I den rapport som presenterades idag så varnar Finansinspektionen för kraftigt sjunkande bostadspriser.
I deras olika scenarior som kan ses i nedan länkade rapport så illustreras ett fall i villapriser på upp emot 35% och bostadsrätter på uppåt 30% fram till slutet av 2023.
https://www.fi.se/sv/publicerat/rapp...arknaden-2022/
Det prisfallet spår dom ifall nedan scenarior uppfylls:
Enligt deras egen rapport så ser man tydligt att räntekänsligheten är oerhört hög, likväl skuldkvoten. Över hälften av alla nya bolån tas till en skuldsättning på över 3x bruttolön, varav 20% av gruppen lånar över 4.5x bruttolön.
Frågeställning:
Tror ni deras antaganden och slutsatser är rimliga?
Och hur pass mycket värre skulle det bli ifall exempelvis scenario 1. skulle komma in dubbelt så högt, vilket inte är helt orealistiskt med tanke på att Riksbanken så sent som igår ansåg att det var realistiskt att man höjer 10 gånger på raken.
https://www.di.se/analys/ingves-tio-...a-nog-fungera/
I deras olika scenarior som kan ses i nedan länkade rapport så illustreras ett fall i villapriser på upp emot 35% och bostadsrätter på uppåt 30% fram till slutet av 2023.
https://www.fi.se/sv/publicerat/rapp...arknaden-2022/
Det prisfallet spår dom ifall nedan scenarior uppfylls:
Citat:
Scenario 1: Hushållets ränteförväntan ökar med 1 procentenhet 2022 och med ytterligare 0,5 procentenheter 2023.
Citat:
Scenario 2. Elpriserna 2022 är 100 procent högre än de genomsnittliga elpriserna 2021 och stiger med ytterligare 50 procent 2023.
Citat:
Scenario 3. En kombination av scenario 1 och 2.
Citat:
Scenario 4. Hushållens preferenser för boende (i termer av inkomst som läggs på
boende) går tillbaka till samma nivå som under pandemins inledning (2020), i kombination med scenario 3.
boende) går tillbaka till samma nivå som under pandemins inledning (2020), i kombination med scenario 3.
Enligt deras egen rapport så ser man tydligt att räntekänsligheten är oerhört hög, likväl skuldkvoten. Över hälften av alla nya bolån tas till en skuldsättning på över 3x bruttolön, varav 20% av gruppen lånar över 4.5x bruttolön.
Frågeställning:
Tror ni deras antaganden och slutsatser är rimliga?
Och hur pass mycket värre skulle det bli ifall exempelvis scenario 1. skulle komma in dubbelt så högt, vilket inte är helt orealistiskt med tanke på att Riksbanken så sent som igår ansåg att det var realistiskt att man höjer 10 gånger på raken.
https://www.di.se/analys/ingves-tio-...a-nog-fungera/