Buddhism (Sammanfogad tråd)

Nej, han har aldrig sagt det. Han visste vad som hände efter döden. Men däremot sa han, precis som du säger, att man inte ska tro något bara för att någon säger det.

Ja, det är en drivkraft. Men viktig skulle jag inte vilja påstå. Den stjälper mer än den hjälper.

Tanken att göra sig av med begäret eftersom det gör mer skada än nytta är vettigt, och den insikten delar buddhismen med flera livsåskådningar. Dock så är det väldigt svårt, och mycket påverkar möjligheterna för att nå dit. Lever man på en lugn karibisk ö med värme året om, mat i naturen osv är det nog lättare att släppa ha-begäret, men lever man i ett kallt land där överlevnaden kräver en viss materiell standard för att övervinna kyla och hunger så tror jag det är svårare. Att t.ex. inte döda och samtidigt leva på grönland kräver sin man, mycket lav behövs för att stilla hungern

Därför finns det en munkorder. Lekfolket förser munkar och nunnor med mat. I utbyte får de undervisning. När munkarna och nunnorn dör eller upplysta så blir de ersatta av personer som vill bli munkar och nunnor av lekfolket. Klimatet gör inte så stor skillnad.

Vad är en människa utan begär? Till livet? Till kärleken? Till sex? Etc.

En apatisk zombie om du frågar mig. Eller är det bara materiella begär du talar om?

En människa utan begär är upplyst. Fri från lidande. Fri från sorg. Fri från död, sjukdom, åldrande och död. Lycka är avsaknaden av lidande.

Om man blir en apatisk zombie så har man följt den andra extremen, "Motvilja". Man förtränger allt, avskärmar sig.

Det enda begär som är bra är begäret att nå nirvana

Nja, knappast fri från sjukdom, åldrande och död.

Sedan är det grejen med lidande... Buddhismen är som en grinig unge när det gäller det.

Vad är det som är så outhärdligt med lidande? Något barnsligt och vända sig helt bort från livet i protest bara för att det innehåller en del lidande.

Lidande och problem är till för att bemötas och erbjuder många gånger en möjligghet till personlig utveckling.

Tar man bort orsaken så försvinner verkan men eftersom du tydligen inte tror på återfödelse, medan jag gör det, så är det inte lönt att vi argumentar om det.




På vilket sätt vänder man sig bort från livet när man erkänner att det finns lidande och försöker göra något åt det istället för att sticka huvudet i sanden och gå från den ena otillfredställande upplevelsen till den andra?

Men du, det är väl få som inte säger att det finns lidande i den här världen?

Frågan är väl bara hur man hanterar det. Antingen flyr man från det genom att försöka ta bort sina begär till livet och den glädje det kan uppbringa eller så accepterar man detta faktum som en naturlig del av livet som många gånger inte är så farlig.

Man behöver inte gå ifrån den ena otillfredställensen till den andra, det beror helt och hållet på hur du själv förhåller dig till livet. Det finns rätt många av oss som är tillfredställda med.

Jag förstår inte var du får in att man "flyr", man tar ju tag i problemet. Hade man bara levt en gång så hade det inte varit så "farligt". Då hade man kunnat göra vad man ville utan att ta konekvenserna av det. Men tror man på återfödelse och att detta livet är det "miljonte" livet och att man kommer uppleva samma uppgång och nedgång av kropp och sinne nästa liv så tappar det här livet lite av sin charm. Det blir lite hamsterhjulskänsla av det hela. Men detta är ju som sagt om man tror på återfödelse.

Det har gjorts tester genom datortomografi på munkar med många års erfarenhet av meditation där de på kommando aktiverat de delar av hjärnan som står för glädje. Om man tränar sitt sinne så är man på god väg att bli pemanent lycklig.

Shantideva: I de böcker som jag har läst om buddhism har det aldrig varit något snack om återfödelse. Livet efter döden har beskrivits som okänt. Vad är det för gren av buddhism som du har studerat? Vad är det för gren av buddhismen som jag har läst om?

bibeln har väl något liknande.. ""välsignad äro de fattiga, för deras är himlens konungarike"?? (har bara läst på eng) menar på att de som inte har nåt att förlora inte måste offra så mycket som den rike när man ska ge upp allt för gud. lite samma kanske. har man inget att föslora å e nöjd med det så är det ju kanoners