Lastbilar blockerade E6 - bilar övergavs i motorvägskön (2021-12-02)

Det var en retorisk fråga till han söm bluddrade om verkningsgrader.
Värmepumpar kan jag.

Se Wikipedia för hur termodynamiken definierar verkningsgrad som kvoten mellan utfört arbete och tillförd värmeenergi:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Verkni...d#Termodynamik

Värmeenergin i ett bränsle är den mängd värmeenergi som utsöndras när bränslet förbränns eller på annat sätt förbrukas i en reversibel process. Matar vi in 1kWh el i en ideal värmepump så får vi ut i runda tal 3kWh värme och rent teoretiskt är processen reversibel så att samma ideala värmepump skulle kunna producera 1kWh el från 3kWh värme om allt gick baklänges. 1 kWh el är därför ekvivalent med ungefär 3 kWh värmeenergi.

Av tradition används den termodynamiska definitionen för att fastställa förbränningsmotorers verkningsgrad, vilket innebär att vi tillskriver bränslen såsom olja ungefär tre gånger mer energi än vad som kan omvandlas till mekaniskt arbete i en ideal process. Att förbränningsmotorns verkningsgrad är låg följer alltså av definitionen, den skulle inte kunnat vara så mycket högre. Hade vi istället valt att tillskriva oljan den mängd energi som faktiskt kan omvandlas till mekaniskt arbete i en ideal process, så hade förbränningsmotorns verkningsgrad varit betydligt högre.

Verkningsgraden för elmotorer brukar däremot räknas ut genom att tillskriva den tillförda strömmen den mängd energi som kan omvandlas till mekaniskt arbete givet en ideal elmotor. Att verkningsgraden för en bra elmotor kommer nära 100% följer alltså av den definition som tillämpas. Om vi istället tillskriver den tillförda strömmen dess värmeenergi så hade verkningsgraden för en elmotor varit ungefär tre gånger lägre.

Alla som har grundläggande kunskaper i fysik har fått lära sig att verkningsgrad inte är jämförbar mellan energislag just därför att olika definitioner tillämpas. Vill man göra en sådan jämförelse så måste man använda samma definition, t.ex. den termodynamiska, och då försvinner det mesta av skillnaden.

Jo, det är exakt den definitionen som jag själv använder, och som är den som gäller.

Samma typ av definition används ju även vid jämförelse med förbränningsmotorer, vilket gör det enkelt att jämföra verkningsgraden mellan dessa.

För förbränningsmotorer används den termodynamiska definitionen. Den tillförda dieseln tillskrivs en energi på ungefär 45 MJ/kg (12.5 kWh/kg) därför att det är den mängd värme som utsöndras när diesel eldas upp. Den mängd energi som kan omvandlas till mekanisk energi i en ideal process är betydligt lägre.

Därför jämför du äpplen och päron när du jämför verkningsgrad beräknad enligt olika definitioner. De som redan bestämt sig för att de gillar elbilar inser inte felet på grund av konfirmations-bias, inte för att jämförelsen skulle vara rättvis. Se:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Konfirmeringsbias

Det är de gängse definitionerna inom bilindustrin och vetenskapen. Följer bara de, om man inte har god skäl till något annat så är det gällande standards som gäller.

För att förtydliga mig, att jämföra elmotorer med elmotorer går bra därför att samma definition används för alla elmotorer. Att jämföra förbränningsmotorer med förbränningsmotorer går också bra av samma skäl. Däremot kan inte verkningsgrad för elmotorer jämföras med verkningsgrad för förbränningsmotorer om inte samma definition används för de jämförda motorerna.

Folk som inte kan termodynamik får lära sig att verkningsgrad inte är jämförbar mellan olika energislag. Så länge man låter bli att göra detta så klarar man sig ganska långt utan att kunna termodynamik.

Før att återgå till ämnet før tråden så borde det glädja dig oerhørt att elbilen borde klara sig helt fantastiskt i uppvärmt viloläge (som ju är det tråden handlar om) då det knappast finns någon modern elbil som inte har värmepump.