Citat:
Ursprungligen postat av
Vresrosen
Ebba Busch kan inte skilja på fascism och borgerlig politik, där man i en rättsstat ska bemöta alla människor individuellt. Det gäller också kriminella, migranter, muslimer, islamister etc. Men med noll tolerans mot brottslighet, med stränga straff utifrån varje brottslig gärning, tror jag det kommer lösa sig. Annars ser jag ingen framtid för mig i Sverige. Mitt hopp är att svensken inte är så dum som det ryktas, och ser till att KD, och andra bråkiga partier försvinner.
Vi såg när polisen gjorde så gott de kunde i underläge, och skingrade massorna, och sköt 3 skarpa skott i självförsvar, att demokratin är en stark kraft. De sköt inte hundratals skarpa skott.
Efter det sista utfallet från Ebba Busch tror jag inte längre på maktskifte. När jag ser Ebba Busch, blir jag mörkrädd när M ska ingå i en regeringen henne, med SD som stöd. Jag skulle acceptera att M och SD ingår i en regering med stöd av KD. Jag tror att Ulf Kristersson kan kontrollera SD, men med Ebba Busch skulle det bli en katastrof.
Politiken i Sverige har varit hemvist åt folk som Ebba Busch. De vill tjäna bra med pengar men de har inte de yrken eller utbildning som gör att de efterfrågas på en öppen arbetsmarknad. De är handfallna när det behövs kunskap och kompetens, då verkligheten hinner i kapp dem. Kravallerna i Sverige, var ett uppdämt hat mot polisen men också mot Sverige, vilket politikerna låtsas vara förvånade över. Men Ebba Busch gav sig ut att kriga mot islamister, för att öka på de motsättningar som var orsaken till kravallerna, enkom för egen vinnings skull.
Jag ser på politik som svåra frågor som måste lösas av sansade och välutbildade politiker. Jag vill ha noll tolerans mot kriminaltet, där främlingar som begår brott utvisas. Det är den enda vettiga lösningen. Men det ska ske utan att kränka mänskliga rättigheter och demokratiskt.
Det hat som så besinningslöst förverkligades under gångna dagar kommer kanske aldrig att botas med metoder som är acceptabla för en civiliserad människa som du själv. Du förfasas tydligen över den attityd som EBT uppvisar, med ett hoppfullt öga riktat mot det imaginära slutmålet där du gissningsvis föreställer dig en framgångsrik integrering av en hyperaggressiv subkultur vars moraliska grund är en obevekligt intolerant ideologi? Men det är inte min avsikt att placera ord i din mun.
Våld föder kanske våld, men ibland är organiserat motvåld också den enda valuta som kan köpa dig frid. Vi säger aldrig mer och hoppas att själen kan skrubbas ren, och innan den process som nu satts i rullning är över, kommer du sannolikt behöva vända bort din blick mer än en gång. Allt beror på din bedömning av lägesbildens allvar och vad du i respons är villig att göra (eller i ditt namn få gjort) för att vinna åter landet du älskar.
Vi kan med absolut säkerhet förvänta oss att demagogen och kris-exploatören i varje given incident söker att befästa eller expandera sin makt. EBT är inget undantag, men betyder det samtidigt att ingen av dem är kapabel att ställa en relevant fråga? Var går skiljelinjen i politikernas retorik, vars syfte tillsynes är att å ena sidan snärja din lojalitet via känslomässig “utpressning”, och å andra sidan där den försöker skapa klarhet i en samhällskris? Jag är avsiktligt vag, då jag inte har en kristallkula i min besittning.
“– Så frågan som borde ställas är, varför sköt man inte skarpt, säger Ebba Busch.”
Som ett tanke-experiment (vilket troligen redan berörts) kan man ställa följande fråga: vad hade hänt om polisen hellre än att skjuta eller agera passiva måltavla, istället hade plockat upp - och med samma kraft återsänt - varje sten som kastades mot dem? Många fler hade onekligen skadats, men så valde vissa också att närvara på dessa tillställningar, utrustade enbart med sin arrogans. Skulle detta hypotetiska tilltag från polisen ha representerat ett övervåld och en kränkning av någons mänskliga rättighet, eller vore det enbart biblisk rättvisa, och hur mycket värre skulle EBTs mottagande blivit om hon hade förespråkat det?