Citat:
Ok, hade nån teori igår om det var så.
Låter jävligt jobbigt att behöva utstå det där.
Hoppas ni finner en lösning och att du snart ser det i backspegeln!
Citat:
Uppskattar din givmildhet.
Nu är jag inte en Flashbacknörd. Men finns det trådar för just detta ämne där fortsatta teorier kanske finns. Eller kanske t.om. svar. Som sagt. Psykiatrin tar sin tid.
Citat:
Har haft en ångestattack för många år sedan utan att veta vad det var en gång, ringde vårdguiden eller sjukhusupplysningen eller vad det heter då jag hade domningar i ansiktet och förlorat känseln i en armen och undrade om de visste vad det kunde bero på. De manade mig akut till Södersjukhuset dit jag tog en taxi, pratglad som jag är förde jag en konversation med chauffören som tydligen förlorat en familjemedlem i stroke eller vad det nu var med samma symptom. Han tog det jag berättade på större allvar än mig och riskerade körkortet på så många sätt som är är möjligt (men körde säkert och medvete) på vägen dit. Han vägrade till och med mig lägga tid på att låta mig betala för mig. Fick gå före alla stackare på akuten och sen EKG(?) med en massa personal och de kollade det ena med det andra innan de kom fram till att det var någon form av ångestattack. Jag skämdes mycket, även om jag inte borde ha då det kunde varit allvarligt och livshotande om det var annat, så jag känner för dig, och alla andra som råkar ut för sådant. Och känner en viss samhällsskuld efter all denna omsorg.
Men kunnig är jag inte, bara full med teorier. Kan en del kring fysiska skador och sömn/sömnmedel.. Jag hoppas för din skull att snarkningarna är boven i dramat då det verkar finnas mycket hjälp att "bota" sådant. Tänker att sömnapné borde kunna orsaka panik.
Haft en del tidigare med psykiatri att göra efter det där, och hamnar du hos dem så kom ihåg att man kan byta om personkemin inte stämmer, eller om de helt enkelt inte förstår något/är odugliga. Att hitta en vettig psykolog eller läkare är lite som en trisslott och man är bara ute efter vinna en ny lott, det kan alltså krävas några försök att hitta någon som man själv finner vettig, eller som någon över huvud taget skulle finna vettig. Stolpskott som inte hör hemma in läkarkåren är tyvärr legio.. Kom ihåg det!
Men bland trådarna har jag ingen koll tyvärr, kanske någon annan har?
Psykiatrin är otroligt långsam och ineffektiv ja, men förhoppningsvis slipper du märka det för egen del i samma utsträckning som jag. Lärorikt har det dock varit, inte så mycket om mig själv, men om byråkratin som råder.
Jag väntade i över 5år på KBT, från att blivit satt i kö. Sen gav jag upp det och kom tillfreds med mig själv. Har för mig att egen KBT med exempelvis youtube som hjälp har precis samma utfallsstatistik som riktiga besök.
Nu behöver säkert inte du KBT, men som ett exempel på vad man tyvärr kan vänta sig med lite otur.
Bollad runt mellan inhyrda psykologer som säger tvärt emot varandra, bollad runt från omorganiseringar som ska förbättra för patienten, alltid med löftet att nu minsann blir det bättre för alla. Mycket har jag upplevt som ett stort och mycket dyrt skämt. Allt detta för att vänta på att få pröva KBT, som aldrig blev av. Och flera för samhället kostsamma utredningar under tiden som inte gav mig mer än underhållning, kostnader och problem på alla tänkbara sätt. Jag var "normal" men lite deppig.
Men, det finns otroligt skickliga läkare! Och det finns otroligt duktiga psykologer. Men det är ett riktigt träsk så kom ihåg att du kan byta tills du finner någon som är intresserad av vilja, och faktiskt kan hjälpa dig!
När min husläkare gick i pension tror jag att jag bytte runt 7 gånger innan jag fann någon som jag tyckte var vettig nog att ha att göra med.
Stort lycka till!
(Nu ilfart mot jobb
)
Citat:
Har haft en ångestattack för många år sedan utan att veta vad det var en gång, ringde vårdguiden eller sjukhusupplysningen eller vad det heter då jag hade domningar i ansiktet och förlorat känseln i en armen och undrade om de visste vad det kunde bero på. De manade mig akut till Södersjukhuset dit jag tog en taxi, pratglad som jag är förde jag en konversation med chauffören som tydligen förlorat en familjemedlem i stroke eller vad det nu var med samma symptom.
Han tog det jag berättade på större allvar än mig och riskerade körkortet på så många sätt som är är möjligt (men körde säkert och medvete) på vägen dit. Han vägrade till och med mig lägga tid på att låta mig betala för mig. Fick gå före alla stackare på akuten och sen EKG(?) med en massa personal och de kollade det ena med det andra innan de kom fram till att det var någon form av ångestattack. Jag skämdes mycket, även om jag inte borde ha då det kunde varit allvarligt och livshotande om det var annat, så jag känner för dig, och alla andra som råkar ut för sådant. Och känner en viss samhällsskuld efter all denna omsorg.
Men kunnig är jag inte, bara full med teorier. Kan en del kring fysiska skador och sömn/sömnmedel.. Jag hoppas för din skull att snarkningarna är boven i dramat då det verkar finnas mycket hjälp att "bota" sådant. Tänker att sömnapné borde kunna orsaka panik.
