Hur kan höjd ränta dämpa inflationen?

Jag vill låna av dig, lägre ränta än inflationen, inga frågor tack!
Du kan vara min bank!

Dagens ungdomar är tydligen så jävla korkade,att itnte ens grunläggande matte klarar ni av!
Det är fan skrämande...Gå och skjut er så blir av med idioterna...

Det intressanta är att Sverige avskaffade Fractional Reserve Banking 1992. Det finns ingen koppling mellan in- och utlåning längre. Alla kan ta ut sina pengar samtidigt utan att det ställer till något problem alls för banken. Visst kan man få vänta ett tag om man vill ha kontanter men det beror på att banken kanske inte har sedlar i lager utan måste beställa hos riksbanken...

Visst kan bankerna låna ut mer pengar än de har men det betyder inte att vi tillämpar FRB.

I vart fall har ränta försumbar betydelse.
Räntans påverkan är indirekt. När konsumtionen minskar så minskar också efterfrågan på energi och frakt varvid de priserna minskar.



Jag förstår inte riktigt vad/hur du menar. Inte heller dina ekvationer.
Du behöver förtydliga. Variabler måste definieras.

Det är inget problem att underhålla en situation där facket utpressar upp lönerna och näringslivet höjer detsamma. Så kan man ha det år efter år. Och KPI blir så högt som löneökningarna i snitt.
Men det kommer gå ut över tillväxt, och är en synnerlige oönskad situation.
Och det är den här som CB höjer räntorna för att den INTE skall etableras.

I övrigt så vet jag inte om du ville invända mot det jag skrev.
Faller konsumtionen så har företagen inte mycket val annat än att säga upp personal och minska kapacitetsutnyttjandet. Att producera för lager är ekonomiskt självmord.

Några företag kommer prioritera marknadsandelar. Men det är mer i länder med friare arbetsmarknad. Då kommer folk jobba för lägre löner och så slipper man arbetslöshet. Och så behåller man sina marknadsandelar. Arbetslösheten uppstår då i länder med ofri arbetsmarknad. Som Sverige.

Basel III, är fractional reserve banking med fler steg. Lite hårdare capital requirements, lägre leverage ratio och mer likvida tillgångar.

Nej, just reservkravet som är hela tanken med fractional reserve, alltså att tvingas sätta in en del på konto hos riksbanken varje gång man lånar ut så att penningmängden blir en geometrisk serie och inte oändlig, avskaffades 1992. Basel III är ett annat system som uppnår samma syfte med helt andra medel.

Med andra ord, fractional reserve banking med fler steg.

Vad i nuvarande system gör att du kallar det fractional reserve när det inte finns något reserv krav?

Räntan avgör hur intressant det är att hålla sina tillgångar i en viss valuta. Därför kan räntan påverka växelkursen. Med lägre ränta än omvärlden kommer kronan konstant att försvagas. Då blir import dyrare (mätt i kronor) och vi får KPI inflation den vägen.

Det förstärks givetvis om "nästan allt handlas på en världsmarknad?" eftersom växelkursförändringar då rätt snabbt bör slå igenom i prishöjningar.



Kronan stärks gentemot andra valutor. Den mat vi importerar blir därför billigare (mätt i kronor).



Växelkursen.

För att det är den vedertagna termen, och är fortfarande samma princip som banken gör.

Istället för kassakrav kallas det nu kapitalkrav.

Sedan har man lite högre krav på likviditet, men principen är precis den samma.

Bara för att du har black face blir du inte en svart man.

Nej, reservkrav och kapitalkrav är helt olika saker.

USA har reservkrav. Men givet hur astronomiska reserver man haft sedan 2009 så är reservkravets betydelse helt borta.

En investering är nästan alltid spekulation. Man vet inte om den kommer betala sig förrän i framtiden.
Det borde väl gå att förstå.

När Samsung utvecklar nya nallar är det på spekulation. Dom har inte säkerställ några order som betalar utvecklingskostnaden. (Och det är inte alla modeller som går plus).