Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
det var det jag funderade på. För mig jag sett en lista på bra s-vhs-modeller, främst jvc.
Stöd Flashback
Svara
- Ämnesverktyg
- Hitta inlägg efter datum
Citat:
det var det jag funderade på. För mig jag sett en lista på bra s-vhs-modeller, främst jvc.
Kan en ATI 600 digitalisera brus? Säg att man stoppar in ett helt tomt VHS-band i videon och trycker play. En halvmodern tv visar då förmodligen en blå ruta med texten "Ingen signal" eller liknande. En gammal tv från 80-talet visar brus, snö eller myrornas krig (kalla det vad du vill).
Det jag behöver är alltså en inspelare (capture device) som beter sig som en gammal tv i det här fallet. Dvs spelar in det som finns på bandet precis som det är, oavsett om det är bra bild, brus eller knappt skönjbar bild.
Det jag behöver är alltså en inspelare (capture device) som beter sig som en gammal tv i det här fallet. Dvs spelar in det som finns på bandet precis som det är, oavsett om det är bra bild, brus eller knappt skönjbar bild.
Diverse OT och blandade spånerier i detta gamla inlägg som vi glömt lägga ut pga webbläsarkrasch,
tar med sektionen om DRM fastän det inte riktigt är trådens ämne.
Så håll till godo här:
Det kan ju alla A/D-kort, man nästan alla tillämpningar krävs att signal-brus-förhållandet hålls uppe. Därför har de flesta analoga kort som ska ge en digital utsignal en slags brusreducering. Ibland är den satt av tillverkaren i mjukvaran, ibland är den hårdkodad direkt i kretsarna.
De flesta vanliga TV idag har i sina kretsar att om den upptäcker att signalen bara är brus så visar den istället en blå ruta, med meddelandet "no signal".
Detta är tydligen default och den kan man inte ändra på.
Eftersom vi inte provat det aktuella videofångar-kortet så kan vi inte klura ut om det skulle vara bra eller inte.
Pinnacle Studio Pro hade förr ett videokort som man kunde köpa till programvarusviten.
Men det krävde ganska mycket av hårdvaran, dvs PCnmåste vara snabb att konvertera de frames (bildrutor) som dyker upp. Plus minst en eller två snabba hårddiskar. Om datorn var för mycket upptagen med annat, så gav det upphov till förlorade frames, det kunde man se i loggen om hur många frames man hade tappat. Dvs om CPU-load var för hög. Om det blev många i följd så blir det en lucka i den digitaliserade filmen.
Webbhallen har det här kortet som fått ganska bra kritik:
https://www.webhallen.com/se/product...-Video-Capture
Din videobandare kanske behöver justeras på tracking-settings mm.
Du kan behöva en gammal tjock-TV att kolla signalen på.
Om din smart-TV bara visar den blå rutan förstås.
Den här enheten Atomos Shogun Studio 2 används av proffsen:
https://www.thomann.de/se/atomos_shogun_studio_2.htm
Den kan tydligen konvertera flera analoga signaler samtidigt utan förluster.
Upp till 8 tracks kan den ta in.
Och har till och med koaxial-ingångar för att kunna ta in signalen från riktigt gamla VHS-bandare.
Men tydligen kostar den cirka 45 000 kr, inkl moms..
Eller ja förluster sker hela tiden eftersom alla analoga signaler har en hel del brus i sig.
Äldre video-capture cards finns ju förstås kanske att köpa på tex Blocket, Tradera eller eBay.
Men antagligen saknas det drivrutiner till dessa att fungera ihop med Windows 7 & 10 & 11 64-bit,
pga att många av dem var byggda för 32-bits arkitekturen med det enklare PCI-interfacet.
Anledningen till att dessa instickskort eller USB-enheter är så dyra har att göra med att kretsarna är i allt väsentligt väldigt likadana som ett vanligt grafikkort, fast det fungerar helt omvänt eller bakvänt hur man än ser på det ?
Vill du att din videosignal ska konverteras direkt till 4K-format så behöver du riktigt snabba hårddiskar, och mekaniska är nog helt uteslutna där, om de inte körs i tex RAID. Således duger bara SSD-diskar, och du kan rentav behöva två.
