra repor med RB som motpart.

* En repa är en försäljning av ett värdepapper där det finns ett återköpsavtal.

* RB kan vara motpart i båda riktningarna. Och bestämmer enväldigt räntan som löper under repans livslängd.

* Den ränta som RB bestämmer blir också den dagslåneränta som gäller på marknaden som helhet. Eftersom alla (med konto) har alternativet att göra repor med RB som motpart.

* Notera att räntestyrningen bara gäller dagslåneränta. Längre räntor påverkas inte.