Svenska skolsystemet

Någon som kan förklara hur det var uppbyggt på typ 40-50-talet.
Mina föräldrar är födda på tidigt 40-tal i norrland. Dom gick skola till och med åk 7. Sen var det slut! Högstadiet till åk 9 var inte uppfunnit än. Gymnasium, nä inte det heller! Men det fanns ju, även då, universitet att gå för vissa (inget alternativ för någon från norrlands inland). Men ingen skickade väl sin 14åring till ett universitet i Lund/Uppsala. Känns som ett glapp där! Gissar att till universitet åkte man som idag i 19-20 års åldern. Vad gjorde man där emellan?? Fanns det nån kompletterings skola av nåt slag där emellan eller vad?

Efter årskurs sex delades eleverna upp.
De som ville läsa vidare gick till realskolan för gossebarn eller till flickskolan för töserna.
Övriga läste sjuan och började arbeta efter det.
Realskolan upphörde slutet av 1960-talet.
Efter realskolan blev det gymnasium som fanns i de större städerna.
Ungefär så med lokala skillnader tror jag.

I storstäder som göteborg gick man 8 år.

Klart det fanns dem som gick universitet även från landsbygden. Haha, ända på medeltiden (Uppsala Universitet grundades 1477; sen medeltid) kom det folk från såväl Norrbotten som Kalmar till Uppsala för att studera.

klart det fanns det men dom kom inte från en småbonde familj i norrbotten!

Från början kunde man bara läsa teologi, sedan tillkom medicin strax därefter. Så det större antalet studenter var män (inga kvinnor gick på universitetet då) som var söner till präster.

Åtminstone så hade byggbranschen utbildning liknande praktisk gymnasielinje, i form av lärlingsbyggen på ett par år ungefär. Vet en 40-talist som lämnade Dalarna som tonåring då det var dåligt betalt som springpojke, och istället blev bygglärling i Lund. Efter avklarad utbildning rallade han runt på olika byggen i landet innan det var dags för lumpen (och därefter byggrall igen, bl.a. kärnkraftverket i Forsmark).

Bra. Teologi är viktigast.

Förutom det som redan har tagits upp bör väl även nämnas möjligheten att studera per korrespondens. Många arbetade på dagarna och studerade per korrespondens på kvällar och helger. Dylik undervisning erbjöds av bl.a. Hermods Korrespondensinstitut (grundat 1898), Noréns Korrespondensinstitut (förkortat NKI och grundat 1910, senare Nordiska korrespondensinstitutet, NKI-skolan) och Brevskolan (grundad 1919). Det här kom många gånger att bli den enda möjligheten till fortsatta studier för ungdomar i glesbygd.

För de yngre här på flashback kan det kanske vara på sin plats att förklara att korrespondensundervisning kan ses som en tidig form av distansundervisning. De studerande fick läsanvisningar och uppgifter att göra via brev. Utförda uppgifter återsändes sen och rättades.

Väldigt intressant faktiskt, jag tror många 25+ inte vet detta inklusive mig. Däremot förstod jag direkt när jag började läsa stycket om korrespondensundervisning utan att ha hört termen innan att det handlade om distansplugg. Kan man vad korrespondens är för något så bör det inte vara så klurigt att lista ut kopplingen.

Präst-tjänster var öppna för allmogen till skilnad från Stora delar av statsförvaltningen och armen som var förbehållen adeln. Det stora problemet med statsförvaltningen var att det krävdes kontakter mer än utbildning och det gick ju inte att få ifrån landet. I alla fall under 1700-talet.

Men det är rätt kul att läsa om gamla universitets-studier. Man kunde tex som svensk gå till tyskland. (sverige hade 4 universitet varav bara två låg i nuvarande sverige, de andra låg i Åbo och Stralsund tror jag (osäker på sista).

Läser precis om Bellmans korta visit till Uppsala. Nationsmöten var obligatoriska, men inte föreläsningarna.

Okej, spännande. Var läser du om Bellman om jag får undra?