(SvD) Peter Wennblad: Här är dokumenten Lena Hallengren hävdar inte finns
Resten av artikeln:
Modiga arbetare på regeringskansliet har alltså avslöjat hur regeringen odemokratiskt undanhållit information och förnekat dess existens, för att senare påstå att de inte "frågat efter dem".
Vad för information har undanhållits tro?
Vad tror ni detta har för konsekvenser? Kan Lena Hallgren verkligen behålla sin position efter en sådan lögn?!
Citat:
Det finns hundratals hittills okända handlingar hos kriskansliet som regeringen valt att inte lämna över till Coronakommissionen.
Enligt socialminister Lena Hallengren har regeringskansliet gjort allt i sin makt för att ge Coronakommissionen tillgång till det material den behöver.
Det är inte sant.
Det finns en lång rad handlingar, troligen hundratals, som regeringskansliet valt att inte lämna över till kommissionen.
Det tror jag mig veta, eftersom jag har sett ett antal av dem.
Enligt socialminister Lena Hallengren har regeringskansliet gjort allt i sin makt för att ge Coronakommissionen tillgång till det material den behöver.
Det är inte sant.
Det finns en lång rad handlingar, troligen hundratals, som regeringskansliet valt att inte lämna över till kommissionen.
Det tror jag mig veta, eftersom jag har sett ett antal av dem.
Resten av artikeln:
Att de överhuvudtaget finns får jag reda på när jag blir kontaktad av en person som arbetar i regeringskansliet. Hen är upprörd, eftersom det finns mängder av material från regeringens krisgrupp GSS på regeringskansliets servrar. Information som hen är övertygad om skulle hjälpa Coronakommissionen att förstå hur den svenska pandemistrategin växte fram under februari, mars och april 2020.
”Det är fler än jag på regeringskansliet som undrar varför de inte har lämnats ut”, säger hen.
Till varje möte i GSS har det tagits fram en agenda med fem eller sju kortfattade punkter. En stående punkt har till exempel varit "Arbetet framåt". Dessa dagordningar har Coronakommissionen fått ta del av.
Men vid sidan av dem har också funnits vad som formellt kallas annoterade dagordningar. På enklare svenska: dagordning med kommentarer.
Det handlar i praktiken om ordagranna talmanus för de tjänstemän som varit föredragande på mötena. En text för varje mötespunkt. Ett slags protokoll upprättade i förväg.
Dokumenten är i regel ganska omfångsrika. Den 18 mars 2020 är den "vanliga" dagordningen på en halv sida, medan den annoterade är på åtta sidor. Den 25 mars sju sidor. Den 8 april också sju sidor. Och så vidare.
Oftast har det varit Mikael Dambergs statssekreterare Elisabeth Backteman som lett mötena och hållit i föredragningarna. Ibland tjänstemän från krishanteringskansliet, eller från andra departement.
De kommenterade dagordningarna från pandemins inledningsskede vittnar om strategiska diskussioner på hög nivå. Var man befinner sig i arbetet och vilka avvägningar som behöver göras. Om handlingsalternativ vid olika nivåer av smittspridning. Vad som ska ske om situationen blir så illa att man måste prioritera mellan olika samhällsverksamheter. Med mera.
Dokumenten ligger prydligt sorterade i regeringskansliets interna dokumenthanteringssystem. En mapp för varje månad, och en undermapp för varje möte. I mötesmapparna ligger också deltagarlistor och bilagor.
Enligt källan har kriskansliets ledning fått frågan från anställda om varför Coronakommissionen inte fått se alla dessa dokument. ”För att den inte frågat efter dem”, ska ha varit svaret.
Hur nu det skulle ha gått till. Enligt en annan källa på regeringskansliet har dokumenten varit okända för kommissionen. Fram till att jag kontaktar den.
