Citat:
Ursprungligen postat av
SkogsSaab
Som jag skrev så såg det ut när jag genomförde min värnplikt, och ja jag låg inne som mening E (Menig i specialtjänst).
Och vi hade väl skräpet av befälen som skötte vår grönutbildning, men sen de befälet som hade hand om vår tjänsteutbildning var riktigt skarpa. Och ja vi hade en anställd furir, han var i 40årsåldern och jag skulle nog ha klassat honom som lätt förståndshandikappad.
Har man samma sammansättning idag kan jag mycket väl tänka mig att det kan bli problem.
Sen exakt vad som hänt i det här fallet vet jag inte, inte heller exakt vilka tjänster det gällde.
Men en felaktig sammansättning kan ge problem.
Historiskt vet vi att 70- och 80-talets militär hade en stor tolerans för "originella anställda", på litet olika sätt. Till exempel tolererades alkohol i tjänsten på ett sätt som inte riktigt stämmer med dagens regelverk, man "tog hand om" sina lätt utflipprade anställda(man tolererade deras olater, och hittade ofta platser där de gjorde nytta, men med begränsad dålig inverkan på vpl), och eftersom det fanns behov av underofficerare på alla förband som utbildade vpl så höll man i dessa. Somliga av dem var inte av högsta klass, om man säger så.
Sedan var vpl-uttagningarna helt kompletta och noggranna, och man sorterade då (och kan fortfarande) noga, med avseende på fysisk lämplighet, psykisk arbetsförmåga, en del förkunskaper, allmän bildning med mera. Att hamna på ett signalregemente som anställd plutonsofficer (läs, fanjunkare) var något helt annat än att hamna där som befäls- eller teknikeruttagen vpl.
Om sedan något "gammalt stambefäl" * får för sig att göra "män av flickorna" som tänkt sig ett meningsfullt frivilligbreak från civilingenjörsutbildningen (för att hårdra det) kan naturligtvis saker gå på tok på massor av (för försvaret) generande sätt.
(*) Eller, för den delen, yngre anställda, som sett litet för mycket på gamla filmer, lyssnat okritiskt på sina "gamla stambefäl" eller helt enkelt bara är j-gt avundsjuka på de vpl som nu passerar ett år och sedan glider vidare på "räkmackan" in i ett civilt, meningsfullt liv.