Liberalism och kristendom

Det tycker jag inte det finns nån skyldighet att göra. Det jag inte förstår är hur andras religion (även oliktolknkng inom religioner) eller världsåskådning kan strida mot ens egna, om man tänker rent tolkningsmässigt. En tro är enligt min uppfattning högst personlig.
Det är förstås en annan sak att uppröras när tanke övergår till handling, våldsförande religionsspridning kan vara en självklar provokation.

Det kan hända att jag formulerar mig trassligt, ursäktar om så är fallet!

Vari ligger motsättningen?

Jag försöker leva efter evangeliet, inte lagen.

Den liberala lagstiftningen ger mig möjlighet att leva efter evangeliet. Den världsliga domstolen dömer mig för förbrytelser mot andra människor.
Efter min död kommer jag att ställas inför en himmelsk domstol, där jag får svara för mina brott gentemot Gud.

Om barnen ska gå i den ateistiska statens skola, måste de åtminstonne få behålla och odla sin religion där. Hur fräck får man vara? Betala skatter till en stat för att detta ska förgifta våra barn med ateism?

Nej. Religion är ingen hobby man sysslar med utanför skolan eller arbete, tron på Gud genomsyrar allt de vi troende gör. Du kan inte sära på sakerna. Det är som att heta en sak i ett ställe och en annan i ett annan.

Det handlar inte "nån sällsynt rekrytering" om det är det som bekymrar dig, men en genomsyrande kultur av ateism som trycks in i barnen under tolv år. Oförskämt, det är vad det är.

Uhh. Tänk dig att Sverige var ett muslimskt land. Hade du tyckt det var rimligt att islamundervisning var obligatoriskt?
Det är i allra högsta grad personligt hur ens tro ter sig, det är lika manipulerande av skolan att lära dig om din egna religion som det är att inte lära ut något religionspersonligt alls. Om du tar illa vid dig om en lärare undervisar ur ateistisk synvinkel tycker jag så jävla synd om dig. Det finns annat oförskämt här i världen, Ers Lingonfett.

Intressant diagnos, det kan nog stämma enligt min erfarenhet, men jag är mindre säker på botmedlet "separera nationerna geografisk". Segregation kan vara mycket farligt.

Om du jämför liberalism med anarkism så fallerar liberalismen då den i slutändan bygger på underkastelse till en stat.

Om du utgår från att guds ord är sanning har du redan berövat individen sin egen frihet att själv göra ett val.

Därför att du inte låter individen välja; de e en falsk dikotomi där man antingen följer gud eller får vara liberal.

Om du byter ut liberalism mot mänskliga rättigheter så får du ju svaret på likheterna.
Men hur kan du säga att de e rättvisa att en man ska pröjsa för en annans leverne elr lyx-asylans?

Den viktigaste synpunken ja som anarkist har e att du inte ens ska föreställa dig att du kan utöva nån form av tvång på en människa va för ideologi denne ska ha. om du börjar i den änden att kristendomen e den enda sanningen, då e de din hjärna som inte kan hantera att andra tycker olika. de e du som har problem, inte kristendomen.

I din liberala stat ska får man inte vara kristen bortom liberalismens gränser, och jag ser inte hur det skulle vara mer rättfärdigt än en stat där man inte får vara liberal bortom kristendomens gränser.

Prostitution, pornografi, ocker, spelande, abort och enorma materiella skillnader är alla inneboende defekter hos liberalismen. Inga av dessa är acceptabla i den Kristna Republiken.

Den kristna samhället betyder gemenskap, ἐκκλησία (ecclesia), liberalism bygger på en indivudualism där var och gör som den vill, dispersionen är så överväldigande att gemenskapen finns inte. Ta dig en vandring i Sveriges storstäder, folk vill inte ha med varandra att göra. För många ser dagen ut så att den enda interaktionen med andra medmänniskor är av merkantil karaktär.

Liberalism är våld mot människans natur. Hur vill du att människan inte gör uppror när dess själ och kropp mishandlas så brutalt?

