Sydsvenskan kör artikel om folk som blivit blåsta av SS.
https://www.sydsvenskan.se/2024-04-2...arna-forsvann/
Skånska pensionärer lånade ut sina besparingar – men pengarna försvann
27 april 2024 06:30
Pensionärerna lånade ut sina sparpengar till ett Malmöföretag mot löfte om generös ränta. När det var dags för återbetalning omvandlades lånen till aktier som i dag saknar värde.
– Jag visste att min pension inte var så bra och så tänkte jag att jag kunde hjälpa barnen, säger 80-åriga Kristina som har förlorat två miljoner kronor.
Miriam Olsson Jeffery
Text
Miriam Olsson Jeffery
Jonas Nyrén
Text
Jonas Nyrén
Marika fick besked om att lånet hon skrev avtal om var riskfritt. Nu har det gått fyra år, och hon väntar fortfarande på återbetalning.
Öppna bild i helskärmsläge
Marika fick besked om att lånet hon skrev avtal om var riskfritt. Nu har det gått fyra år, och hon väntar fortfarande på återbetalning.
Bild: Miriam Olsson Jeffery
Här och var i 67-åriga Marikas tvårummare står keramikföremål som hon själv har drejat. Det är intresset för hantverket som håller henne uppe, och de två ivriga hundarna som springer runt i lägenheten.
Hon har varit sjukpensionär under ett antal år, men ägde tidigare en bostadsrätt. Den skulle fungera som hennes pensionsförsäkring.
Under pandemin, 2020, fick Marika ett telefonsamtal. Personen frågade om hon var intresserad av att dryga ut sin pension. Hon gick först med på att komma till ett möte, men blev sedan misstänksam och bokade av.
– Han ringde flera gånger och tjatade. Jag vet egentligen inte varför han ringde mig, men det hade nog med pensionsåldern att göra, säger hon.
Till slut gav Marika med sig och träffade en säljare på företagets kontor.
– Jag frågade vad som var haken, vad som var risken.
Enligt Marika sa säljaren att det inte fanns någon risk. När hon undrade vad som skulle hända om bolaget gick i konkurs fick hon svaret att andra företag, kopplade till det, då kunde betala tillbaka pengarna.
Hon hade nyligen sålt sin bostadsrätt och lånade ut i stort sett hela vinsten: 700 000 kronor som ett lån på 18 månader, med en årsränta på 7 procent.
– Jag skulle få nästan 50 000 kronor i ränta på ett år, säger Marika.
När löptiden hade gått ut och hon frågade om pengarna sa säljaren att de var investerade på börsen och att aktierna bara hade rasat. ”Vi har inga pengar” och att ”det alltid är en risk att investera”, var svaren hon fick. I dag lever hon med små marginaler och situationen med lånet känns tröstlös.
”Jag upplevde inte att det fanns någon risk”, säger Marika om låneaffären hon fick presenterad.
Öppna bild i helskärmsläge
”Jag upplevde inte att det fanns någon risk”, säger Marika om låneaffären hon fick presenterad.
Marika är inte ensam om sina upplevelser. Sydsvenskan har varit i kontakt med 25 personer som sitter i ungefär samma sits som henne. De har tillsammans lånat ut 12 miljoner kronor till två olika bolag med Malmöföretagaren Sami Sulieman som huvudman.
– Det var så kort löptid och jag skulle snart gå i pension. Jag upplevde inte att det fanns någon risk, säger en 69-årig kvinna från Malmö som har lånat ut drygt en kvarts miljon.
En 74-årig kvinna från Vellinge lånade ut en halv miljon. Idag jobbar hon fortfarande, för att klara ekonomin.
– De uppmanade mig att låna pengar från banken och satsa hos dem istället, för jag skulle få så mycket högre avkastning där, säger kvinnan.
Person efter person delar med sig av liknande erfarenheter.
De har uppvaktats med ett telefonsamtal, några år innan eller efter att de har gått i pension. Erbjudandet har låtit lockande – att låna ut pengar till ett företag och få tillbaka dem 18 månader senare, med ränta. Under lånetiden ska deras pengar växa genom att investeras i andra bolag med lovande affärsidéer. Och avkastningen är hög – mellan 7 och 10,5 procent.
Detaljerna i erbjudandet har utvecklats vid träffar på något av Sami Suliemans företags kontor, som genom åren har funnits på olika centrala adresser i Malmö; vid Gustav Adolfs torg, på Djäknegatan eller som i dag, på Engelbrektsgatan.
– Det var ett jätteflådigt kontor, stort och med väntrum. Det verkade 100 procent seriöst. Det var inte som att köpa en bil på Blocket, säger en 67-årig man i Malmö.
Flera personer pratar om att de har blivit övertalade på plats, under träffarna på kontoret.
