Ukraina-krig (matpriser) + NATO-medlemskap = sämre handelsbalans, vad göra?

De som tittar på alternativmedia, SwebbTV t ex, har förmodligen sett att bl a Ukraina-kriget lett till, och kommer att leda till, högre matpriser.

Eftersom Sverige numera är en stor nettoimportör av livsmedel innebär dyrare livsmedel inte bara generellt högre priser som för alla länder utan också till en försämrad handelsbalans. Detta borde innebära ett handelsbalans-minus på några tiotal miljarder kr (den som vill får gärna försöka specificera en siffra). (Och en försämrad handelsbalans genererar ytterligare inflation p g a sänkt kronkurs, så effekterna för svenska konsumenter blir mer påtagliga än för jordbruksexportörer typ USA, allt annat lika. Men det är väl en annan fråga.)

Till detta kommer ytterligare konsekvenser p g a Ukraina-kriget och NATO-medlemskapet (som nu i princip är klappat och klart, om jag förstått saken rätt).

Vi kan börja med de ekonomiska konsekvenserna av NATO-medlemskapet. Här blir det alltså fråga om ett yttre tryck när det gäller att höja försvarsanslagen från 1,2 % av BNP till 2,0 % av BNP. Om vi räknar med att hälften av de ökade försvarsanslagen kommer att utgöras av ökad import av vapen, främst från USA och Storbritannien, så får vi här en extra minuspost i handelsbalansen på runt 20 miljarder kr per år.

Redan med de åtgärder Sverige hittills vidtagit, som t ex att skicka pansarskott till Ukraina, finns väl risken att Ryssland stänger import-kranen från Sverige. NATO-medlemskap, som väl i princip redan är klappat och klart, torde definitivt öka risken.

Låt oss granska vad som tyvärr döljer sig bakom export/import-siffrorna. Sverige/Ryssland-handel 2021:

Export: 22,5 miljarder kr

Import: 19,6 miljarder kr

Skillnaden förefaller kanske inte så stor. Så vid en första anblick kan det förefalla som att handelsbalansen bara försämras med max 2,9 miljarder kr. Det man dock får komma ihåg är att Rysslands import i väldigt hög grad torde utgöras av råvaror medan Sveriges export utgörs av produkter och tjänster med ett högt förädlingsvärde. Import från Ryssland torde ersättas av import från andra länder (till högre pris, i alla fall i närtid) medan svensk export till Ryssland torde ersättas av kinesisk export till Ryssland eller inhemsk, rysk importsubstitution (kanske med hjälp av produktionsanläggningar som kineserna bygger upp i Ryssland). I grova drag innebär detta att vi blir av med export på kanske 20 miljarder kr per år medan importen blir kvar. Ett minus för handelsbalansen på runt 20 miljarder kr, alltså. Det här borde bidra till ytterligare press nedåt på kronan, i alla fall jämfört med dollarn, norska kronan och Kanada-dollarn.

Frågan är vad man bör göra för att balansera upp de här konsekvenserna för den svenska handelsbalansen och därmed kronkursen och därmed inflationen. Klart är att vi behöver åtgärder som ökar exporten och minskar utflödet av pengar.

Några idéer:

1. Väldigt drastisk nedskärning av u-hjälpen, ned till USA/Japan/Israel-nivå på typ 0-0,2 %.

2. Inte lyda NATO:s regler om 2 % av BNP på försvaret så länge det går. Vissa länder göra detta idag. Trump klagade på detta.

