SAOB ska läggas ner enl. rykten 2021-12-02

Ja, det förstår jag. Men man kanske kan vara 10 år efter i språkutvecklingen och inte upp till 100 år efter.

Jag tror att man får grönt ljus när man kan leverera resultat på mycket kortare tid och dessutom till lägre kostnad.

Helt enkelt se över vad man sysslar med egentligen och göra förbättringar. Vi har ett samhälle nu som utvecklas 10 ggr snabbare än för 100 år sedan så även den aspekten behöver man ta hänsyn till.

Det är väl knugen som är chefen för akademien.

Hur ska han, med sin dyslexi, klara sig utan SAOB?

Han får väl finansiera sin ordbok med ap-anna-get.

SAOB har styrts av varierande redaktionella principer under årens lopp. Det är inte bara yngre uppslagsord som saknas utan det finns brister i detaljnivån i många band i jämförelse med vad som åstadkoms när man var som utförligast eller med de senaste årens produktion. Det är inte självklart hur ett vettigt supplement skulle se ut.

Däremot är det uppenbart att redaktionens excerpteringspraxis etablerades innan någon kunde ana vad digitaliseringen skulle föra med sig. Om något årtionde kommer Kungliga biblioteket och Litteraturbanken säkert att ha digitaliserat all bevarad svensk bokutgivning fram till åtminstone 1950-talet och en ännu större andel av dagstidningarna än vad som redan finns tillgängligt. Jag sitter inte och spänner mig i förväntan på ett supplement till SAOB utan på en helt ny sorts historisk ordbok med precision, auktoritet och dynamiskt uppdaterade (och intelligent sorterade) hyperlänkar till varje dokumenterad ordförekomst i publicerad text. Ordet belägg kommer att få en ny betydelse. SAOB kommer att finnas kvar. Etymologierna kan återanvändas. Orddefinitionerna kommer att förbli ovärderliga i sitt slag.

Det är klart att om ambitionen är att samtliga ord i ordboken ska behandlas efter de bästa principer som använts under någon period av dess existens, då blir det arbetsskrävande. Men en miniminivå baserad på hur man normalt tillämpar supplementprincipen - dvs att alla nya ord och alla nya betydelser som tillkommit efter SAOB:s tryckning av relevant band inkluderas och behandlas efter de principer som rådde vid alfabetets slut, men ingenting annat, har man ett mycket användbart supplement, som är någorlunda hanterbart att producera.

Jag hör vad du säger. Viss vore det underbart med en sån ordbok, och det skulle vara fullt utförbart att åstadkomma den. Jag är bara rädd för att drömmen om den här nya superordboken kan komma att hindra uppdateringar av den befintliga SAOB utan att det är klart att någon helt digitalbaserad Historisk superordbok över svenska språket i den stil du skisserar någonsin blir verklighet.

Det bästa har gjorts till det godas fiende förr, om man säger.

Sydsvenskans Lundaredaktion har idag inne en intervju med en av de ledande personerna på avdelningen i Lund där SAOB excerperats - han berättar att det sista uppslagsordet kommer att bli Öxla, ett medeltida verb som överlevde in på 1500-talet (annars hade jag gissat på övärld).

Jag föreslår dock en lansering av verbet Özza, özzning, med betydelsen "att bli kallad för/insinuerad som rasist av Özz Nujen eller andra liknande politiserande komiker". Det hade satt en stilfull och definitiv prick över i på sista bandet.

Ett forskarupprop publicerades den 8 december 2021 i SvD, tyvärr bakom betalvägg som boktugg.se påpekar:

https://www.svd.se/lat-inte-den-sven...en-ga-forlorad
https://www.boktugg.se/2021/12/08/fo...kom-betalvagg/

Debattartikel i GP, 13 december 2021:
https://www.gp.se/kultur/kultur/r%C3...are-1.61136086

SvD har en TT-artikel om SAOB i dag.

”Bara tre andra ordböcker över germanska språk är jämförbara med SAOB: tyska Deutsches Wörterbuch, nederländska Woordenboek der Nederlandsche Taal och engelska The Oxford English Dictionary.”

Ändå överväger vettlösa personer att strypa ordbokens finansiering.

"Bara" tre? Om vi räknar de germanska språken och sorterar dem efter antal talare och nationalstaternas BNP, hur många ordböcker bör vi förvänta oss att kunna hitta i den kategorin...?

En dansk motsvarighet borde väl åtminstone vara tänkbar, Danmark har ju funnits som självständigt och välmående imperium i många århundraden och har väl världens äldsta kungahus om jag minns rätt. Danskarna är dessutom mer kulturkonservativa än svenskarna så man undrar varför det inte finns någon ”DAOB” som sätter den omhuldade danskheten på pränt. Om nu så är fallet; jag är inte helt uppdaterad på dansk ordbokspolitik.

Danmark har sisådär 6 huvudsakliga dialekter: Sönderjysk, Vestjysk, Nordjysk, Ödansk, Rigsdansk/Københavnsk och Bornholmsk. Dessa har hyfsat kompetenta ordböcker som täcker respektive dialekt. Det arbetas också på dem, bl a har det dragit igång ett seriöst projekt med att göra en omfattande ny bornholmsk ordbok. Eftersom danskarna inte hatar varann eller bråkar lika mycket som vi svenskar gör, upplever de inte något starkt behov av att samla allt i en enda påbjuden ordbok, utan ibland får de lust att läsa varandras ordböcker och då gör de det, och det räcker tydligt vis för att de ska uppnå en tillräcklig språklig enhet.

De jylländska folkmålen har dock klumpats ihop i Jysk Orbog. Som exempel på hur Danmark är mer diversifierat än Sverige kan vi ta ordet "botta", som i köpenhamnskan och bornholmskan (och Stockholmskan) syftar på pigvar, hetter "butte" på jysk och oftare syftar på skrubba. SAOB tar bara med sådana skillnader ibland och kallar då den ej riksspråkliga formen för "bygdemålsfärgad", oftast utan att säga var den nyttas.

Det finns en stor dansk historisk ordbok i 33 band, avrundad med en ordentlig supplementrunda. Om journalisten ville göra en poäng av att inte räkna den som SAOB:s like, kanske det beror på att danskarna tar 1700 som startpunkt och inte 1500 som svenskarna. (Detta beror å sin sida förmodligen på att den äldre danskan redan var auktoritativt beskriven när deras stora ordboksprojekt drog igång, så det är svårt att se det som att vi bräcker dem lexikografiskt.)

Tack, tänkte väl att dansken hade något liknande. Dock innehåller den danska ordboken tydligen mindre än hälften så många uppslagsord som sin nordskandinaviske storebror.