"Mellan-glaciala perioder" i Skandiavien ???

Mellan-glaciala perioder, eller hur det nu ska översättas på svenska ... hur mycket vet man egentligen om dessa?
Och hur Säker är den kunskapen ???

Den sista varma perioden innan det slutgiltiga istäcket kom och gick, den verkade ju ha gjort stora delar av nordvästra Europa isfritt. Brittiska öarna och landmassan mellan (Doggerland) liksom Jylland tycks åtminstone vara något man känner en viss säkerhet över att de var fria från is.
Men hur mycket av nuvarande Sverige, västkusten och danska öarna, Skåne, kan ha varit isfria ?

Det är ju inte så att det totalt saknas tecken på att det töat även "här." med tanke på att det tydligen har hittats en sk "handyxa" i Halland, som dateras till långt tidigare än den normala nordiska stenålderns yttersta gränser.

Vissa besserwissrar vägrar acceptera det, eftersom det de lärt sig i skolan är ju att det Omöjligen kan vara sant - skolböckerna har ju lärt ut att det rådde Total Istid, och därmed Basta.



Jag har börjat bli mer och mer inriktad på att det nog verkligen kan ha varit så att det var isfritt på de sydvästra delarna av det som idag kallas Sverige.
Och att de neanderthalare, eller Homo Heidenbergensis, som löpte fritt för ca 400.000 år sedan rörde sig mellan isgränsen här och den skotska motsvarigheten i väster - mellan fanns Doggerland och där rörde sig de stora bytesdjuren, som Mammut.

Det finns tex stöd i form av "Doggerländsk röd flinta" och även tidstypiska flintverktyg, som upphittats i sydvästra Sverige. Och det måste ju ha kommit dit på ett eller annat sätt, eller hur.

Det kanske är dags att tänka om, angående åtminstone den mellanglaciala perioden nu senast.

Enligt vad jag läst var den senaste varma perioden mellan istider för ca 130 tusen år sedan. Då hade jorden högre temperaturer och mindre is än under nuvarande period. Då kan jag tänka mig att människosläktet levde i Norden.

https://en.m.wikipedia.org/wiki/Interglacial

Genom DNA-studier kan man sluta sig till att den moderna människan utvecklades för omkring 200 000 år sedan och att det skedde i Afrika. De äldsta fossilfynden av anatomiskt moderna människor är från Afrika och ca 130 000 år gamla. De äldsta fynden från mellersta östern är ca 90 000 år gamla.

Så chansen är väldigt liten att det fanns "människor" i Norden för 100.000 år sedan eller ens i norra Europa.

Stenåldern började för 2 miljoner år sedan.
Varför tror du inte att folk bodde i Norden förr?

Jag tror att det du anmärker på är att jag använde ordet "människosläktet", som kanske inte är korrekt?
Jag syftar på förfäderna som gick upprätt, använde verktyg och hade ett språk, typ.

Eem var förra värmeperioden. Det lär ha varit varmare än nu med skog ända till Nordkap. I med att Norden var en ö då är det inte säkert att det fanns neanderthalare här.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Eem

Jo precis, men hur förklarar man fornlämningarna som nämns i trådstarten?

Även under den moderna stenåldern och bronsåldern har det varit så varmt att skog växt uppe vid ishavet. För 6000-8000 år sedan ungefär.

Antingen driver du med oss eller så har du helt enkelt inte läst på:

Neolitikum betyder den yngre stenåldern, och inleds i och med jordbrukets uppkomst i mellanöstern, i Levanten för cirka 10 000 år sedan.[6] Den äldsta kända staden i världen, Jeriko beräknas ha grundats under denna period. Den kultur som befolkade Jeriko är känd som natufienkulturen.[6]

Jordbruket spred sig därefter successivt över jorden. Av denna anledning kallas neolitikum ofta för bondestenåldern. Etableringen i Europa kan delas upp i ett flertal fristående faser med en ryckvis spridning. En av de mest omfattande skedde runt 5500 f.Kr. när stora delar av Centraleuropa anammades av den bandkeramiska kulturen. I Sverige och övriga delar av södra Skandinavien börjar neolitikum samtidigt ca 4000 f.Kr. vilket också är samtidigt med etableringen av jordbruk och boskapsskötsel på de brittiska öarna. I Sydamerika uppkom jordbruket (och i viss mån även metallhantering) oberoende av utvecklingen i Asien och Europa.