3. Bygg ut energiproduktionen i Sverige och exportera el. Återstarta stängda kärnkraftverk. Bygg fler vindsnurror. Bygg ut kvarvarande orörda Norrlandsälvar. Helst bör flaskhalsarna beträffande överföringskapacitet till Sydsverige vara kvar så att man kan rädda den tunga industrin i Norrland, och helst göra Norrland till ett eldorado för tung industri p g a låga elpriser. Man drar alltid in mer exportpengar på tillverkning av varor med hjälp av billig el än på att bara sälja elen. Om elen utgör 20 % av totalkostnaden för en vara och exportvärdet av en vara är 120 % av totalkostnaden så får man en utväxling på 120/20 = 6 ggr genom att använda elen till tillverkning själv i stället för att exportera den. Ökar man överföringskapaciteten från Norrland bör man helst tillföra så pass mycket mer energiproduktion i Norrland att man får en ny flaskhals. Tyvärr är dock min gissning att man med de 100 miljarder i investeringar i ökad överföringskapacitet till Sydsverige, och därmed kontinenten, som man annonserade tidigare i år, så kommer den nya överföringskapaciteten till Sydsverige (och därmed kontinenten) att kunna svälja nästan hur mycket som helst. Så då blir väl resultatet av drastiskt ökad elproduktion främst mer elexport. Fast kanske kommer all ny el att behövas till elfordonen som nu vinner allt mer mark? Men detta innebär ju också i så fall bättre handelsbalans eftersom större andel elfordon innebär mindre import av olja. Men i vilket fall som helst kan vi konstatera att Sverige hjälps av mer elproduktion, även om man kan utnyttja en sådan produktionsökning på ett smartare eller mindre smart sätt.

Någon som har fler idéer?

uhm. vi har ju en obetydlig export/import med ryssarna...

Menar du på allvar att vi ska "theroycrafta" kring 0.8% av vår exportförändring?

https://www.scb.se/hitta-statistik/s...eriges-export/

Sen är importen från ryssland baserade på att de är ett (eller ja, de var) ett MFC/MFN land (typ ett uland som vi i väst vill stötta eftersom de har ett "gott hjärta" men är lite efterblivna....)

Så vi ger dem shyssta villkor.

om det där uppehåller dig om nätterna så kolla för guds skulle inte upp hur svenska kronans tapp mot euro eller dollar påverkar våra kostnader för import.....

det blir inget NATO, totalkollapsen hinner före!

Verkar som om du försöker låtsas som om du inte förstår poängen med mitt inlägg. EN komponent när det gäller den försämrade handelsbalansen p g a kriget rör sannolikt bortfall av export till Ryssland. Eftersom importen av den typ av varor (råvaror) Ryssland exporterar inte försvinner för vi ett nettobortfall som kan bli runt 20 miljarder kr. Detta blir inte ens 0,5 % av BNP, som tur är. Men minus 20 miljarder kommer att sätta avtryck i kronkursen med de konsekvenser jag beskrivit ovan.

Sedan har vi de andra handelsbalans-konsekvenserna av Ukraina-kriget som jag också berört. Ökade matpriser ger en sämre handelsbalans för en stor nettoimportör av livsmedel som Sverige. Grejer vi importerar blir relativt sett dyrare än andra varor. Då blir det sämre handelsbalans. Någon läsare får gärna kvantifiera den siffran. Min gissning är att det kommer att röra sig om något tiotal miljarder.

En sak jag kanske kunde ha nämnt i mitt inlägg ovan är att det nu är viktigt att se till att svenska bönder som funderar på att lägga av i år (och plantera skog på åkrarna eller låta hästar springa omkring där eller göra en golfbana, sälja tomter etc) inte gör detta utan fortsätter åtminstone i år. Så man borde därför blixtsnabbt fram med incitament för att se till att så få bönder som möjligt lägger ner i år.

Sådär, nu bör alla ha förstått (utom de som inte låtsas förstå och vill blanda bort korten).

nej, Jag förstår inte påängen.
vi har en i sammanhanget obetydlig export och import med ryssland. hela export/import tappet 2020 (pga av corona kontra 2019 och 2021) var i jmf 10x (dvs 200-300miljarder) högre än vår totala export/import med ryssland.

https://www.scb.se/hitta-statistik/s...eriges-export/

.

hmm. visst sverige importerar dubbelt så mycket mat som vi exporterar. men mat är svinbilligt i sverige. i genomsnitt lägger vi 12%-13% av vår dispoibla inkomst på mat.

inte heller är det en top 10 exportkategori för oss

altso, vi (pratar eu här) producerar aldeles för mycket "mat", och vi skulle enkelt kunna öka den produktionen. det som påverkar matpriserna är marknadspriserna på framförallt bränsle (i sverige är det skatt mao) och transport (samma där)




Jag fattar helt ärligt inte din koppling, annat att den förenklar ett fenomen som inte ens har betydelse för sverige (nåja någon minimal betydelse kan det ju ha, men i jmf med ett kursfall av skr mot tex euro på 1öre så är den ju helt försumbar.)