Kristendom ger även inbitna ateister frihet att leva i mörkret, för det är upp till dem att öppna sina hjärtan för Jesus. I den Kristna Republiken finns det plats för de flesta, men är du ute att abortera, hata och sprida osanningar kommer du bemötas.

Liberalismen har skapat den korrupta och amoraliska elit som finns idag som söker förslava mänskligheten och beröva den dess natur med dekadens. Dessa utgörs av "satanister" i kändisnätverk, pedofilnätverk och drognätverk samt de som vill bli "gudar" som World Economic Forums agenter.

Martyrer är inte meningslösa offer. Martyrens låga anseende i Sverige har nog mer med de rådande materialistiska värden att göra är martyrskap i sig.

Förstår inte varför du tar in Ryssland och Ukraina i tråden.


Tack för språklektionen.

I min mening är en viktig del av upproret mot liberalismens förtryck väckandet av en historisk medvetenhet. Om att vi inte alltid har levt så här och att mångt och mycket i dagens samhälle står fel till, vi är inte västerländska civilisationens höjdpunkt. Vi har avvikit avservärt med vår felaktiga tro om individens självförverkligande.

Vad menar du med "religionstrams"? Det låter som om du vill utrota religion från det politiska planet. Jag är mycket besvärad av dig och andra som är så okunniga och religionsfientliga. Lite mer givmildhet om man får önska.

I din resonemang ser jag att du tycks ogilla att vara eller att andra är "underordnade". Jag ska berätta, det har varit så i alla tider och vi är alla i det slutliga underordnade Gud. Det finns inget inneboende negativt i det.

Martyrer har OK anseende i Sverige, vad jag vet. Däremot är intresset för att bli martyr, i betydelsen "dö för sin tro", lågt. Det beror sannolikt på:

1. Utbudet: det finns många tuden martyrer genom historien. En ytterligare skulle göra mycket liten skillnad.
2. Efterfrågan: antalet kristna i Sverige är mycket litet och många av dem oroar sig för att ikoner tangerar avgudadyrkan. Dessutom jobbar de för mycket och hinner inte följa någon kalender eller läsa hagiografier.
3. Tidsaspekten: De kyrkor som trots allt fokuserar på helgon har kalendrarna fulla av helgon hela vägen till första århundradet. Då bilr det väldigt lite fokus på en ny martyr i vår tid.
4. Media: Som media fungerar idag är det lätt hänt att någon som verkligen bevarar sig trogen till döden falskeligen hängs ut som pedofil, kvinnomisshandlare, jihadist, nazist eller psykiskt sjuk.


Det kan ni nog ha gjort.
Jag får associationer till ett beteende jag har stött på rätt ofta i myndighetsvärlden. En myndighet försöker tvinga en individ att göra något olagligt eller att använda sin valfrihet på ett dåligt sätt. De kan straffa genom att ge honom längre handläggningstider, skicka runt honom till olika handläggare och låtsastelefonköer som inte leder nånstnas o s v. Allt de begär är att han gör fel så ska han få vad han ansöker om. Det finns då två alternativ.

a. Han gör fel, enligt instruktion från myndigheten. Då kan han bli straffad för det, eller så får han bara inte sina behov uppfyllda och får skylla sig själv eftersom han valde fel, t ex självförverkligande i stället för basala behov.

b. Han vägrar göra fel. Då kan han bli straffad för det enligt det allmänna sentiment som råder i Sverige. Det är ju löjligt att vägra göra som man blir tillsagd enbart på grundval av principer, resoneras det. Och vad skulle hända om han gjorde som tjänstemannen muntligen instruerade honom? Han skulle ju inte bli straffad i alla fall. Tror han det så är han så dum så då får han faktiskt skylla sig själv.

Lösningen på det problemet är liberalism, demokrati, mindre stat, mindre byråkrati, tjänstemannaansvar, mer yttrandefrihet åt medborgarjournalister och bättre tillgång till dolda mikrofoner.