Kriskansliets ledning vill dock fortfarande inte bekräfta handlingarnas existens. När jag kontaktar kansliets tidigare chefstjänsteman Karin Lindgren, idag senior rådgivare på justitiedepartementet, säger hon att "det inte känns rätt för mig att svara på den frågan" och hänvisar vidare till den nuvarande kriskanslichefen Katja Anell.
Katja Anell trycker bort mina påringningar sju gånger, och skickar ett sms att hon hänvisar till regeringskansliets presstjänst eftersom hon inte har tid att svara på min ja- och nej-fråga om det finns annoterade dagordningar.
"Det känns för jävligt att regeringskansliet försvårar för kommissionen", säger min ena källa.
Och det är svårt att inte hålla med. Men från och med nu vet Coronakommissionen vilka dokument man ska fråga efter. De som Lena Hallengren påstod inte fanns. Varsågod.
”Det är fler än jag på regeringskansliet som undrar varför de inte har lämnats ut”, säger hen.
Till varje möte i GSS har det tagits fram en agenda med fem eller sju kortfattade punkter. En stående punkt har till exempel varit "Arbetet framåt". Dessa dagordningar har Coronakommissionen fått ta del av.
Men vid sidan av dem har också funnits vad som formellt kallas annoterade dagordningar. På enklare svenska: dagordning med kommentarer.
Det handlar i praktiken om ordagranna talmanus för de tjänstemän som varit föredragande på mötena. En text för varje mötespunkt. Ett slags protokoll upprättade i förväg.
Dokumenten är i regel ganska omfångsrika. Den 18 mars 2020 är den "vanliga" dagordningen på en halv sida, medan den annoterade är på åtta sidor. Den 25 mars sju sidor. Den 8 april också sju sidor. Och så vidare.
Oftast har det varit Mikael Dambergs statssekreterare Elisabeth Backteman som lett mötena och hållit i föredragningarna. Ibland tjänstemän från krishanteringskansliet, eller från andra departement.
De kommenterade dagordningarna från pandemins inledningsskede vittnar om strategiska diskussioner på hög nivå. Var man befinner sig i arbetet och vilka avvägningar som behöver göras. Om handlingsalternativ vid olika nivåer av smittspridning. Vad som ska ske om situationen blir så illa att man måste prioritera mellan olika samhällsverksamheter. Med mera.
Dokumenten ligger prydligt sorterade i regeringskansliets interna dokumenthanteringssystem. En mapp för varje månad, och en undermapp för varje möte. I mötesmapparna ligger också deltagarlistor och bilagor.
Enligt källan har kriskansliets ledning fått frågan från anställda om varför Coronakommissionen inte fått se alla dessa dokument. ”För att den inte frågat efter dem”, ska ha varit svaret.
Hur nu det skulle ha gått till. Enligt en annan källa på regeringskansliet har dokumenten varit okända för kommissionen. Fram till att jag kontaktar den.
Kriskansliets ledning vill dock fortfarande inte bekräfta handlingarnas existens. När jag kontaktar kansliets tidigare chefstjänsteman Karin Lindgren, idag senior rådgivare på justitiedepartementet, säger hon att "det inte känns rätt för mig att svara på den frågan" och hänvisar vidare till den nuvarande kriskanslichefen Katja Anell.
Katja Anell trycker bort mina påringningar sju gånger, och skickar ett sms att hon hänvisar till regeringskansliets presstjänst eftersom hon inte har tid att svara på min ja- och nej-fråga om det finns annoterade dagordningar.
"Det känns för jävligt att regeringskansliet försvårar för kommissionen", säger min ena källa.
Och det är svårt att inte hålla med. Men från och med nu vet Coronakommissionen vilka dokument man ska fråga efter. De som Lena Hallengren påstod inte fanns. Varsågod.
Modiga arbetare på regeringskansliet har alltså avslöjat hur regeringen odemokratiskt undanhållit information och förnekat dess existens, för att senare påstå att de inte "frågat efter dem".
Vad för information har undanhållits tro?
Vad tror ni detta har för konsekvenser? Kan Lena Hallgren verkligen behålla sin position efter en sådan lögn?!