Sverige fick jämfört med 2019 aningen bättre handelsbalans (handelsbalans = export-import) år 2020. Och litet bättre under 2021 också.

Men Ukraina-kriget kan väl alltså ge en försämring framöver, allt annat lika.

Frågan är vad effekten kan bli på kronkursen mot ett snitt på andra valutor. 5 %? 10 %? Jag vet inte. Det man bör komma ihåg är att relativt små rörelser när det gäller handelsbalansen kan ge rätt påtagliga utslag för kronkursen eftersom växelkursen i princip skall korrigera försämringen av handelsbalansen med minskad importvolym. Växelkursen skall i princip röra sig så pass mycket att de minskade importvolymerna kompenserar upp för den försämrade handelsbalansen. Vi skall alltså i princip fås att konsumera mindre importvaror p g a att de blir dyrare p g a kronkursen. Och för en hel del importvaror kan detta kräva ganska kraftiga valutakursrörelser. Det behöver bli bra mycket dyrare för att folk skall handla mindre i alla fall när det gäller vissa varor (vissa matvaror t ex).

Handelsbalans?
Du menar att vi de senaste 20+åren säljer för mer vi köper och du är orolig för att det ska ändras?

Kan även ge en förbättring på kort sikt. sverige eporterar en del vapen och tunga precisisions maskiner, bla sådana som behövs för vapentillverkning

Mot ett snitt har ingen vidare betydelse.
men 10% tap mot dollarn= bensinen blir 10% dyrare
oandra sidan så betyder ett tap mot Euro att vi får bättre betalt för vår export (vi exporterar ju mycket till eu)

Det stämmer inte öht.

Export intäckten blir högre med en försämrad kronkurs, Import kostnaden blir högre. så vi "tjänar" på en sämre kornkurs iochmed att vi har en högre export (även om nu ryssland slutar köpa mat av oss..)

På vissa varor säkert, medans vi sammtidigt tjänar mer pengar på andra varor

Ja, oerhört mycket dyrare tillochmed, typ som i ryssland just nu.

Dubblas alla våra matkostnader så rör det sig endå bara om 25% av din disposnibla inkomst i snitt.

När maten blir dyrare får svenskarna dra in på andra varor som kläder som till stor del är importerade.

Mycket av ditt inlägg var väl snömos eller handlade inte om kärnfrågan, nämligen att om handelsbalansen försämras så måste man konsumera mindre importvaror (vilket då sker genom att en svagare kronkurs gör importvaror dyrare), allt annat lika.

Men jag skall ändå svara på ovanstående snutt ur ditt inlägg. För här berör du nämligen en intressant aspekt. Nämligen att den som bara, eller huvudsakligen, äger exportindustrier i Sverige tjänar på en försvagad kronkurs, till skillnad från en vanlig konsument eller en 85-årig tant med några miljoner på vanliga bankkonton. Wallenberg-företaget Atlas Copco som säljer över hela världen skulle t ex antagligen tjäna på en försvagad krona. Li Shufu, som äger merparten av Volvo Cars, skulle antagligen tjäna på att tillverkningen i Göteborg blev billigare genom en än mer fallande kronkurs. Däremot kan jag tänka mig att ett fastighetsbolag som lånat upp pengar i utländsk valuta och hyr ut bostäder till vanliga konsumenter förlorar på en fallande krona. (Så gott som inga fastighetsbolag är dock så dumma att de tar risken att låna upp pengar i utländsk valuta.)

I grova drag kan man väl alltså säga att exportindustrin tjänar på en fallande krona medan vanliga konsumenter och gamla tanter med alla sina pengar på vanliga bankkonton förlorar på en fallande kronkurs.

En intressant fråga är hur Finland, som inte har en egen valuta utan euron, påverkas av ett stopp för exporten till Ryssland (p g a att man går med i NATO).

