Hjälp mig tolka psykiatrins vändning i min diagnosutrening!

För några månader sen sattes jag i kö för ADHD-utredning pga min psykolog tyckte jag behövde det.
Kön är 1-2 år lång men nu fick jag helt plötsligt träffa deras läkare som sa att dom hade ändrat sig.
Han sa att jag erbjöds att hoppa av kön och börja en provbehandling direkt istället. Concerta till att börja med.
Jag tackade ja till erbjudandet, kände det var ju skönt att slippa kö!
Men nu när jag smält informationen ett par dagar efter så börjar jag undra varför dom gör så?

Han sa att det är många diagnos-fans ute i samhället nu för tiden som ringer och vill ha diagnoser bara för att det är en trend. Och att alla dom åsnorna gör så att köerna blir helt orimligt långa och det förstör för dom som verklig behöver hjälp. Därför har dom börjat plocka ut folk lite här och där i köerna som får börja behandling direkt istället.

Hur väljer dom ut folk som får skippa utredning?
Känns som man blir ett experiment istället för att bli ordentligt utredd.

Samma sak med autism-utredningen jag skulle göra (som psykologen också rekommenderade). Den får jag också hoppa över. För han sa att det är redan tydligt att jag har en lätt form av autism. Men eftersom det är en sån mild variant som inte behöver några insatser så behöver jag inte utreda. Jag ska bara läsa på om diagnosen och gå i samtal vid behov.

Är inte det här konstigt?
Nån som varit med om samma sak?

Jag ställde rätt många frågor till läkaren men han gav mig knappt några svar. Verkade bara vilja att jag skulle gå hem och ta medicin.
Vet inte ens vad jag ska förvänta mig av den?

Om du nu har en mild form av autism varför ska du då ta Concerta?
Att läkaren tycker att du ska skippa utredningen då det är enklast för dom pga den långa kötiden är förståeligt.
Men vad har läkaren för beslutsunderlag?
Har du dålig impulskontroll eller nåt som läkaren ser att du sticker ut på?

Concerta är för ADHD.
Autism ska jag inte ha nån medicin för.

Jag har gjort en för-utredning för båda diagnoserna som dom tydligen tycker räcker som underlag för att låta mig hoppa dom riktiga utredningarna.
Dom för-utredningarna var på 3 st 60 minuters intervjuer med psykologen. Och så har dom pratat med några anhöriga också som har fått berätta om sin syn på mig på olika sätt.

Det här låter helt absurt... De försöker alltså "muta" dig att hoppa av kön (och minska vårdtrycket) genom att ge en narkotikaklassad medicin avsedd för personer som de facto har diagnostiserats. Galet. Jag hade sökt mig någon annanstans, om jag vore du

Okej så du har alltså redan genomgått en utredning för ADHD.
Upplever du några problem i vardagen som följd av din diagnos så tycker jag att du ska ta upp det med läkaren.
Om du inte upplever några problem så kan du gott sitta lugnt i båten.

Ja det är nåt som känns fel här ja. Kommer dock inte söka nån annanstans.. Orkar inte dra igång en karusell till.

Nej ingen riktig utredning bara en förberedande utredning som man gör innan den riktiga utredningen.

Jo jag har en hel del problem som skulle komma bero på en eller flera diagnoser. Lider av en förjävlig ångest som funnits hela livet. Haft problem med skola och socialt osv. Minns min första ångest från jag va typ 4 år gammal.

Psykvården i ett nötskal tyvärr..😏

Men om du gått på 3 x 60 min samtal med psykolog så kan jag säga att så lång var min utredning i sin helhet (adhd)...det enda jag hade utöver det var ett samtal med läkaren där han gick igenom diagnosen med mig. Men eftersom jag nördat ner mig fullständigt på egen hand så tillförde ju inte det samtalet något direkt.
För min del kändes utredningen lika gedigen som nåt 1, X, 2 formulär på baksidan av ett cornflakespaket...även om jag inte ifrågasätter det den kom fram till.

Om jag var du skulle jag skita i kön och ta medicinen...jag fick vänta i 1,5 år efter läkarsamtal för att få komma och prova ut medicin.
Det var ingen höjdare..🙄
Vill man ha samtal som i terapi får man i regel vänta i flera år...kan dock skilja sig lite beroende på vart man bor i landet..

Sen kan jag förstå att du känner dig lurad av den här varianten...men helt ärligt så tror jag inte att fortsatta samtal i utredningen kommer öppna några stängda dörrar heller.
Det finns extremt mycket info att hitta om adhd (och autism) som gör att man får ökad förståelse för sig själv....och det är ju ändå dit man vill komma.


Hoppas du hittar en medicin som kan vara till hjälp för dig.

Okej så det här är vanligt alltså eller hur menar du?
Låter skevt att du gjorde din utredning i samma omfattning som jag gjorde min lilla "för-utredning". Psykologen berättade i stora drag vad som skulle hända på den riktiga utredningen och det var fan inte lite grejer. Dels mer intervjuer men också en del praktiska tester, problemlösning, iq-tester osv. Kände att jag kommer va däckad i en månad efter allt det där.

Så jag är ju glad att slippa det för jag hade verkligen inte sett fram emot det om man säger så.
Jag behöver inte vänta med medicin heller. Ska träffa en sjuksköterska om 2 veckor och börja direkt.

Men det känns för enkelt ändå på nåt sätt. Kommer jag ens få diagnoser "på pappret"? Inte för att det är viktigt för mig men vill ändå veta såna saker. Blir otroligt luddigt när jag ska förklara det här för familjen och polare osv.

Jag skulle dealat till mig tjack om jag var TS.

Om du hade varit mig skulle du inte va ute efter att droga.

Inte ute efter att droga. 10-70mg tjack per oralt intag är bra mycket nyttigare än 100-300mg metylfenidat.

Sedan säljer man en 100-burk elvanse för rätt saftiga pengar.