Är verkligen hushållens skulder för höga?

Nej. Hur då?

Nu baseras KPI på vad hushållen köper av näringslivet.
Är ditt förslag att KPI skall baseras på vad hushållen INTE köper.

Jag har använt logik för att ge kommentarer till det du skriver. Är detta ditt sätt att berätta att du inte klarar av logik.

Du hade väl i stället kunna förklara varför det är en dålig ide för småbarnsfamiljer att låna och ha en hygglig bostad istället för att bo under en gran och spara.

Alternativt att du berättat att du nu insett att det finns motiv för att inte skjuta upp inköp.

Sedan svarar jag på lite hjärndöda kommentarer från dig också. Som ditt påstående om att jag inte sett höga räntor.

Detta är en bra illustration på din bristande förmåga till verklighetskontakt.

Ungefär alla utom du förstår att om man inte renoverar/underhåller så sliter man ned en bostad och de blir till slut värdelös. Dvs man konsumerar upp den.
Men man kan investera i längre nyttjandetid genom renovering/underhåll.

Och även höja värdet genom modernisering.

Berätta om de "värdelösa" lägenheterna i Stockholm som har konsumerats upp.

Berätta hur tomtvärdet till slut konsumerats upp när man bott riktigt länge i en villa i Danderyd.

Ditt nästa inlägg blir kul att läsa.

Ditt resonemang verkar gå i linje med att man tittar på volatiliteten på panten (fastigheten eller BR) och så beräknar man en sannolikhet för att låntagare får större skuld än pant.

Då är det bara att bestämma hur många låntagare som skall hamna under nivån för panten, och med vilken sannolikhet.

Om sannolikheten är 20% för att medellåntagaren skall hamna under nivån för panten inom ett år då skulle nog de flesta säga att vi har för höga skulder.

Men vad kan sannolikheten vara ?
Är den större eller mindre än 1 ppm.

liksom-fb har förresten en kompis som inte undrar om den höga inflationen är en myt.

Detta gäng förnekar inflationens storlek och undrar om inte skulderna kan skjuta upp i stratosfären ytterligare.

Varför inte eftersträva ett starkt folk och ett starkt land istället? Fast i en annan tråd härom dagen beskrev liksom-fb skog och åkermark som värdelösa tillgångar. Men varför skriver någon så?

Kpi är ju i sig ett falsarium, men om det nu skall finnas skall det naturligtvis baseras på reella värden.
Du är medveten om att föregångaren till kpi var guld?

Kolla guldpris jämfört med löneutvecklingen sedan sjuttiotalet, så inser du snabbt att alla löntagare är grundlurade och utfattiga.

Tänkte bidra med några intressanta insikter från en relativt färsk Sifo-undersökning om befintliga bolånetagare. https://www.sbab.se/1/om_sbab/press/...i_sverige.html

• Endast 16% av bolånetagarna har använt bostaden som bankomat (konsumtion utöver bostaden) de senaste 5 åren.
• Över 90% av bolånetagarna har mer än 50 000 kr på sparkonton/bankkonton (utöver eventuella aktier och andra tillgångar).
• 71% av bolånetagarna har max 2 miljoner i bolån.
• Större bolån korrelerar med betydligt större förmögenheter vid sidan av bostaden.

Slutsatsen är alltså att bolånetorskarna är svinrika och för de allra flesta utöver några enstaka hippies i överbelånade föreningar på söder klarar hushållen någon procentenhet extra på bolånen som ingenting!

Hur har man kontrollerat detta? eller är det en medelvärdes beräkning på totala tillgångar och antal bolånetagare?

Hur många procent har max 1,5 miljoner i bolån?.


Större tillgångar samt större skulder , dock håller jag med om att de flesta klarar ungefär där kalp kalkylerna tagits fram, vid 6-7% ränta kommer en betydande mängd få problem, BNP kommer minska drastiskt i samhället.

I verkligheten så renoveras bostäder i Stockholm. (Alternativt så rivs dåligt underhållna bostäder och man bygger nytt).

I verkligheten är inte en tomt en bostad. Det är mycket du är okunnig om.

Min inlägg lär vara helt obegripliga för dig. Jag relaterar ju verkligheten.

Nu ska vi se här. Steg 1 är att du förnekar mätdata.

Nästa steg är att INTE basera KPI på vad folk köper, utan istället basera KPI på det som hushållen inte köper.

När löntagarna ser vad de har råd med jämfört med för 10-20 år sedan så lär dom inte hålla med om det.

om räntan går upp till ca 10 % så märker vi om lånen är för höga...

En annan sak man kan göra är att titta på total skuld i relation till BNP.
Där den totala skulden är summan av privat skuld och offentlig skuld.

Det visar sig att Total Debt/GDP inte sprider så väldigt mycket.

Länderna ligger mellan 2-5 ggr BNP.

Med hög BNP länder i övre änden.
* Japan med 5.05
* Luxembourg med 4.91
* Irland med 4.88
* Kanada med 4.22
* Frankrike med 4.12
* Belgien med 4.01

Medel är någonstans drygt 3.
Sverige har 3.5 och ligger i mittenklungan.

I botten ligger länder som:
* Mexiko på 1.70
* Estland på 1.81
* Tjeckien på 1.82
* Slovenien på 1.97
* Slovakien på 2.03

Dvs u-länder och fd öststater.

Så accepterar man den totala skulden för Sverige då menar de som jämrar sig att staten borde äga med och vara mer skuldsatt. Och det är socialism. Dvs att staten äger mer.
Men skall staten köpa mer t ex bostäder så måste ju staten låna. Så då blir det en omallokering av privat skuld till offentlig skuld.

Men som sagt de enda som egentligen kan vara missnöjda är socialister som vill att staten äger mer och att Sverige blir mer som DDR.