Finland verkar ha ett stort underskott i handeln med Ryssland p g a den stora oljeimporten. Så på papperet gör Finland vid en första anblick en god affär genom att riskera exporten till Ryssland. Haken är dock att medan Finland exporterar färdiga produkter med högt förädlingsvärde till Ryssland så importerar man råvaror från Ryssland som man ändå måste importera från något annat land om Ryssland inte får exportera. De färdiga varorna kan Ryssland sannolikt börja tillverka själva eller importera från Kina. Finland exporterar inte grejer typ olja och gas som man bara kan sälja till andra länder. Man får i stället kämpa för att ta marknadsandelar för färdiga produkter i andra länder i stället för Ryssland, vilket kan bli knepigt. Exporten till Ryssland verkar också vara drygt 3 ggr så stor per capita jämfört med Sverige.

Det Finland har som fördel jämfört med Sverige när det gäller ett eventuellt stopp för export till Ryssland vid NATO-medlemskap är att man slipper en påtaglig försvagning av den egna valutan p g a sämre handelsbalans. Finland har ju nämligen infört euron. Men om 7 % av exporten går till Ryssland bör det väl få en viss effekt på sysselsättningen och företagens vinster.


Finlands utrikeshandel 2020
Tullen Statistik

https://tulli.fi/documents/2912305/3...=1596179135265


Tänkte jag också skulle nämna några ord om Sveriges handelsöverskott som signaturen "slö" verkar tycka vara betryggande stort. Men Sverige behöver ett sådant överskott p g a alla transfereringar till utlandet som u-hjälp, nettobidrag till EU, somalier som skickar tillbaka pengar till hemlandet, aktieutdelningar som skickas till utlandet o s v. Det är väl snarast så att Sveriges handelsöverskott inte längre räcker till för att täcka upp för de här utflödesposterna till utlandet och att kronan därför kroniskt deprecieras till skillnad från schweizerfrancen som i stället stärks. Så vi skulle väl behöva stärka exporten, importera litet mindre (t ex genom mer jordbruksproduktion) och minska transfereringarna till utlandet.

Såg i kvällens Rapport 19.30 att regeringen och Centerpartiet kommit överens om ett extra lättnadspaket till bönderna, bl a kompensation för ökade dieselkostnader. Tycker att det hade varit bra om SD för några dagar sedan i åtminstone alternativa medier hade hunnit före regeringen och centern med dylika förslag. Och samtidigt förklarat kopplingen mellan att ha kvar inhemsk jordbruksproduktion, handelsbalans, kronkurs, inflation och köpkraft. I stället fick vi se Åkesson i ett Rapport-inslag med Ebba Busch om äldreboenden. Tvivlar på att detta gynnar SD. Okej, SD blir mer rumsrent om man får vara kompis med andra partier. Men om andra partier uppfattas anamma SD:s kärnfråge-attityd så blir frågan vad anledningen då blir att rösta på SD i stället för (kd) och (m). Varför välja SD framför de alternativ som trots allt ändå upplevs som behagligare? Och vad hände när de etablerade partierna gav intryck av att anamma Dansk Folkepartis invandringspolitik? Jo, Dansk Folkeparti krympte drastiskt. Till detta skall man lägga att (kd) och (m) fått trovärdighet för att tycka nästan likadant som SD trots att vi årligen plockar in runt 100 000 pers och trots att (kd) och (m) i realiteten inte skulle innebära någon förändring på den punkten.

Vill också påpeka att eftersom (kd) inte vill röra u-hjälpen så har vi här ytterligare en sak som en regering med (kd) inte kommer att göra något åt för att kompensera för en försämrad handelsbalans.

Jag tror det skulle vara en påtaglig fördel att förklara för väljarna hur man kan kompensera för en försämrad handelsbalans och vilka konsekvenser en försämrad handelsbalans får. Kommer här osökt att tänka på reklammannen Rosser Reeves liknelse mellan en pelarkolonn (argument, infallsvinklar) som uppbar ett tak (en USP, ett tema etc). Betalningsbalansen, som inkluderar bytesbalansen (handelsbalans och tjänstebalans huvudkomponenter), kapitalbalansen och den finansiella balansen, skulle kunna vara "taket" (i form av "vi vill ha en bra betalningsbalans" eller "vi är oroade över denna") som man repeterar och belyser med olika aspekter på handelsbalansen, kapitalbalansen o s v som jag gjort ovan. Man skulle också kunna beskriva betalningsbalansen som ett nav för argumentationen.

