Ett litet utdrag från en artikel som belyser eländet någorlunda opartiskt och nyktert.
Not since the wild frenzy after the death of Princess Diana have I ever met such a wave of ignorant sentiment. Nobody knows anything about Ukraine. Everyone has ferocious opinions about it.
The other night I shocked a distinguished Oxford academic by informing her that the lovely, angelic, saintly, perfect Ukrainians had blocked off the water supply to Crimea in 2014.
She was rightly shocked by this nasty, uncivilised act of spite, but it was far more shocking that this highly educated person did not know this important fact.
In the same way almost nobody, in education, politics or journalism, knows about the nasty, racist roots of Ukrainian nationalism, the horrible history of the vicious Stepan Bandera (now a Ukrainian national hero), or the Kiev state’s discriminatory scorn for the Russian language.
If Canada treated its French speakers as Ukraine treats its Russian speakers, there would be international outrage.
Vidare:
Worst of all is the widespread ignorance of the fact that President Volodymyr Zelensky, in my view an admirable man, was elected on a programme of peace with Russia. But when he tried to do as he had promised, he was blocked by parts of his own army, who publicly confronted him and humiliated him.
At the same time his political rivals, including the neo-Nazis who very definitely do exist in Ukraine, went on the streets to denounce any sort of deal. President Zelensky crumbled. And the war came.
https://www.dailymail.co.uk/debate/a...surrender.html
Sunda röster, och det finns det gott om - bara det att dom tystas ner med endera metoden - har börjat ges luftrum. Detta är sannerligen ett gott tecken!
Tycker hela konflikten sammanfattas relativt bra i denna tweet. Tänka sig att 140-240 tecken sanning kan besegra astronomiska mängder lögner, propaganda och krigshets. För sanningen kommer gå upp för den breda allmänheten. Ge det till vintern och framåt och vi skall se...
https://mobile.twitter.com/Albert155...Cyxf6G97UqAAAA
"
Zelenskyy sacrificed his people by not living up to the Minsk agreements, allowing Nazis to become a part of his military, doing nothing as they murdered 14.000 ethnic Russians and deciding to be a US puppet who only wanted to use his country for a proxy war against Russia."
Fan vad förlösande lite sanning känns i dessa hav av lögner, hat och krigshets. Om det var dessa krigshetsande dårars nära och kära, deras barn, bröder, makar så skulle dom nog resonera lite annorlunda.
Men det är ju bara ukrainska män. Den pöbeln kan man offra för sina egna perverterade syftens skull. Så får man upp lite ukrainska fruntimmer man kan utnyttja på endera sättet och staten initiera olika initiativ som dammsuger landet på all humankapital som de initiativ som görs nu att locka till sig ukrainska it-konsulter, ingenjörer och annat välutbildad folk Ukraina självt verkligen behöver.
Win-win i skrupellösa cynikerns värld.
Men det är moraliskt förkastligt så det bara sjunger om det.
Allt för man har sådan mindervärdeskomplex för den ryska björnen, hennes ungar och tillgångar. Avundsjuka, kroniskt hatande, cyniska och hycklande elände.
Kan Ryssland stå emot detta samlade angrepp initierad av globohomogänget, påhejat av fåren dom vallat in i träsket, kan mänskligheten ha en chans att på sikt vara den det är till naturen: självständig, fredlig, i symbios med grannar och omvärlden. Och allt detta utan krig initierade av militärindustriella komplex och migrationsvågor som på sikt riskerar att decimera de diverse olika nativa folken och deras kultur.
Varje folk förtjänar att få leva i fred. Men på sin mark.
Frågan är varför detta går så stick i stäv med dom intressen som är ute och skapar konflikter runt om i världen?
Begrunda allt du läser om denna konflikten. Och våga fråga dig själv frågor. Våga skrapa på ytan.
Det är bättre att leva desillusionerad (i detta hav av mörker) än att vara fast i dessa illusioner.
"Bland hägringarna,
föll jag i blindo.
Blott fjärran hopp,
Berör mitt hjärta."
Erik Johan Stagnelius
