Hur finansierar bankerna bolånen?

Ögnade igenom lagstiftningen nu. Och det kan nog vara som du säger att det kan ordnas utan att man behöver skydda det i en egen juridisk person.
Då kan det vara så att bolåneinstituten mer finns av historiska skäl. Eller att det finns något annat skäl till de.

Nu är MFI's utlåning till hushåll för bostadsändamål 3 923 318 MSEK.
Bolåneinstitutens utlåning 4 376 275 MSEK. Dvs lite mer.
Men deras utlåning till hushåll är 3 162 979 MSEK. Dvs lite mindre. Men de mesta av bostadsutlåning hamnar där.
Deras emitterade obligationer är 2 141 768 MSEK. Så en hel del av deras skulder är inte i form av obligationer. Dom har 2 017 195 MSEK i skulder till MFI.
Skulle väl tyda på att bankerna flyttat över bolånen dit men bolåneinstituten får låna av banken. (Tills det finns skäl att emittera mer obligationer).

Jag kan väl möjligen tillägga att banken inte tjänat räntan utan haft räntan som intäkt.
Sedan har banken kostnader i upplåning, personal, kontor, it-utrustning, RIX-avgift, mm så det som banken tjänat är någon liten andel av räntan i bästa fall.

Ja, när banker emitterar obligationer minskar M1.
M1 minskar också när folk flyttar fordringar på banken från avista-kontotn till fasträntekonton. (Och det lär öka nu när räntorna stiger).

Men att M1 minskar leder inte till mycket mer än att velocity ökar.
Omsatt M1 lär inte påverkas det minsta.

Det enda som händer är att M1 som iaf inte skulle använts nu inte ingår i M1 längre.

Jag tror att det är en möjlig scenario men om velocity inte ändrar sig får vi minskar omsatt m1 vilket bör leda till att inflationen minskar.

Man kan också tillägga kreditförluster. Det är en principiellt viktig del av varför banker behövs. Istället för att en investerare lånar ut 1 milon till en enda låntagare så blir de instättare och lånar ut 30 öre till 3,33 miljoner låntagare.

Investerare slipper chansa och bli sittande med svarte petter om de har oturen att låna ut till fel person.

Denna risktransformation är en av två centrala funktioner i banker. Den andra är löptidstransformationen. Insättarna kan sätta in pengar som lånas ut på 50 år och ändå kan de ta ut sina pengar när de vill. Alla investerare har iofs inte investerat på det viset. En del har pengarna låsta i 2, 5 eller 10 år genom att de köper bostadsobligationer. Det är ändå betydligt kortare löptid än bolånen.

Är man inte intressead av dessa funktioner kan man göra som förr och acceptera en revers från säljaren som betalning. Då står man med hela kreditrisken för denne enskilde låntagaren och man kan inte använda pengarna från försäljningen snabbare än köparens amorteringar kommer in.

Det banken får in i ränta skall också räcka till både utbetalningar av ränta på inlåning.

Nettovinsten som blir kvar är det som skall ge avkastningen på det kapital ägarna har låst i banken. Det skall vara den riskfria räntan plus en riskpremie för att det vid en ekonomisk kris skall uppstå betydligt större kreditförluster än de förutsägbara årliga kreditförlusterna.

Marknaden sättter uppenbarligen en ordentlig sådan risk eftersom bankaktier direktavkastar 5-6%. Jag antar att alla de som tycker att banker tjänar ohemula gratispengar har investerat alla sina surt förvärvade slantar i bankaktier men inte har några pengar insattta i banker utan direktutlånar till enskilda bostadsköpare istället.

Fanns inte banker där jag kunde sätta in min lön på ett avistakonto och ändå få ränta tack vare att de lånas ut skulle jag poola min lön med ett gäng andra personer och låna ut större delen med längre löptid till många olika låntagare. Sen skulle vi gardera oss för fallet att många av oss skulle vilja ta ut pengar samtidigt. Det gör vi genom ett avtal med en lender of last resort. En del av oss skulle anse att vi inte behöver kunna ta ut alla pengar direkt. Vi skulle låsa insättningarna på lite längre tid i ett sparkonto eller genom att köpa en obligation av banken.

Nu skulle vi ha uppfunnit en bank. Det har människor naturligtvis gjort igen och igen helt oberoende av varandra. Bankerna är ingen konspiration av någon hemlig kabal.

Sedan kan man tvista om vem som skall vara lender of last resort. Skall det vara en statligt styrd centralbank eller skall det vara något som bankerna själva går ihop om? Om det är en statligt styrd bank kan vi alla ha synpunkter på hur centralbanken skall sätta sin ränta och vilka regleringar den skall ha av bankerna.

Man kan ha väldigt olika synpunkter på det utan att för den skull vara emot bankverksamhet principiellt.

Swedbank ger en rekordhög utdelning på aktien, 15 kr/aktie. VDn tycker att det är viktigt att bankerna tjänar bra med pengar. Ja, vad oväntat...
Den rekordhöga utdelningen och vinsten beror på höjda räntor, det är alltså inte någon extremt skicklig hantering som ligger bakom vinsten utan bara omständigheter. Swedbank gör en vinst 2023 på 43 miljarder, genom att låna in och låna ut pengar.

Tack för bumpen av en intressant tråd.