– Nu låter detta kanske lite konstigt, men jag tror att vi blev manipulerade på något sätt. Det var precis som ett väckelsemöte från förr i tiden, säger en 73-årig man från Ystad om ett möte på kontoret på Djäknegatan för sju-åtta år sedan.
Ingen av de vi intervjuar minns att något om aktier har nämnts i de inledande mötena om lånen. Men det står i avtalens villkor att företaget har möjlighet att låta återbetalningen ske genom en överlåtelse av aktier. Några av de vi har intervjuat säger att de har läst men inte förstått det avtalsvillkoret. Andra minns inte eller litade på säljaren, som inte ska ha nämnt något om aktier.
Sydsvenskan har kontaktat de två säljare som har träffat flest personer. En har avböjt att kommentera och den andra har inte återkommit.
Flera personer säger att representanter för företagen vid lånetillfället har gett intrycket av att lånet är riskfritt. När löptiden har gått ut har långivarna fått besked om att pengarna ska omvandlas till aktier. Då har retoriken förändrats och budskapet har istället varit att det finns en risk i att investera pengar.
Malmöföretagaren Sami Sulieman har använt sig av säljare för att hämta in kapital till ett par olika bolag genom åren. De flesta Sydsvenskan har pratat med har lånat ut pengar till det som från början hette Svenska Kapitalfonden AB. Det bolaget döptes senare om till Plexian Tech Holding AB och efter det till Malmö Tech Invest AB.
Tittar man i bolagets aktiebok talar mycket för att det är många som väntar på återbetalning – många fler än de som Sydsvenskan har haft kontakt med. Aktieboken innehåller över 130 privatpersoner, varav den stora majoriteten är skåningar i pensionsåldern eller äldre.
Majoriteten av långivarna äger i dag aktier i Malmö Tech Invest, som är ett privat företag och alltså inte är noterat på börsen. Värdet på aktierna är oklart, men i dagsläget är företaget på obestånd.
Kristina säger att hon såg lånet hon erbjöds som en mycket säker affär. ”Det kändes som en win win-situation”, säger hon.
Öppna bild i helskärmsläge
Kristina säger att hon såg lånet hon erbjöds som en mycket säker affär. ”Det kändes som en win win-situation”, säger hon.
Bild: Jonas Nyrén
80-åriga Kristina bläddrar fram och tillbaka i den röda pärmen. Från indexsida till olika flikar. Avtal, saldon och kontobesked flimrar förbi. Hon har gjort blyertsanteckningar här och där. Kristina suckar något om att hon hatar papper, att hon inte begriper sig på det här.
Hon bär vit blus, röd stickad väst och guldörhängen. Villan vi just har klivit in i ligger i en mycket välmående skånsk kustkommun. Snart ska Kristina sälja huset och säger att hon inte har råd att bo kvar. Hennes buffert är borta och varje månad går hon 15 000 kronor back.
Fyra miljoner kronor har hon lagt in i två stora affärer med Sami Suliemans bolag. Hon som en gång var en välbärgad kvinna, med private banking-service som skötte allt åt henne.
Allt började med ett brev i lådan.
Hon lät sig lockas av erbjudandet om att komma till ett kontor på Gustav Adolfs torg i Malmö och få höra mer om möjligheten att köpa aktier i börsbolaget Plexian, som är en avknoppning från Malmö Tech Invest.
Hon gick dit. Presentationen lät mycket bra och bolaget hade en storaffär med Coop på gång.
Efter flera träffar slog hon till och köpte Plexian-aktier för två miljoner kronor.
På hösten 2018, vid en av träffarna med Sami Suliemans anlitade säljare, bad hon om råd. Kände han till någon bra placering med ränta? Hennes fråga ledde fram till affären som gör ondast idag. Säljaren visade henne ett erbjudande om att låna ut pengar till Svenska Kapitalfonden (i dag Malmö Tech Invest).
Hon letar sig fram till dokumentet som känns igen från så många andra av fallen. Högst upp på låneavtalet står det: ”Erbjudandet: 18 månader, 10,5 % periodränta”.
Om aktierna hon hade köpt var ett vågspel så var det här ju en säker affär, resonerade hon med sig själv.
– Jag visste att min pension inte var så bra och så tänkte jag att jag kunde hjälpa barnen. Så att de kunde få lite att betala av på sina lån med.
Kristinas (i topp) och Marikas låneavtal från Svenska Kapitalfonden och Plexian Tech Holding, vilket är samma bolag som sedan bytte namn till Malmö Tech Invest.
Öppna bild i helskärmsläge
Kristinas (i topp) och Marikas låneavtal från Svenska Kapitalfonden och Plexian Tech Holding, vilket är samma bolag som sedan bytte namn till Malmö Tech Invest.