De som tittar på alternativmedia, SwebbTV t ex, har förmodligen sett att bl a Ukraina-kriget lett till, och kommer att leda till, högre matpriser.
Eftersom Sverige numera är en stor nettoimportör av livsmedel innebär dyrare livsmedel inte bara generellt högre priser som för alla länder utan också till en försämrad handelsbalans. Detta borde innebära ett handelsbalans-minus på några tiotal miljarder kr (den som vill får gärna försöka specificera en siffra). (Och en försämrad handelsbalans genererar ytterligare inflation p g a sänkt kronkurs, så effekterna för svenska konsumenter blir mer påtagliga än för jordbruksexportörer typ USA, allt annat lika. Men det är väl en annan fråga.)
Till detta kommer ytterligare konsekvenser p g a Ukraina-kriget och NATO-medlemskapet (som nu i princip är klappat och klart, om jag förstått saken rätt).
Vi kan börja med de ekonomiska konsekvenserna av NATO-medlemskapet. Här blir det alltså fråga om ett yttre tryck när det gäller att höja försvarsanslagen från 1,2 % av BNP till 2,0 % av BNP. Om vi räknar med att hälften av de ökade försvarsanslagen kommer att utgöras av ökad import av vapen, främst från USA och Storbritannien, så får vi här en extra minuspost i handelsbalansen på runt 20 miljarder kr per år.
Redan med de åtgärder Sverige hittills vidtagit, som t ex att skicka pansarskott till Ukraina, finns väl risken att Ryssland stänger import-kranen från Sverige. NATO-medlemskap, som väl i princip redan är klappat och klart, torde definitivt öka risken.
Låt oss granska vad som tyvärr döljer sig bakom export/import-siffrorna. Sverige/Ryssland-handel 2021:
Export: 22,5 miljarder kr
Import: 19,6 miljarder kr
Skillnaden förefaller kanske inte så stor. Så vid en första anblick kan det förefalla som att handelsbalansen bara försämras med max 2,9 miljarder kr. Det man dock får komma ihåg är att Rysslands import i väldigt hög grad torde utgöras av råvaror medan Sveriges export utgörs av produkter och tjänster med ett högt förädlingsvärde. Import från Ryssland torde ersättas av import från andra länder (till högre pris, i alla fall i närtid) medan svensk export till Ryssland torde ersättas av kinesisk export till Ryssland eller inhemsk, rysk importsubstitution (kanske med hjälp av produktionsanläggningar som kineserna bygger upp i Ryssland). I grova drag innebär detta att vi blir av med export på kanske 20 miljarder kr per år medan importen blir kvar. Ett minus för handelsbalansen på runt 20 miljarder kr, alltså. Det här borde bidra till ytterligare press nedåt på kronan, i alla fall jämfört med dollarn, norska kronan och Kanada-dollarn.
Frågan är vad man bör göra för att balansera upp de här konsekvenserna för den svenska handelsbalansen och därmed kronkursen och därmed inflationen. Klart är att vi behöver åtgärder som ökar exporten och minskar utflödet av pengar.
Några idéer:
1. Väldigt drastisk nedskärning av u-hjälpen, ned till USA/Japan/Israel-nivå på typ 0-0,2 %.
2. Inte lyda NATO:s regler om 2 % av BNP på försvaret så länge det går. Vissa länder göra detta idag. Trump klagade på detta.
3. Bygg ut energiproduktionen i Sverige och exportera el. Återstarta stängda kärnkraftverk. Bygg fler vindsnurror. Bygg ut kvarvarande orörda Norrlandsälvar. Helst bör flaskhalsarna beträffande överföringskapacitet till Sydsverige vara kvar så att man kan rädda den tunga industrin i Norrland, och helst göra Norrland till ett eldorado för tung industri p g a låga elpriser. Man drar alltid in mer exportpengar på tillverkning av varor med hjälp av billig el än på att bara sälja elen. Om elen utgör 20 % av totalkostnaden för en vara och exportvärdet av en vara är 120 % av totalkostnaden så får man en utväxling på 120/20 = 6 ggr genom att använda elen till tillverkning själv i stället för att exportera den. Ökar man överföringskapaciteten från Norrland bör man helst tillföra så pass mycket mer energiproduktion i Norrland att man får en ny flaskhals. Tyvärr är dock min gissning att man med de 100 miljarder i investeringar i ökad överföringskapacitet till Sydsverige, och därmed kontinenten, som man annonserade tidigare i år, så kommer den nya överföringskapaciteten till Sydsverige (och därmed kontinenten) att kunna svälja nästan hur mycket som helst. Så då blir väl resultatet av drastiskt ökad elproduktion främst mer elexport. Fast kanske kommer all ny el att behövas till elfordonen som nu vinner allt mer mark? Men detta innebär ju också i så fall bättre handelsbalans eftersom större andel elfordon innebär mindre import av olja. Men i vilket fall som helst kan vi konstatera att Sverige hjälps av mer elproduktion, även om man kan utnyttja en sådan produktionsökning på ett smartare eller mindre smart sätt.