Kör du däremot på en laptop så kan du teoretiskt överlasta USB-porten om du har en extern mekanisk USB-disk, och om du samtidigt kör ett USB-videofångst kort.
Ett sådant kort kallas också för videograbber-kort.
Kolla specen på dessa kort att de verkligen kan ta in S-VHS signalen ofiltrerat.
Den analoga signalsamplingen var nästan på väg ut helt och hållet genom det numera nästan utdöda projektet att bygga in DRM-skyddet i alla PC-enheter. DRM står för Digital Rights Management. Men DRMhar fallit på grund av att det måste införas i flera lager, och att alla rättighetsägare måste vara överens om vad som ska hända om skyddat material upptäcks.
DRM faller egentligen på sin egen (o)möjlighet att genomföras just för att volymen copyrights-skyddat material är för stort. Att bara hash-nycklarna som måste administreras via DRM-servrar kommer att dränka hela Internet med sin gigantiska volym.
Och att CPUer jorden runt kommer att ägna sin mesta CPU-tid att räkna fram hash-nycklar.
Sedan finns det en annan nackdel och det är den att DRM-kretsarna måste utvecklas lika fort som all annan hårdvara. Men inte ens de stora rättighetsinnehavarna, tex Disney verkar vilja betala för detta heller. Det krävs dessutom inte minst plats på moderkorten och på andra enheter.
Ska då Disney betala moderkortstillverkarna på varje enhet som säljs ?
Nej, det ser ut som att allt det administrativa nitty-gritty, krafset alltså, runtomkring kommer att knäcka idén om DRM helt och hållet, ungefär som kabel-TV-bolagen försökte stoppa piratstreaming-tjänsterna. Vilket bara har lyckats sådär, eller nästan inte alls.
DRM-förespråkarna vädrade morgonluft med de nya kretsarna som gör on-the-fly beräkning av hashnycklarna, men detta innebär direkt en annan begränsning att bandbredden har inte ökats i det omfång som behövs. Kretsarna behöver alltså stämma av den hashnyckel de beräknat mot svaret från en server som bara finns upplagd för sådant, något som troligen kommer att svämma över Internet.
Copyright-skyddat material kan ju dessutom distribueras i en mängd olika kodningar och upplösningar, och att konstruera generaliserade hashnycklar för alla dessa varianter låter sig inte göras enkelt precis.
Dvs utan att trafiken på Internet svämmas över av bara hashnycklar, ifall användarantalet blir tillräckligt stort.
Den digitala miljön är liksom inte konstruerad för sådant. Även om ingenjörerna och kulturknuttarna verkar tro och inbilla sig annorlunda.
Om DRM här:
https://en.wikipedia.org/wiki/Digital_rights_management
DRM är ett försök till att försöka göra om vatten till något annat som inte kan blöta ner något.
Rätt så fyndigt beskrivet faktiskt.
Att kopiera ett VHS videoband från din analoga VHS-enhet till datorn är ett exempel på det "analoga hålet", som skämtsamt har kallats för "det analoga anuset" bland ingenjörer och mjukvaruutvecklare. Och detta hål är såvitt vi vet oändligt stort i signalhänseende eftersom en 3D-bild av denna signal kan göras oändligt stort. Den har nämligen bevisats ha fraktala egenskaper. Dvs att så snart någon digital källa omvandlats till något analogt medium så går digital information förlorad. Och kan kopieras likt förbannat. Den nya analoga till digitala kopian blir alltså inte exakt som det ursprungliga originalet.
Bruce Schneier menar i ovanstående citat att DRM är värdelöst därför att det alltid kan knäckas. DRM kräver i regel statiska nycklar för att fungera smidigt, och då kan en användare/hackare knäcka krypteringen ändå efter ett litet tag.
Motsvarigheten att använda dynamiska nycklar som blir mycket svårare och ändras över tid kräver istället en ständig uppkoppling.
Rättighetsutgivaren måste därmed ta kostnaden att hålla dessa servrar igång.
