Citat:
Förvisso, men jag vill nog ändå mena på att Hindenburglinjen var en starkare försvarslinje än Rhen. Vidare vet jag inte om fronten blivit särskilt mycket kortare om man dragit sig tillbaka till Rhen. Se här för en karta över Hindenburglinjen och de delar av Rhen (om jag inte missförstått dig) som du tänkt dig att tyskarna skulle lägga sig bakom.
En ganska betydande förkortning av fronten tycker jag nog ändå. Och just Rhen i söder är väl, om jag förstått saken rätt, utmed långa sträckor väldigt svårforcerad på grund av klippor och branta sluttningar utmed dess stränder. Linjen utmed den mer anspråkslösa Saar skulle väl dock kanske vara en svag punkt.
Citat:
Då är jag med på hur du menar. Men då är frågan vad som uppnås mer än att man retirerar lite i Belgien och Frankrike, fronten gick ju (delvis) genom Ardennerna och fronten genom Elsaß-Lothringen blir inte så mycket kortare för att den flyttas till Rhen istället för att gå genom Vogeserna. Att byta ut Maas mot Saar skulle väl mest innebära att tyskarna ger upp ytterligare lite franskt territorium vilket ju mest kommer gynna fransmännen. Att retirera från Flandern hade väl förvisso kunnat förkorta fronten en hel del, men åandra sidan hade det ju bara stärkt Belgarnas position genom att stora delar av landet åter hamnar under Belgiens kontroll.
Ja, möjligen hade Vogeserna trots allt varit en bättre försvarslinje än Rhen i söder, och ett uppgivande av i princip hela Belgien hade förstås gett fienden tillgång till nya resurser i fråga om framförallt manskap (industrierna och gruvorna kunde de retirerande tyskarna ha förstört). Det hade dock tagit tid att göra dugliga soldater av nyss befriade belgare.
Citat:
Jag är fortfarande skeptisk till att det hade inneburit någon större skillnad mer än att fler soldater hade dött och att fransmännen hade haft en mer gehör för att kräva tyskarna på ännu större skadestånd och eventuella landavträdelser. I mina ögon visar ändå hundradagarsoffensiven att det dödläge som gällt på västfronten trots allt hade börjat luckras upp och att kriget även i väst blivit mer rörligt (även om det så klart fortfarande var ett långsamt skyttegravskrig, men jämför offensiverna som såväl tyskar som allierade lyckades genomföra 1918 med hur det såg ut 1915-1917).
Men ska vi medge att det trots allt fanns i alla fall en möjlighet till effektiva försvarsstrider ytterligare ett tag, och vi trots allt blandar in andra aspekter än de rent militära i ekvationen, då är ju frågan om den tyska moralen inte hade stärkts av strider med ryggen mot fosterlandet medan fiendens stridsvilja försvagats av att inte längre vara inbegripen i en kamp för att konkret skydda sina familjer och sitt folk. Plus att många i väst rimligen såg den ryska kommunismen som ett större hot än ett tillbakaträngt Tyskland och därför kan ha sett relativt positivt på tysk militär använd mot bolsjevikerna, även till priset av tysk expansion i öster.
Citat:
Det kan jag ge dig, men han hade ju dels tur i och med att Katarina II dog 1762, vidare hade Preussen Storbritannien som allierade vilket inte ska underskattas samt att krig på 1700-talet inte var lika ska vi säga industriella varför ett militärt genis om Fredrik den store får ett större genomslag än 1918.
Det är förvisso sant att moderna krig i väldigt hög grad handlar om resurser snarare än strategi. Men återigen: Jag hävdar inte att Tyskland hade en chans att vinna kriget, bara en chans att fortsätta det fram tills man kunde få till stånd en mindre förnedrande fred. (Och hade man lyckats med det hade såklart 1900-talets historia sett annorlunda ut. Nationalsocialisterna hade antagligen aldrig kommit till makten, och den västerländska civilisationen hade då aldrig hängett sig åt självskadebeteende för att kompensera deras grymheter.)
