Vad har ni för intressen, ni med +30K i lön som de mindre bemedlade inte har?

Skillnaden mellan när jag gick på CSN mot nu när jag får ut rätt mycket i fickan varje månad skiljer sig inte nämnvärt. Jag har nog samma intresse som många andra 30-60-åringar.

- Sport: Kollar gärna på någon match live då och då. Annars är det väl bara cmore/viaplay som kostar.

- Ekonomi: Börsen har länge varit ett stort intresse. Ingen kostnad där så länge du håller dig till långsiktiga investeringar i större bolag.

- Naturen: Traska runt i nationalparker, vandra i norra Sverige etc.. Kostar väl en slant men får väl snarare ses som en del av semesterkassan.

- Teknik: Datorkomponenternas snabba utveckling etc..

- Odling: Finns det något bättre än att bjuda polaren på en riktigt stark chili som man odlat upp själv?

Kokain, prostituerade och high stakes gambling. Detta så man får upp pulsen lite och håller sig fokuserad.
Det som är positivt med dessa intressen är att i alla fall de två förstnämnda går att ägna sig åt i hela världen. Resa är ju också kul, så det gäller att ha intressen/hobbys som man kan underhålla även på semestern.
Vem som helst kan låna eller köra på leasing och glida fet bil så det ser jag inte som unikt för dem med 30k+ men 15 gubbar ladd och några Ukrainska köpebrudar i veckan är de svårt att unna sig utan en stabil inkomst.
När det kommer till gambling så handlar det bara om att ha råd att förlora. Varje förlust är ett steg närmare vinsten vilket betyder att småspelarna alltid kommer vara de stora förlorarna och de som finansierar hajarnas vinster i slutändan.

30 plus är inte mycket man har bara 26 27 kvar efter skatt

De fiser i sin hand och luktar på det. Sånt pysslar uteslutande rikare människor med

Läst slarvigt men såg inte att någon nämnt det så - Matintresse.

God mat, dryck och annat som har med kök, finsmakeri, råvarufetischism och middagsbjudning kostar en hel del även om man tillagar det själv.

Jag förstår sådana som säger att det går utmärkt att kasta ihop en jättegod carbonara och bjuda på men det är kanske inte den typen av mat jag menar

Beror på vad menar med höginkomstagare, pratar vi 30 så handlar det väl om meddel???

Jag själv ligger en bit över 30 och frugan under så vi har ca 60 ihop.
Nöjen som jag har nu som hänger ihop med min lön.
Har en lite roligare hobbybil.
Gillar att äta skapligt så går åt lite pengar där samt att man kan prova runt lite i vinlistan, Samt jag kan ha en liten vinsamling hemma.
Samt har städhjälp hemma.
I normala omständigheter så reser vi även en del.

Ser jag på de som är höginkomstagare: Dvs. de som har 100 K+ så har de flesta en större båt, många har flera boenden i olika länder. Samt en finare bil för att köra på bana med.

Sen känner jag en person som nog räknas som miljadär, han äger en egen Ö bor på en herrgård och har ett par övernattningslägenheter i några storstäder.
Förutom det är hans hobby företagande.

Klockar in mer än 30 netto, och jag lever snålt. Matlagning med bra ingredienser och att optimera mitt boende är mina intressen. (Snålar ofta in och ser vad jag kan köpa på extrapris och lagar efter det.)

Har rest mycket och gjort saker, men lever på samma sätt i princip som när jag tjänade under 20 brutto. Kastar inte bort pengar, även om jag måste erkänna att jag kanske inte håller lila hårt i lädret längre.

Mår mest bra över att inte behöva hanka sig lön till lön, utan kan klara mig längre perioder utan att ens se om det kommit in pengar.

leta psilocybin svamp, kostar nada förutom bensin

Mat och dryck är mina stora laster och materialet därtill (knivar, stekpannor, glas osv). Lever i övrigt inte särskilt annorlunda mot vad jag gjorde när jag tjänade betydligt mindre än vad jag gör idag.

Till helgen kan jag go wild i matbutiken utifrån vad jag och sambon är sugna på att äta, likaså på bolaget. Har inga problem att betala nån tusenlapp för en whisky eller flera hundra för en flaska vin. Men till vardags äter jag inget speciellt och käkar matlådor på jobbet.

Jag lägger inte stora pengar på tex bilar, klockor, kläder osv. Kläder köper jag när jag behöver dom men då får det också kosta om det behövs. Men jag använder också mina kläder länge, ska byta ut en del saker iår som ofta är lite dyrare (rock, kostymskor och kostymer). Men jag går inte fullständigt bananas och köper kostymer för 10k+. Jag gillar Oscar Jacobsson och har gjort länge, är väl inte superdyrt men inte billigt heller. Bil för mig är ett fordon från punkt A till punkt B.