Någon som har fler idéer?
Eftersom Sverige numera är en stor nettoimportör av livsmedel innebär dyrare livsmedel inte bara generellt högre priser som för alla länder utan också till en försämrad handelsbalans. Detta borde innebära ett handelsbalans-minus på några tiotal miljarder kr (den som vill får gärna försöka specificera en siffra). (Och en försämrad handelsbalans genererar ytterligare inflation p g a sänkt kronkurs, så effekterna för svenska konsumenter blir mer påtagliga än för jordbruksexportörer typ USA, allt annat lika. Men det är väl en annan fråga.)
Till detta kommer ytterligare konsekvenser p g a Ukraina-kriget och NATO-medlemskapet (som nu i princip är klappat och klart, om jag förstått saken rätt).
Vi kan börja med de ekonomiska konsekvenserna av NATO-medlemskapet. Här blir det alltså fråga om ett yttre tryck när det gäller att höja försvarsanslagen från 1,2 % av BNP till 2,0 % av BNP. Om vi räknar med att hälften av de ökade försvarsanslagen kommer att utgöras av ökad import av vapen, främst från USA och Storbritannien, så får vi här en extra minuspost i handelsbalansen på runt 20 miljarder kr per år.
Redan med de åtgärder Sverige hittills vidtagit, som t ex att skicka pansarskott till Ukraina, finns väl risken att Ryssland stänger import-kranen från Sverige. NATO-medlemskap, som väl i princip redan är klappat och klart, torde definitivt öka risken.
Låt oss granska vad som tyvärr döljer sig bakom export/import-siffrorna. Sverige/Ryssland-handel 2021:
Export: 22,5 miljarder kr
Import: 19,6 miljarder kr
Skillnaden förefaller kanske inte så stor. Så vid en första anblick kan det förefalla som att handelsbalansen bara försämras med max 2,9 miljarder kr. Det man dock får komma ihåg är att Rysslands import i väldigt hög grad torde utgöras av råvaror medan Sveriges export utgörs av produkter och tjänster med ett högt förädlingsvärde. Import från Ryssland torde ersättas av import från andra länder (till högre pris, i alla fall i närtid) medan svensk export till Ryssland torde ersättas av kinesisk export till Ryssland eller inhemsk, rysk importsubstitution (kanske med hjälp av produktionsanläggningar som kineserna bygger upp i Ryssland). I grova drag innebär detta att vi blir av med export på kanske 20 miljarder kr per år medan importen blir kvar. Ett minus för handelsbalansen på runt 20 miljarder kr, alltså. Det här borde bidra till ytterligare press nedåt på kronan, i alla fall jämfört med dollarn, norska kronan och Kanada-dollarn.
Frågan är vad man bör göra för att balansera upp de här konsekvenserna för den svenska handelsbalansen och därmed kronkursen och därmed inflationen. Klart är att vi behöver åtgärder som ökar exporten och minskar utflödet av pengar.
Några idéer:
1. Väldigt drastisk nedskärning av u-hjälpen, ned till USA/Japan/Israel-nivå på typ 0-0,2 %.
2. Inte lyda NATO:s regler om 2 % av BNP på försvaret så länge det går. Vissa länder göra detta idag. Trump klagade på detta.
3. Bygg ut energiproduktionen i Sverige och exportera el. Återstarta stängda kärnkraftverk. Bygg fler vindsnurror. Bygg ut kvarvarande orörda Norrlandsälvar. Helst bör flaskhalsarna beträffande överföringskapacitet till Sydsverige vara kvar så att man kan rädda den tunga industrin i Norrland, och helst göra Norrland till ett eldorado för tung industri p g a låga elpriser. Man drar alltid in mer exportpengar på tillverkning av varor med hjälp av billig el än på att bara sälja elen. Om elen utgör 20 % av totalkostnaden för en vara och exportvärdet av en vara är 120 % av totalkostnaden så får man en utväxling på 120/20 = 6 ggr genom att använda elen till tillverkning själv i stället för att exportera den. Ökar man överföringskapaciteten från Norrland bör man helst tillföra så pass mycket mer energiproduktion i Norrland att man får en ny flaskhals. Tyvärr är dock min gissning att man med de 100 miljarder i investeringar i ökad överföringskapacitet till Sydsverige, och därmed kontinenten, som man annonserade tidigare i år, så kommer den nya överföringskapaciteten till Sydsverige (och därmed kontinenten) att kunna svälja nästan hur mycket som helst. Så då blir väl resultatet av drastiskt ökad elproduktion främst mer elexport. Fast kanske kommer all ny el att behövas till elfordonen som nu vinner allt mer mark? Men detta innebär ju också i så fall bättre handelsbalans eftersom större andel elfordon innebär mindre import av olja. Men i vilket fall som helst kan vi konstatera att Sverige hjälps av mer elproduktion, även om man kan utnyttja en sådan produktionsökning på ett smartare eller mindre smart sätt.
Någon som har fler idéer?