Citat:
Ursprungligen postat av
Notmyguru
Hör lite då och då historier om "sitta kvar på rummet-fenomenet" och tvivlar inte på att det stämmer även om jag inte varit med om det själv. Minns att man blev hemskickad ibland vid middagsdags men det var bra mycket vanligare att man stannade och blev bjuden på mat. Men eftersom jag har flera syskon tyckte mina förälder att vi kunde bestämma sådant innan maten stod på bordet. Är ju en himla skillnad mellan att utfodra en unge extra och om det plötsligt blir nio pers runt bordet för att alla barn i familjen släpat hem kompisar.
I bostadsområdet på min hemort funkade det som så att föräldrarna på samma gata å gatorna intill hade en typ överenskommelse att även om halva klassen råkade leka i lekställningen vid en av villorna 3 dagar i rad i veckan så skickades barnen hem till middagstid och alla åt hemma i sitt eget hus. (Detta var innan mobilens tid i var skolunges ficka ska nog tilläggas)
Däremot mer långväga gäster som var mer tydligt överenskommet inbjudna å där nån förälder kankse fick skjutsa å man kommit överens om att den ungen kommer på besök den dagen, då bjöds det såklart på mat.
Enkelt lättförståeligt och praktiskt.
Problemet är väl om man inte är kapabel att fatta sånna enkla sociala konstruktioner. Likväl för den som inte fattar att det blir helt onödigt krångligt att bjuda 17 ungar på middag som precis lika gärna kan springa över gatan till sin egen middag som står står varm på bordet. Å likväl för den som inte fattar att det blir lite outhärdligt för ungen som är på ett längre besök å inte kan springa hem för att bli mätt i magen om man inte bjuder den.