CIA fick detta problem på halsen och rakt ner i knäet genom Manning/Assange-ärendet att dokument kunde kopieras hursomhelst. Hitintills har ingen lyckats bygga ett operativsystem som garanterar att varje kopia blir unik och kan spåras bakåt till en viss dator, användare och inte minst lika viktig, nämligen tidpunkten. Idéer finns det, tex blockchain-teknik. Men operativsystemens tillförlitlighet bygger nämligen på att all kopiering är 100 % 1:1 eller 100:100 pålitlig.
Det hjälper ju inte om man har implementerat blockchain-teknik.
Skulle man implementera sådan teknik så finns det ändå de möjligheterna att tex trunkera dokumenten och bara kopiera delar av dessa, och ändå kunna forcera en eventuell kryptering.
Vidare så finns det olika varianter i att åstadkomma DRM. Men det saknas någon övergripande idé att kunna förverkliga DRM för alla önskemål.
Forts - >
tar med sektionen om DRM fastän det inte riktigt är trådens ämne.
Så håll till godo här:
Citat:
Kan en ATI 600 digitalisera brus? Säg att man stoppar in ett helt tomt VHS-band i videon och trycker play. En halvmodern tv visar då förmodligen en blå ruta med texten "Ingen signal" eller liknande. En gammal tv från 80-talet visar brus, snö eller myrornas krig (kalla det vad du vill).
Det jag behöver är alltså en inspelare (capture device) som beter sig som en gammal tv i det här fallet. Dvs spelar in det som finns på bandet precis som det är, oavsett om det är bra bild, brus eller knappt skönjbar bild.
Det jag behöver är alltså en inspelare (capture device) som beter sig som en gammal tv i det här fallet. Dvs spelar in det som finns på bandet precis som det är, oavsett om det är bra bild, brus eller knappt skönjbar bild.
Det kan ju alla A/D-kort, man nästan alla tillämpningar krävs att signal-brus-förhållandet hålls uppe. Därför har de flesta analoga kort som ska ge en digital utsignal en slags brusreducering. Ibland är den satt av tillverkaren i mjukvaran, ibland är den hårdkodad direkt i kretsarna.
De flesta vanliga TV idag har i sina kretsar att om den upptäcker att signalen bara är brus så visar den istället en blå ruta, med meddelandet "no signal".
Detta är tydligen default och den kan man inte ändra på.
Eftersom vi inte provat det aktuella videofångar-kortet så kan vi inte klura ut om det skulle vara bra eller inte.
Pinnacle Studio Pro hade förr ett videokort som man kunde köpa till programvarusviten.
Men det krävde ganska mycket av hårdvaran, dvs PCnmåste vara snabb att konvertera de frames (bildrutor) som dyker upp. Plus minst en eller två snabba hårddiskar. Om datorn var för mycket upptagen med annat, så gav det upphov till förlorade frames, det kunde man se i loggen om hur många frames man hade tappat. Dvs om CPU-load var för hög. Om det blev många i följd så blir det en lucka i den digitaliserade filmen.
Webbhallen har det här kortet som fått ganska bra kritik:
https://www.webhallen.com/se/product...-Video-Capture
Din videobandare kanske behöver justeras på tracking-settings mm.
Du kan behöva en gammal tjock-TV att kolla signalen på.
Om din smart-TV bara visar den blå rutan förstås.
Den här enheten Atomos Shogun Studio 2 används av proffsen:
https://www.thomann.de/se/atomos_shogun_studio_2.htm
Den kan tydligen konvertera flera analoga signaler samtidigt utan förluster.
Upp till 8 tracks kan den ta in.
Och har till och med koaxial-ingångar för att kunna ta in signalen från riktigt gamla VHS-bandare.
Men tydligen kostar den cirka 45 000 kr, inkl moms..
Eller ja förluster sker hela tiden eftersom alla analoga signaler har en hel del brus i sig.
Äldre video-capture cards finns ju förstås kanske att köpa på tex Blocket, Tradera eller eBay.
Men antagligen saknas det drivrutiner till dessa att fungera ihop med Windows 7 & 10 & 11 64-bit,
pga att många av dem var byggda för 32-bits arkitekturen med det enklare PCI-interfacet.
