En ny svensk "storfilm" med flera kända namn i huvudrollerna.
Handlingen är inte så dum i sig.
men svenska filmer är sällan bra numera.
Så jag har lite andra saker att kommentera.
Det känns inte roligt att se "Sveriges - en gång - sexigaste man", Sven Wollter, i sin höga ålder. Jag hade hellre bevarat minnet av honom som Rasken. Han dog ju också innan filmen fick premiär.
Marianne Mörcks insats som skådespelare - jag har svårt att förstå hur hon kunde få examen från scenskolan. Hon är inte det minsta övertygande, inte särskilt sympatisk eller professionell. Hon pladdrar mest. Och sedan hon tog bort de svenska flaggorna ur julgranen på TV står hon ändå på min skitlista.
Rollfiguren Simon upplever jag bara som arrogant, osympatisk och tillgjord.
Men man måste ju bocka av etnicitetrutan för att få skattepengar.
Sedan får man väl bara acceptera alla stockholmare som får jobb i skattefinansierade Film i Väst-produktioner. Att höra en stockholmare oroa sig för trafiken på E6-an är nästan humor i sig
Vadåra liksom...
Halvvägs igenom hade jag redan tappat intresset för att se slutet...
Handlingen är inte så dum i sig.
Så jag har lite andra saker att kommentera.
Det känns inte roligt att se "Sveriges - en gång - sexigaste man", Sven Wollter, i sin höga ålder. Jag hade hellre bevarat minnet av honom som Rasken. Han dog ju också innan filmen fick premiär.
Marianne Mörcks insats som skådespelare - jag har svårt att förstå hur hon kunde få examen från scenskolan. Hon är inte det minsta övertygande, inte särskilt sympatisk eller professionell. Hon pladdrar mest. Och sedan hon tog bort de svenska flaggorna ur julgranen på TV står hon ändå på min skitlista.
Rollfiguren Simon upplever jag bara som arrogant, osympatisk och tillgjord.
Sedan får man väl bara acceptera alla stockholmare som får jobb i skattefinansierade Film i Väst-produktioner. Att höra en stockholmare oroa sig för trafiken på E6-an är nästan humor i sig
Vadåra liksom...Halvvägs igenom hade jag redan tappat intresset för att se slutet...
