Demokratiska fredsteorin i ett historiskt perspektiv

Inom statsvetenskap och internationella relationer talar man ibland om den så kallade "demokratiska fredsteorin", som kortfattat går ut på att två demokratier (av olika skäl) inte krigar med varandra. Teorins anhängare menar att om alla stater bara blev liberala demokratier skulle krigen helt enkelt avskaffa sig själva. Kritiker å andra sidan kan peka på ett antal historiska krig, som utkämpades mellan stater som mer eller mindre hade inslag av folkstyre. Tre vanliga exempel är:

Amerikanska inbördeskriget: Både Nord och Syd tillämpade val och hade politisk maktdelning, även om endast fria män fick rösta.

Första världskriget: Tyskland, Frankrike, Storbritannien, m.fl. var mig veterligen parlamentariska stater, med inslag av folkstyre, även om mycket makt låg hos t.ex. Tyskland kejsare.

Ryssland mot Georgien 2008: Man kan i och för sig alltid diskutera graden av demokrati i Ryssland...

Det finns säkert fler exempel.

Om man med demokrati menar dagens Sverige så blir teorin i någon mening riktig, eftersom man begränsar sig till en förhållandevis liten skara stater. Men det blir samtidigt märkligt att exkludera alla stater, både idag och historiskt, som inte var fullfjädrade diktaturer (typ Tyskland 1933-45) eller absoluta monarkier eller teokratier. Vi har helt enkelt en lång rad historiska stater med inslag av folkstyre, parlamentarism och maktdelning, även om de inte levde upp till standarden på Sverige idag.

Så hur ska man se på den demokratiska fredsteorin i ett historiskt perspektiv. Om t.ex. amerikanska inbördeskriget inte utkämpades mellan två (i någon mening) demokratiska statsbildningar, hur kan man då klassificera Unionen och Konfederationen? Diktaturer var de ju inte. Eller Tyskland och Storbritannien under första världskriget?

Det var ett inbördeskrig, inte ett krig mellan två stater.


Tysklands makt låg hos kejsaren, exemplet funkar inte.


Där har du det.


Jag tycker inte att dina exempel håller. Däremot finns det andra, som inte rör sig om regelrätta krig, men där USA har begått krigshandlingar mot demokratier. Mossadeq, Lumumba, Allende...

I den här gamla länken hittar du en längre lista på kandidater till krig mellan demokratier och mer eller mindre krystade motargument:
http://users.erols.com/mwhite28/demowar.htm

Tesen han framför är att definitionen av "demokrati" är såpass vag att man alltid när två stater fört krig kan hävda att den ena inte varit demokratisk. Texten är åtskilliga år gammal och när han skrev så här fick han mer rätt än han kanske trodde:
"Shifting the definitions to fit the theory: Right now, believers in the Democratic Peace Theory count Russia and Ukraine as two of the world many democracies at peace with each other, but if these two countries went to war with each other, the DPTists would suddenly find all the anti-democratic features of these regimes to be extremely significant."

Att det finns få exempel på demokratier som krigar mot varandra beror nog ändå mest på att demokratin som sådan är ganska ny.

Så det är nog lätt att diskutera om länder förr i tiden varit demokratiska.

Iallafall, USA kanske vi kan enas om är en demokrati?

Senaste 200 åren har USA varit i krig mot så många länder att vi tappat räkningen.

Men vi får väl anta att alla länder de krigat mot inte var demokratier?

Wikipedia har också en liknande lista över krig mellan demokratier:

https://en.m.wikipedia.org/wiki/List...en_democracies

Eventuella undantag från den demokratiska fredsteorin tas även upp på följande sidor:

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Demokratisk_fredsteori

https://en.m.wikipedia.org/wiki/Democratic_peace_theory

Artikeln Wars between democracies: Rare, or nonexistent? är också intressant, men kräver tillgång till prenumeration för att kunna läsas:

https://www.tandfonline.com/doi/abs/...nalCode=gini20

Ska man vara lite elak är statsvetenskap (och sociologi, och freds-och konfliktvetenskap) misslyckade varianter av historieämnet, med teorier som mest liknar långa listor med en massa undantag. :-)

Demokratiska fredsteorin blev populär under den liberala yran på 90-talet. Den användes bland annat för att röka ut gamla tredjeståndpunktare och kommunistvurmare som fortfarande var framträdande i debatten då, men är alldeles för grovkornig för att funka generellt.

Tack för flera bra svar. Just definitionen av demokrati är ju svår och har man ingen exakt mall blir hela teorin och frågeställningen knepig. Exemplet med amerikanska inbördeskriget är intressant. Skulle man kunna kalla både Unionen och CSA för konstitutionella republiker? D.v.s. ett slags tredje alternativ till demokrati å ena sidan och totalitära/auktoritära stater (absoluta monarkier, teokratier m.fl.) å andra sidan. Idag resonerar vi ofta i termer av demokrati vs diktatur och jag tror att det är en förenklad syn på statsskick, speciellt i ett historiskt perspektiv.

Både USA och CSA var demokratier med tidens mått mätt.


Absolut. Blandformer och graderad rösträtt har varit regel snarare än undantag. I Sverige gnölar vi gärna över elektorskollegiet och liknande egenheter i andra länder men har redan glömt att tvåkammarriksdagen fanns kvar till 1971.