Varför lever klassiska maskulinitetsnormerna kvar i dagens samhälle?

Som rubriken lyder, varför lever klassiska maskulinitetsnormer kvar medan dom kvinnliga har försvunnit på många sätt?

Är i grunden för jämställdhet om det verkligen vore jämställt mellan könen och jämställdhet inte bara betyder att kvinnor till exempel ska ha högre lön för mindre jobb eller inkvoteras med lägre utbildning. Varför förväntas män fortfarande vara den som tar första steget vid raggning och dessutom för att få saker att hända? Som förväntas vara den som byter däck på bilen och göra 1000 andra saker medan kvinnor inte behöver göra annat än att slänga på lite smink i fejan om ens det. Är man mindre värd som man om man jobbar inom IT? Eftersom kvinnors roller och förväntningar har ändrats i takt med tiden borde även männens göra det samma, det är jämställdhet för mig.

Varför ska man behöva acceptera att bli sämre behandlad i olika sammanhang om man är kortare? Märker att folk som är 1.90-2 meter får mycket mer leenden osv i kassor eller på stan. Är det rätt att män reduceras till sin längd och ev. skäggs existens för att använda feministers uttryck som brukar påpeka att män objektifierar kvinnor.

Varför läggs inga resurser på att män är överrepresenterade i självmordsstatistiken? Överallt i reklam och i tidningar hör man om kvinnors problem men mäns sopas under mattan på många sätt och tas inte på allvar menar jag.

Feminism handlar inte om jämställdhet.
Feminism är ett samhällsstörtande vapen som judarna har infekterat västvärlden med.

Det är väl främst män som styr hur synen på män ska vara? Alla ska ha skägg för att se manliga ut, även om personen i fråga har kass skäggväxt. Gå på gym och ha stora armar etc. Det känns väl mest som en kukmätartävling, på samma sätt som kvinnor sminkar sig för att tävla med andra kvinnor.
Sen får man väl mer leenden i kassan om man för sig på ett trevligt och socialt sätt, det beror inte på längden.

För att det är en liten liten minoritet av män och kvinnor som utgör en medial hegemoni vad som ska anses vara rådande, d v s ett anti-manligt samhälle. I själva verket så vill de allra flesta män vara män och kvinnor vara kvinnor. Bögar vill vara män, och lesbiska vill vara kvinnor. C a 0,5% av befolkningen ser sig som icke-binär, ändå ska hela ens uppväxt med Kalle Anka & CO besudlas av att icke-binäras mentala hälsa ska styra lagar och regler för resterande 99,5% av befolkningen.

Kvinnor mår sämre än någonsin, trots att de aldrig haft så mycket frihet i hela sitt liv. De måste t o m förklara det med att alla män är förövare som förstört deras liv. I själva verket är Sverige tryggare än någonsin för kvinnor, t o m inbegripet våldtäktsimporten av utländska förövare.

Allt detta för att de vill motsätta sig biologi.

Problemet är att "maskulinitetsnormerna" inte alls lever kvar i vårt samhälle. Anledningen till det är testosteronbrist, något ditt inlägg fullständigt dryper av.
En frisk man ger sig ut på marknaden och gör så gott han kan. En man med testosteronbrist kräver sexuell rättvisa och stannar hellre hemma och runkar än att riskera att misslyckas.
Försök vara en man. Ingen vill knulla med någon som tycker att du är skyldig honom ett ligg av rättviseskäl.