Nu var det dock inte specifikt homo sapiens under holocen som diskuterades.


Det lär ju tagit tiotusentals år för Skandinavien att bli en ö.

Under Eem skall havsnivån varit mycket högre än idag. Lägg till nertryckt landskap av tidigare inlandsis så är det inte så märkligt egentligen och istider handlar om tiotusentals år.

https://www.sciencedirect.com/topics...ciences/eemian

Varggrottan i Finland antas av vissa forskare haft människor under Eem.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Varggrottan

Min poäng var att i början av Eem fanns det mer is, mindre vatten. Då kan Skandinavien varit ansluten till Europa med land, även i Skåne. Men bara spekulationer. Nedtryckt land kan ha haft större påverkan.

Intressant med grottorna.

Jag skulle även vilja säga att det skånska landskapet också ger en, tycker jag, ganska så tydlig bild.
En bild som visar att vissa områden förmodligen inte alls var nedisade på samma sätt som det var överallt runtomkring.

Om vi tex utgår från det "centrala sydskånska landskapet" omkring Revingehed tex, så ser vi ju att det områdes på nästan alla håll och kanter (utom norr) av både ett stort, kringliggande, deltaområde och dessutom en uppsjö av vattendrag, som varit rätt så stora upp till närmast gigantiskt stora "älvar."

Men de där räfflorna, som i resten av istids-Sverige, är "The Smoking Gun" rörande var ismassorna funnits och rört sig över - de räfflorna börjar faktiskt inte visa sig förrän strax norr och nordost om Revingehed - där de rör sig åt nordosthållet.

Men inget sådant, alls, nedanför Revingehed, som sagt.
Där är det bara deltalandskap som inleds med alla dessa kringgärdande älvarna och åarna.
Som idag kallas "raviner" - som Skåne är rätt så känt för annars.

Alltså, nedanför Revingehed till både väst, sydväst syd och såklart sydost och ost, där hittar vi inget som visar den senaste istiden.
Visst finns det spår från tidigare nedisningar, det kan vi ju se ner till kontinentala Europa också.

Så det jag då menar, det är ju att om det hade varit en lika monumental nedisning över även hela Skåne, då borde det ju ha visat sig också. Särskilt i form av spåren det hade avsatt i landskapet - som ovanför Revingehed.

Det ser alltså ut, tycker jag, som att södra Skåne var åtminstone förskonat från de stora glaciärerna.
Jag har inge problem att tänka mig att klimatet där var, minst sagt, barskt - särskilt vintertid eftersom det ju var precis invid glaciärtungornas yttersta spetsar.

Man kan även se på södra Östersjöns bottentopografi, där havsisens tryck gjort just avtryck mot det dåtida strand, eller kust-parti - det följer hela den södra kuststräckningen, närmast exakt så som kustlinjen ser ut idag.
Så icke uppe vid nordöstra Skåne, utanför Listerlandet tex, där vi ser samma räfflor som på land (ovanför Revingehed) och överallt ovanför Skåne.


Så det är liksom inte något jag bara plockat från timma intet, eller att jag bara hoppas på något slags "Graham Hanckock-scenario" här i Skåne ... (jag tror alltså inte att det levt några superavancerade rymd-grottmänniskor här).

Däremot så var det ju en arkeolog i Halland som blev lite omskriven för några år sedan efter att han gjort ett fynd, i en Halländs åker, av en sk "handyxa," eller "handkil."
Det är ett stenredskap som just Neanderthalare var kända för att tillverka och använda sig av.
Den designen hör förvisso fortfarande i sig ända upp till slutet av Paleoliticum - och där har vi iaf lite fler arkeologiska fynd att peka på (bla karakteristiska pilspetsar av Hamburg-, och särskilt Brommetyp.
Och det va sju helt vanliga Sapiens som roade sig med sådana - här i Skåne, direkt efter att isen slutligen försvunnit.