Anledningen till att dessa instickskort eller USB-enheter är så dyra har att göra med att kretsarna är i allt väsentligt väldigt likadana som ett vanligt grafikkort, fast det fungerar helt omvänt eller bakvänt hur man än ser på det ?
Vill du att din videosignal ska konverteras direkt till 4K-format så behöver du riktigt snabba hårddiskar, och mekaniska är nog helt uteslutna där, om de inte körs i tex RAID. Således duger bara SSD-diskar, och du kan rentav behöva två.
Kör du däremot på en laptop så kan du teoretiskt överlasta USB-porten om du har en extern mekanisk USB-disk, och om du samtidigt kör ett USB-videofångst kort.
Ett sådant kort kallas också för videograbber-kort.
Kolla specen på dessa kort att de verkligen kan ta in S-VHS signalen ofiltrerat.
Den analoga signalsamplingen var nästan på väg ut helt och hållet genom det numera nästan utdöda projektet att bygga in DRM-skyddet i alla PC-enheter. DRM står för Digital Rights Management. Men DRMhar fallit på grund av att det måste införas i flera lager, och att alla rättighetsägare måste vara överens om vad som ska hända om skyddat material upptäcks.
DRM faller egentligen på sin egen (o)möjlighet att genomföras just för att volymen copyrights-skyddat material är för stort. Att bara hash-nycklarna som måste administreras via DRM-servrar kommer att dränka hela Internet med sin gigantiska volym.
Och att CPUer jorden runt kommer att ägna sin mesta CPU-tid att räkna fram hash-nycklar.
Sedan finns det en annan nackdel och det är den att DRM-kretsarna måste utvecklas lika fort som all annan hårdvara. Men inte ens de stora rättighetsinnehavarna, tex Disney verkar vilja betala för detta heller. Det krävs dessutom inte minst plats på moderkorten och på andra enheter.
Ska då Disney betala moderkortstillverkarna på varje enhet som säljs ?
Nej, det ser ut som att allt det administrativa nitty-gritty, krafset alltså, runtomkring kommer att knäcka idén om DRM helt och hållet, ungefär som kabel-TV-bolagen försökte stoppa piratstreaming-tjänsterna. Vilket bara har lyckats sådär, eller nästan inte alls.
DRM-förespråkarna vädrade morgonluft med de nya kretsarna som gör on-the-fly beräkning av hashnycklarna, men detta innebär direkt en annan begränsning att bandbredden har inte ökats i det omfång som behövs. Kretsarna behöver alltså stämma av den hashnyckel de beräknat mot svaret från en server som bara finns upplagd för sådant, något som troligen kommer att svämma över Internet.
Copyright-skyddat material kan ju dessutom distribueras i en mängd olika kodningar och upplösningar, och att konstruera generaliserade hashnycklar för alla dessa varianter låter sig inte göras enkelt precis.
Dvs utan att trafiken på Internet svämmas över av bara hashnycklar, ifall användarantalet blir tillräckligt stort.
Den digitala miljön är liksom inte konstruerad för sådant. Även om ingenjörerna och kulturknuttarna verkar tro och inbilla sig annorlunda.
Om DRM här:
https://en.wikipedia.org/wiki/Digital_rights_management
Citat:
Bruce Schneier argues that digital copy prevention is futile: "What the entertainment industry is trying to do is to use technology to contradict that natural law. They want a practical way to make copying hard enough to save their existing business. But they are doomed to fail." He has also described trying to make digital files uncopyable as being like "trying to make water not wet". The creators of StarForce also take this stance, stating that "The purpose of copy protection is not making the game uncrackable – it is impossible."
DRM är ett försök till att försöka göra om vatten till något annat som inte kan blöta ner något.
Rätt så fyndigt beskrivet faktiskt.
Citat:
Analog recording
All forms of DRM for audio and visual material (excluding interactive materials, e.g., video games) are subject to the analog hole, namely that in order for a viewer to play the material, the digital signal must be turned into an analog signal containing light and/or sound for the viewer, and so available to be copied as no DRM is capable of controlling content in this form. In other words, a user could play a purchased audio file while using a separate program to record the sound back into the computer into a DRM-free file format.