Jag tror det är en fördel om man på ett så pedagogiskt och enkelt sätt kan få folk att förstå hur ekonomin fungerar. Det blir svårare att lura folk då. Det blir svårare att blanda bort korten då.

Dagens räntehöjning på 0,25 % av Riksbanken (och annonserade fortsatta räntehöjningar) blir intressant mot bakgrund av vad jag ovan redogjort för beträffande växelkurs för kronan och inflation och de negativa betalningsbalans-faktorer jag också redogjort för ovan.

Sämre handelsbalans och mer pengar som skickas iväg utomlands behöver alltså kompenseras på något sätt. Det jag föreslagit ovan, och som väl i någon mån eventuellt går att göra något åt, är att kapa ner u-hjälpen och försöka öka elproduktionen och försöka behålla flaskhalsar för elöverföring till Sydsverige och därmed kontinenten (och därmed direkt eller indirekt öka exporten)

Men om den politiska viljan att försöka hålla uppe kronkursen med de medel jag föreslagit ovan inte finns så är väl den väg som återstår att höja räntan. Vilket Riksbanken idag gjort och annonserat att man skall fortsätta göra. Då hindrar man att kronan försvagas, allt annat lika (ceteris paribus) eftersom fler internationella placerare då väljer att hålla likvida medel i svenska kronor. Den importerade inflationen p g a höjda världsmarknadspriser (som för gas, olja och vete p g a Ukraina-kriget nu på sistone) dämpas då något.

Frågan är dock vad som händer om vi får mer handelsbalansproblem och mer pengar som skickas iväg utomlands med förevändningar typ "Corona-stöd" och liknande. Då ökar väl sannolikheten för mer kännbara räntehöjningar. Man kan då fråga sig om det finns något politiskt pris för att höja räntan rätt drastiskt. Tyvärr tror jag inte att så är fallet. I alla fall om räntan för euro-länderna hålls nere. För då kan man säga "se, vi måste införa euron för att hålla nere räntorna så att folk slipper lämna sina bostäder p g a höga räntor och så att vi slipper en bankkris när folk inte kan betala sina lån!". Och då har de politiker som skapat alla betalningsbalansproblemen tvärtom TJÄNAT på att man skapat diverse olika betalningsbalansproblem. Detta skulle i så fall påminna om när man i början på 90-talet knöt kronan till den dåvarande "EU-valutan" Ecu och sedan försvarade denna växelkurs med 500 % ränta till en officiellt beräknad kostnad om 500 miljarder kr (i dåtida penningvärde) och 500 000 förlorade jobb och sedan kunde använda den kris man skapat som ett argument för att Sverige inte klarade sig utanför EU. Väljarna straffade inte de partier som skapat den här krisen. Ian Wachtmeister, som var den förste politiker som krävde att kronkursen skulle släppas fri, fick se sitt parti Ny Demokrati åka ut ur Riksdagen. Antagligen hade Sverige tjänat åtminstone ett par hundra miljarder, eller mer, på att släppa kronkursen fri någon månad tidigare i enlighet med Wachtmeisters önskan. Bäst hade väl varit om man aldrig valt fast växelkurs, precis som ekonomiprofessorn Assar Lindbeck hade tyckt år 1990, innan man valde fast växelkurs. Minns att jag någon dag efter att kronkursen släppts fri på Affärsvärldens skämt- & skvallersida i början på tidningen läste vad Assar Lindbeck hade sagt år 1990. Det var något typ "Jag tror man kommer att välja fast växelkurs. Sedan stiger arbetslösheten till 7 %. Sedan devalverar man". När Lindbeck fällde detta uttalande var arbetslösheten runt 3 % vill jag minnas. Arbetslösheten steg till en bra bit över 7 % innan man lät kronan flyta och därmed deprecieras (vilket är den flytande växelkursens motsvarighet till devalvering).