Haft en del tidigare med psykiatri att göra efter det där, och hamnar du hos dem så kom ihåg att man kan byta om personkemin inte stämmer, eller om de helt enkelt inte förstår något/är odugliga. Att hitta en vettig psykolog eller läkare är lite som en trisslott och man är bara ute efter vinna en ny lott, det kan alltså krävas några försök att hitta någon som man själv finner vettig, eller som någon över huvud taget skulle finna vettig. Stolpskott som inte hör hemma in läkarkåren är tyvärr legio.. Kom ihåg det!
Men bland trådarna har jag ingen koll tyvärr, kanske någon annan har?
Psykiatrin är otroligt långsam och ineffektiv ja, men förhoppningsvis slipper du märka det för egen del i samma utsträckning som jag. Lärorikt har det dock varit, inte så mycket om mig själv, men om byråkratin som råder.
Jag väntade i över 5år på KBT, från att blivit satt i kö. Sen gav jag upp det och kom tillfreds med mig själv. Har för mig att egen KBT med exempelvis youtube som hjälp har precis samma utfallsstatistik som riktiga besök.
Nu behöver säkert inte du KBT, men som ett exempel på vad man tyvärr kan vänta sig med lite otur.
Bollad runt mellan inhyrda psykologer som säger tvärt emot varandra, bollad runt från omorganiseringar som ska förbättra för patienten, alltid med löftet att nu minsann blir det bättre för alla. Mycket har jag upplevt som ett stort och mycket dyrt skämt. Allt detta för att vänta på att få pröva KBT, som aldrig blev av. Och flera för samhället kostsamma utredningar under tiden som inte gav mig mer än underhållning, kostnader och problem på alla tänkbara sätt. Jag var "normal" men lite deppig.
Men, det finns otroligt skickliga läkare! Och det finns otroligt duktiga psykologer. Men det är ett riktigt träsk så kom ihåg att du kan byta tills du finner någon som är intresserad av vilja, och faktiskt kan hjälpa dig!
När min husläkare gick i pension tror jag att jag bytte runt 7 gånger innan jag fann någon som jag tyckte var vettig nog att ha att göra med.
Stort lycka till!
(Nu ilfart mot jobb )
Han tog det jag berättade på större allvar än mig och riskerade körkortet på så många sätt som är är möjligt (men körde säkert och medvete) på vägen dit. Han vägrade till och med mig lägga tid på att låta mig betala för mig. Fick gå före alla stackare på akuten och sen EKG(?) med en massa personal och de kollade det ena med det andra innan de kom fram till att det var någon form av ångestattack. Jag skämdes mycket, även om jag inte borde ha då det kunde varit allvarligt och livshotande om det var annat, så jag känner för dig, och alla andra som råkar ut för sådant. Och känner en viss samhällsskuld efter all denna omsorg.
Men kunnig är jag inte, bara full med teorier. Kan en del kring fysiska skador och sömn/sömnmedel.. Jag hoppas för din skull att snarkningarna är boven i dramat då det verkar finnas mycket hjälp att "bota" sådant. Tänker att sömnapné borde kunna orsaka panik.
Haft en del tidigare med psykiatri att göra efter det där, och hamnar du hos dem så kom ihåg att man kan byta om personkemin inte stämmer, eller om de helt enkelt inte förstår något/är odugliga. Att hitta en vettig psykolog eller läkare är lite som en trisslott och man är bara ute efter vinna en ny lott, det kan alltså krävas några försök att hitta någon som man själv finner vettig, eller som någon över huvud taget skulle finna vettig. Stolpskott som inte hör hemma in läkarkåren är tyvärr legio.. Kom ihåg det!
Men bland trådarna har jag ingen koll tyvärr, kanske någon annan har?
Psykiatrin är otroligt långsam och ineffektiv ja, men förhoppningsvis slipper du märka det för egen del i samma utsträckning som jag. Lärorikt har det dock varit, inte så mycket om mig själv, men om byråkratin som råder.
Jag väntade i över 5år på KBT, från att blivit satt i kö. Sen gav jag upp det och kom tillfreds med mig själv. Har för mig att egen KBT med exempelvis youtube som hjälp har precis samma utfallsstatistik som riktiga besök.
Nu behöver säkert inte du KBT, men som ett exempel på vad man tyvärr kan vänta sig med lite otur.
Bollad runt mellan inhyrda psykologer som säger tvärt emot varandra, bollad runt från omorganiseringar som ska förbättra för patienten, alltid med löftet att nu minsann blir det bättre för alla. Mycket har jag upplevt som ett stort och mycket dyrt skämt. Allt detta för att vänta på att få pröva KBT, som aldrig blev av. Och flera för samhället kostsamma utredningar under tiden som inte gav mig mer än underhållning, kostnader och problem på alla tänkbara sätt. Jag var "normal" men lite deppig.
Men, det finns otroligt skickliga läkare! Och det finns otroligt duktiga psykologer. Men det är ett riktigt träsk så kom ihåg att du kan byta tills du finner någon som är intresserad av vilja, och faktiskt kan hjälpa dig!
När min husläkare gick i pension tror jag att jag bytte runt 7 gånger innan jag fann någon som jag tyckte var vettig nog att ha att göra med.
Stort lycka till!
(Nu ilfart mot jobb
)Ja det du skriver har jag själv varit med om. Det tog 7 år innan dom kom på att jag var bipolär.
Ah detta är ett helvete ska inte ljuga. Taktiken för panikångest och attacker är ju att tänka rätt. Lite svårt när man sover.
Stöd Flashback
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Swish: 123 536 99 96 Bankgiro: 211-4106