Andra fynd som pekar på att det funnits tvåbenta jägare här under längre tid än vi kanske trott är ju förekomsten av sk "röd flinta" - eftersom den kommer från "Doggerland."
Det har även hittat polsk "chokladbrun flinta" som torde kunna säga något om Varifrån jägarna hade kommit från (för de var ju bara tillfälliga besökare då, i första början.
Vintrarna gjorde ju området till ett slags No Go-område, men om jägare bara hade följt efter renar, tex, under sommaren så hade det ju inte varit omöjligt att de hade kunnat hamna hela vägen uppe i sydvästra Skåne i deltalandskapet med de frysande smältvattensälvarna.

Det var nog en syn för gudarna, föreställer jag mig.
Så stora och vilt forsande forsar finns ju inte att se någonstans idag, någonstans här på Jorden.

Vadå "Skandiavien bli en ö" ???

Jag vet inte hur u tänker, men det var ju för bara ca tio tusen år sedan som Öresund blev ett sund och definitivt separerade Själland från Skåne.
Innan dess var det länge mest bara en flod, från norr till söder. Från is i Kattegatt/Skagerrack till is i södra Östersjön.

Mellan Malmö och Köpenhamn, i stora drag, låg en stor kalkrygg, och det var bla den som behövde nötas ner och spricka upp för att ett sund skulle kunna bildas.


Eller om det är tiden kring 14-10000 år sedan, slutet av paleolotihicum, du tänker på, då var det ju närmast bara vatten uppe vid iskanten i dagens Mellansverige, från typ Oslo och hela vägen över de stora sjöarna till dagens Stockholmsområdet.
Småländska höglandet var ovanför vattnet, men det var mycket vatten där uppe i mitten.
Skåne var ovanför också, tro inget annat.


Du kanske tänker att eftersom det, som du skriver - var en "ö" ... så kunde det inte befolkas ???
Men på den tiden kunde man utan större problem fördas över vatten. I allt från urholkade stammar som kanoter till kanske andra, för oss okända, men större farkoster.

Vi måste ju tänka på att det från den hela ensamma och isolerade ön "Heligoland" sex mil från land i Nordsjön, därifrån grundades ju en tidig industri baserad på lokal flinta som blev otroligt åtråvärd.
Frågan som ingen kunnat besvara är ju hur de ens kunde ta sig dit, och tillbaka - och sen dessutom upprepa bedriften - så regelbundet att de kunde göra industri av det hela.

Det är ju bara en klippa mitt ute i ingenstans.
Hur kunde de ens hitta, kan man fråga sig. Hur navigerade de?
Och hur transporterades alla de där tunga stenbumlingarna över öppet hav?

Själv tror jag att de gjorde det enkelt för sig ...
Dvs de förstod att tidvattensströmmen exakt öster om Heligoland - på fastlandet - den går Alltid, utan undantag, rakt åt öster och väster. Alltid helt rakt, vinkelrätt mot fastlandets kustträckning.

Så då var det ju en lätt sak för dem. Det var ju bara att veta var någonstans på fastlandet som var exakt öster om ön. Och sen bara sjösätta båten och låta strömmen föra dem dit.

Visst, var sjättetimma ändrar tidvattenströmmen riktning, till den direkt motsatta - men då är det ju bara att paddla Mot strömmen istället. Sex timmar.
Hur lång tid tar det egentligen att paddla sex mil, om man åker med strömmen?
Det tog 18 timmar för en tysk långdistanssimmare att simma till Heligoland iaf. Och det berodde på att han blev tvungen att simma mot strömmen i sex timmar (utan att kunna komma framåt ens en meter).
Kanske det går fortare att paddla som bara den, då kanske man hinner på sex timmar.
10 kmh, det är väl den hastigheten som måste hållas då.
Kan man paddla i 10 kmh ... jag vet inte iaf.
Men en krigskanot full av anabolstinna grottmänniskokapitalister kanske var tillräckligt motiverade för den bedriften ...


I vilket fall som helst - inga problem att ta sig över Öresund.