Jag ska, i all välmening, ge dig lite konstruktiv kritik.
Det första jag reagerade på var att din interpunktion genomgående är ganska svag, framför allt i avsnittet i trådstarten och det andra avsnittet, med citat som inte avslutas och lite andra konstigheter. När berättandet är i tredje person blir det oklart vem som står för utropen såsom t.ex. "vitamin C, good" när du inte använder citattecken eller annat där. Är det berättaren eller karaktären i berättelsen som tänker det? Försök vara mer konsekvens i val av skiljetecken.
Min andra reflexion är att ditt berättande med avseende på ordval framstår som om den är menad som en saklig redogörelse snarare än en skönlitterär berättelse. Telefonen "sounds", "rings", mannen "says" chauffören "opens the door" et c. Du förstår säkert vart jag vill komma. Detsamma gäller även valen av adjektiv och avsaknaden av bildspråk i stort.
Slutligen börjar du alltför många meningar, särskilt i det tredje stycket, med "he...". Det gör texten malande och monoton, och den typen av upprepning är något de flesta nog skulle se som det mest uppenbara tecknet på bristande litterär kvalitet.
Med det sagt tycker jag ändå att du gör en del rätt i hur du försöker disponera texten och att du utöver det beskrivande även försöker uttrycka dig genom dialogen. Du får fortsätta läsa och fortsätta öva. Att, som någon gjorde i tråden, säga att texten håller mellanstadienivå är väl taskigt - gymnasienivå kanske är mer rättvisande.
Det första jag reagerade på var att din interpunktion genomgående är ganska svag, framför allt i avsnittet i trådstarten och det andra avsnittet, med citat som inte avslutas och lite andra konstigheter. När berättandet är i tredje person blir det oklart vem som står för utropen såsom t.ex. "vitamin C, good" när du inte använder citattecken eller annat där. Är det berättaren eller karaktären i berättelsen som tänker det? Försök vara mer konsekvens i val av skiljetecken.
Min andra reflexion är att ditt berättande med avseende på ordval framstår som om den är menad som en saklig redogörelse snarare än en skönlitterär berättelse. Telefonen "sounds", "rings", mannen "says" chauffören "opens the door" et c. Du förstår säkert vart jag vill komma. Detsamma gäller även valen av adjektiv och avsaknaden av bildspråk i stort.
Slutligen börjar du alltför många meningar, särskilt i det tredje stycket, med "he...". Det gör texten malande och monoton, och den typen av upprepning är något de flesta nog skulle se som det mest uppenbara tecknet på bristande litterär kvalitet.
Med det sagt tycker jag ändå att du gör en del rätt i hur du försöker disponera texten och att du utöver det beskrivande även försöker uttrycka dig genom dialogen. Du får fortsätta läsa och fortsätta öva. Att, som någon gjorde i tråden, säga att texten håller mellanstadienivå är väl taskigt - gymnasienivå kanske är mer rättvisande.