Slaget vid Fraustadt 1706 var ju en lysande bragd av Rehnskiöld där han trots att han var utnumrerad 2 mot 1 krossade fienden, men det faktum att han lät massakrera en stor del av de ryssar som givit upp var ju inte värdigt ett kristet land.
Ja de vände sina uniformer ut och in för att se ut som sachiska men det försvarar ju inte det hela ändå ur ett moraliskt perspektiv. Inte heller att de på kort sikt var tvungna att försörjas.
Min fråga är dock visst hade det förekommit att ryssarna vid något eller några tillfällen massakrerat svenska soldater tiden före Fraustadt? Och att behandlingen av de ryska fångarna vid Fraustadt delvis var en hämnd för detta.
Kan ni nämna ett sådant tillfälle.
Har själv i minnet att jag läst något om att detta hade skett.
Vid Narva år 1700 lät till och med Karl XII många av de 20 000 ryska krigsfångarna gå så vi började i alla fall kriget humant.
Här ögonvittnesbevis till den onödiga slakten av 500 ryssar efter slaget vid Fraustadt.
Dock massakrerades inte alla ryska fångar 340 behölls enligt historikern Oskar Sjöström i sin bok Ett fält färgat rött, i alla fall. 1800 undkommo och 4000 dog under själva slaget och under kavalleriförföljersen.
Ja de vände sina uniformer ut och in för att se ut som sachiska men det försvarar ju inte det hela ändå ur ett moraliskt perspektiv. Inte heller att de på kort sikt var tvungna att försörjas.
Min fråga är dock visst hade det förekommit att ryssarna vid något eller några tillfällen massakrerat svenska soldater tiden före Fraustadt? Och att behandlingen av de ryska fångarna vid Fraustadt delvis var en hämnd för detta.
Kan ni nämna ett sådant tillfälle.
Har själv i minnet att jag läst något om att detta hade skett.
Vid Narva år 1700 lät till och med Karl XII många av de 20 000 ryska krigsfångarna gå så vi började i alla fall kriget humant.
Här ögonvittnesbevis till den onödiga slakten av 500 ryssar efter slaget vid Fraustadt.
Citat:
Slaget har i eftervärlden varit känt för en massaker som ska främst ha drabbat de ryska soldater som tillfångatogs efter slaget. Ett tydligt bevis för denna massaker var en dagboksanteckning skriven av soldaten Joachim Matthiæ Lyth i Västmanlands regemente, och som lyder följande:
” ... beslöto dem så å andra sidan staden så månge de ännu öfrige woro ock actionen intet fullit, då de ock straxt kastade sitt gevär neder, togo sina hattar af sig och ropade om pardon, som saxarne öfwer alt bekommo, men ryssarne intet, utan lät H:s Exell:s H:r General Renschiöld straxt formera en cretz af dragoner, cavallerie och infanteri, utj hwilken sig alla öfwerblefne ryssar församla måste, ungefär wid pas 500 man, som straxt utan någon nåd i cretzen blefwo ihiälskutne och ihiälstuckne, att de föllo öfwer hwarandra som slacktefår. „
– Joachim Matthiæ Lyth, Ur Joachim Matthiæ Lyths dagbok. Lyth var soldat i Västmanlands regemente och deltog i striderna vid Thorn, Fraustadt, Holowczyn och Poltava. Efter kapitulationen vid Perevolotjna hamnade han i rysk fångenskap och kom hem till Sverige 1722. Lyths dagboksanteckningar från kriget och fångenskapen utgavs av August Quennerstedt i Karolinska krigares dagböcker.[31]
” Ett ännu som mig underligit förekom vil jag här anföra, nemligen at ingen af de 6000:de ryssar som voro saxerne tilhielp gafs någon pardon, utan blefvo alla masacrerade; de voro alla munderade i hvita råckar med rödt foder, hvaraf några under flyckten som fådt så lång tid, vändt om råckarna och det röda fodret ut, fingo pardon i mening at de voro saxar, men sedan general Renschiöld fick veta at de voro ryssar, lät han föra dem för fronten, och befalte at skiuta dem för hufvudet, som var rätt ett ymkeligt spectacel. „
– Alexander Magnus Dahlberg, Ur Alexander Magnus Dahlberg självbiografi. Dahlberg var dragon vid generalmajor Buchwalds dragonregemente, och avancerade senare till underofficer vid Västerbottens regemente, och blev den 2 februari 1709 fänrik där.[32]
” Så tycktes mig det mycket väl vara, det som herr generalen beslutat så väl angående posen som och om fångarna. „
– Karl XII, Ur Karl XII:s brev till Carl Gustaf Rehnskiöld, daterat 2 maj (SS) 1706.[33]
” ... beslöto dem så å andra sidan staden så månge de ännu öfrige woro ock actionen intet fullit, då de ock straxt kastade sitt gevär neder, togo sina hattar af sig och ropade om pardon, som saxarne öfwer alt bekommo, men ryssarne intet, utan lät H:s Exell:s H:r General Renschiöld straxt formera en cretz af dragoner, cavallerie och infanteri, utj hwilken sig alla öfwerblefne ryssar församla måste, ungefär wid pas 500 man, som straxt utan någon nåd i cretzen blefwo ihiälskutne och ihiälstuckne, att de föllo öfwer hwarandra som slacktefår. „
– Joachim Matthiæ Lyth, Ur Joachim Matthiæ Lyths dagbok. Lyth var soldat i Västmanlands regemente och deltog i striderna vid Thorn, Fraustadt, Holowczyn och Poltava. Efter kapitulationen vid Perevolotjna hamnade han i rysk fångenskap och kom hem till Sverige 1722. Lyths dagboksanteckningar från kriget och fångenskapen utgavs av August Quennerstedt i Karolinska krigares dagböcker.[31]
” Ett ännu som mig underligit förekom vil jag här anföra, nemligen at ingen af de 6000:de ryssar som voro saxerne tilhielp gafs någon pardon, utan blefvo alla masacrerade; de voro alla munderade i hvita råckar med rödt foder, hvaraf några under flyckten som fådt så lång tid, vändt om råckarna och det röda fodret ut, fingo pardon i mening at de voro saxar, men sedan general Renschiöld fick veta at de voro ryssar, lät han föra dem för fronten, och befalte at skiuta dem för hufvudet, som var rätt ett ymkeligt spectacel. „
– Alexander Magnus Dahlberg, Ur Alexander Magnus Dahlberg självbiografi. Dahlberg var dragon vid generalmajor Buchwalds dragonregemente, och avancerade senare till underofficer vid Västerbottens regemente, och blev den 2 februari 1709 fänrik där.[32]
” Så tycktes mig det mycket väl vara, det som herr generalen beslutat så väl angående posen som och om fångarna. „
– Karl XII, Ur Karl XII:s brev till Carl Gustaf Rehnskiöld, daterat 2 maj (SS) 1706.[33]
Dock massakrerades inte alla ryska fångar 340 behölls enligt historikern Oskar Sjöström i sin bok Ett fält färgat rött, i alla fall. 1800 undkommo och 4000 dog under själva slaget och under kavalleriförföljersen.
__________________
Senast redigerad av freeriderXII 2021-12-31 kl. 17:24.
Senast redigerad av freeriderXII 2021-12-31 kl. 17:24.