All forms of DRM for audio and visual material (excluding interactive materials, e.g., video games) are subject to the analog hole, namely that in order for a viewer to play the material, the digital signal must be turned into an analog signal containing light and/or sound for the viewer, and so available to be copied as no DRM is capable of controlling content in this form. In other words, a user could play a purchased audio file while using a separate program to record the sound back into the computer into a DRM-free file format.
Att kopiera ett VHS videoband från din analoga VHS-enhet till datorn är ett exempel på det "analoga hålet", som skämtsamt har kallats för "det analoga anuset" bland ingenjörer och mjukvaruutvecklare. Och detta hål är såvitt vi vet oändligt stort i signalhänseende eftersom en 3D-bild av denna signal kan göras oändligt stort. Den har nämligen bevisats ha fraktala egenskaper. Dvs att så snart någon digital källa omvandlats till något analogt medium så går digital information förlorad. Och kan kopieras likt förbannat. Den nya analoga till digitala kopian blir alltså inte exakt som det ursprungliga originalet.
Bruce Schneier menar i ovanstående citat att DRM är värdelöst därför att det alltid kan knäckas. DRM kräver i regel statiska nycklar för att fungera smidigt, och då kan en användare/hackare knäcka krypteringen ändå efter ett litet tag.
Motsvarigheten att använda dynamiska nycklar som blir mycket svårare och ändras över tid kräver istället en ständig uppkoppling.
Rättighetsutgivaren måste därmed ta kostnaden att hålla dessa servrar igång.
CIA fick detta problem på halsen och rakt ner i knäet genom Manning/Assange-ärendet att dokument kunde kopieras hursomhelst. Hitintills har ingen lyckats bygga ett operativsystem som garanterar att varje kopia blir unik och kan spåras bakåt till en viss dator, användare och inte minst lika viktig, nämligen tidpunkten. Idéer finns det, tex blockchain-teknik. Men operativsystemens tillförlitlighet bygger nämligen på att all kopiering är 100 % 1:1 eller 100:100 pålitlig.
Det hjälper ju inte om man har implementerat blockchain-teknik.
Skulle man implementera sådan teknik så finns det ändå de möjligheterna att tex trunkera dokumenten och bara kopiera delar av dessa, och ändå kunna forcera en eventuell kryptering.
Vidare så finns det olika varianter i att åstadkomma DRM. Men det saknas någon övergripande idé att kunna förverkliga DRM för alla önskemål.
Forts - >
__________________
Senast redigerad av NegerStryparen 2022-01-23 kl. 04:24.
Senast redigerad av NegerStryparen 2022-01-23 kl. 04:24.
Forts ->
Nåja, nog om detta. Vore väl intressant om TS kunde skriva några rader om sina erfarenheter om det finns något bra videokort, som är lätt att använda.
Å andra sidan så finns det en annan lösning. Och det är att köpa en relativt ny VHS-spelare som redan har en HDMI-utgång. Där kan man då använda denna utgång för att konvertera direkt till något passande videoformat. Den analoga till digitala omvandlingen sker då direkt i VHS-spelarens hårdvara, och man lär inte behöva oroa sig för förlorade frames. Och tex den mångsidiga programvaran VLC Media Player har väl någon fungerande video-capture funktion.
Det vill dock till att HDMI-anslutningen på datorn kan användas som källa istället för att enbart fungera som utgång, dvs dual-link.
Nåja, nog om detta. Vore väl intressant om TS kunde skriva några rader om sina erfarenheter om det finns något bra videokort, som är lätt att använda.
Å andra sidan så finns det en annan lösning. Och det är att köpa en relativt ny VHS-spelare som redan har en HDMI-utgång. Där kan man då använda denna utgång för att konvertera direkt till något passande videoformat. Den analoga till digitala omvandlingen sker då direkt i VHS-spelarens hårdvara, och man lär inte behöva oroa sig för förlorade frames. Och tex den mångsidiga programvaran VLC Media Player har väl någon fungerande video-capture funktion.
Det vill dock till att HDMI-anslutningen på datorn kan användas som källa istället för att enbart fungera som utgång, dvs dual-link.
Stöd Flashback
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Swish: 123 536 99 96 Bankgiro: 211-4106