Sparar undan en del på börsen också.

Bor också bra med låg belåningsgrad och i en skuldfri förening (= låg avgift).

Den bästa känslan är väl egentligen att jag inte längre behöver fundera på hur mycket pengar det finns på kortet. Kan väl nämnas att jag fått min stora ekonomiska uppsving de senaste 4 åren.

EDIT: Glömde det jag verkligen kan kasta pengar på (sambon med) och det är skidåkning. Där finns det ingen budget.

En mille om året.

Spenderar mina stålar på horor och knark. Resten blåser jag på cykling.

Nej jag har inga ’traditionella’ jävligt banala och sömniga borgaraccesoarer. En trist jävla Volvo som alla andra, en generisk villa och de två obligatoriska klonerna så någon kan fortsätta deras egen meningslöshet i framtiden. En framtid som inte är något annat än en dystopi av irrelevans för ungdjävlarna.

Nu höll jag på att glömma de obligatoriska ’renoveringarna’ så det blir ’ljust och fräscht’, en tvåveckors av äckligt fläskande på stranden i Mallis och en låda praliner framför mello och äcklen på SVT. Ja, lika barn leka bäst.

Nämnde någon får som idisslar till det kollektiva undermedvetna och Stockholmsyndromet?

Frågor på det?

- Har ej intresse för bilar.
- Nykterist och tobaksfri, sparar hellre pengarna.
- Spelar mycket golf vår-höst, men kör Golfstar så månadskostnaden blir 500kr/månaden.
- Umgås inte mycket med vänner längre, trappade ner med det redan innan pandemin då jag insåg att 90% av mina "vänner" tog mer än vad dom gav. Aka energitjuvar om du så vill. Behöll de vänner där det finns ett ömsesidigt utbyte. Dvs, ge och ta. Inte bara ta när det passar dig. Detta håller nere utgifterna en del då det inte blir lika mycket relaterade utgifter.
- Jobbar 60-100 timmar I veckan, så hinner inte med så mycket intressen.
- Min lediga tid spenderas mycket med min fru och vår hund, antingen hemma eller ute i naturreservat kring Stockholm.
- Kollar Netflix på helgkvällarna, håller nere utgifterna.
- Har jag tid över så letar jag investeringar och andra möjligheter.
- Investeringar och tjäna pengar är ett av mina största intressen i livet.
- Innan pandemin så drog vi ofta utomlands (2-5 gånger per år), oftast kortare Weekends i Europa med kampanjbiljetter eller 1-2 veckor all-inclusive till bättre Resorts I billiga länder så att vi får "lyx" till ett förmånligt pris.
- Lägger en del pengar på utemat eller Foodora. Får t ex lunch/middag levererat varje vecka i form av "träningsmat" och sedan blir det Foodora på helger unnar mig skitmat på helgerna.

Byggt upp en hyfsad summa pengar de senaste åren, där merparten har tillkommit under pandemin. Grunden lades på att hålla nere utgifterna till studentnivå. Nudlar/snabbmakaroner 3-6 dagar i veckan till lunch/middag under flera år (Yes, skojar inte). Men jag var dedikerad till mitt ekonomiska mål. Nu har jag kommit en bit på vägen, så nu lägger jag mer pengar på kosten.
Skulle inte säga att jag lever som ett socialfall, men jag lever definitivt snålare än vad jag behöver.
Dock unnar jag mig kvalitet istället för den löjliga "slit och släng"-mentaliteten som råder nu, där det ska konsumeras billigt skit i löjliga mängder. Samtidigt som folk tycker att en kvalitetsprodukt som har 5-20x längre livslängd är "för dyr"...
Jag snålar inte för att jag är snål. Jag unnar mig mycket, men jag tänker en gång extra innan jag köper något då impulsköpen är de farligaste köpen. På så sätt håller jag nere onödiga utgifter.

Har ett mål att bli ekonomiskt oberoende när jag är 40 år, där jag ska kunna unna mig mycket lyx för avkastningen.
Är 30 år nu och drar in tillräckligt med passiv inkomst från investeringar för att täcka mina månadsutgifter och lite till, så om jag vill leva som ett socialfall resten av livet kan jag klassa mig själv som ekonomiskt oberoende som 30-åring - men vem fan vill leva som ett socialfall resten av livet...?

inga vettiga intressen alls. Netflix, flashback och brännvin räknas kanske inte ?