2006-06-10, 13:01
#1
Tidigare upplagd på exet.nu och MagiskaMolekyler.
Efter en mängd av faq:er, onlineshopskrångel och annat otyg har jag och några kompisar äntligen fått 100 x 150 mg dxm. Jag, som var den drivande och administratören i köpet äger den större delen på 70 piller.
Bakgrund, set & setting
Natten innan var sömnlös, och jag var rätt trött hela dagen. Jag boostade mig själv med en jävla massa kaffe, gick till skolan (hade endast en lektion) för att sedan ringa ihop alla som skulle trippa. Det var mitt gamla invanda crew, N, M och J, och en ny bekant, A. A var väldigt oerfaren, bara prövat cb med nästan ingen effekt, men med guidning från oss andra skulle det gå bra för honom. Trodde vi…
Vi gick hem till N, till en början var det bara jag, N och M.
Kl. 11.10
Vi sväljer 250 mg var. Lyssnar på musik och ser film.
Kl. 11.40
Det börjar slå in på N, som är väldigt liten. Han mår till en början illa, och spyr upp 4 st prickigkorvmackor han ätit tillsammans med juice. Av detta ser inte jag någonting, jag är på väg att hämta dit A, som inte kunde vägen. Han sväljer 250 mg, och på vägen hem så tigger vi cigaretter.
Kl. 11.55
Väl hemma hos N så röks ciggen, N mår nu bra och njuter av trippen. Det börjar slå in för mig också, en svag svajighet känns i hela kroppen, och saker går i slowmotion när man sveper med blicken. Resultatet blir att jag ständigt går och sveper med ansiktet förbi allting, väldigt roande.
Alla sväljer ytterligare 250 mg, utom M, som inte känner något. Han sväljer 500, något som vi andra avreder honom från och som han genast ångrar.
Kl. 12.15
Nu har det slagit reellt och det känns som en ordentlig fylla. Jag upplever mig som avskärmad och bara halvmedveten, opiatliknande. Det kliar dock som fan, vilket jag meddelar på MM. I övrigt riktigt skönt, på vita ytor som väggar etc. ser jag ”myrornas krig”, inte helt olikt det man får av yrsel. Jag bara njuter av allt, och N sätter på en fransk låt. Jag formligen älskar den och vi sätter den på repeat.
Kl. 12.30
Alla har nu effekt utom A, som tog mycket senare än oss. Även J kommer nu, och sväljer direkt 500 mg.
Den franska låten spelar fortfarande och jag dansar någon form av improviserad riverdance. A vill stänga av den, M vill byta låt och N vill också ha kvar den, majoriteten bestämmer.
Mina tankar är nu avlägsna. Kroppen har till viss del egen vilja, och jag vill bara ignorera klådan, men handen kliar ostoppbart ändå. Jag och N går ut på gården för att ta luft och jag försöker svalka ner mig med trädgårdsslangen, dock för borta för att lyckas vrida om den…
Kl. 12.40
För A har det nu slagit reellt. Han ligger vid toan och mår illa, ringer runt till kompisar och söker tröst. Han är osäker på att han existerar, men tröstas av N, som professionellt tar hand om honom, med täta besök av mig, som muntrar upp med spiritualliteter.
A:s problem till trots upplever vi andra himmelriket.
Kl. 14.20
Den franska sången spelar fortfarande (…) och N deklarerar att vi måste ut ur lägenheten, av skäl jag inte minns. A blir ännu mer nojig, han måste snart träffa sin far hemma, men M och J går och sätter sig i en park med honom.
Jag, som är kokhet och har klåda går hem och tar en kall dusch. Underbart! Mår lite illa men det går över. Det sköna kan fortsätta. Jag lägger mig i sängen, slår på datorn och tv:n, går ut på MM och andvänder skriklådan frenetiskt.
Effekterna avtar nu, och vid 6-snåret är jag så normal att jag kan gå ut och äta med pappa. Det är bara han och jag, och jag gillar dom tillfällena. Tillsammans med efterskälvningarna så var det här en höjdpunkt på trippen.
Kl. 19- 02
Eftereffekter. Då och då ryser jag till, det känns som jag är salongsberusad, men mycket mycket klarare i huvudet. Dagen efter så har jag lite ont i skallen, men det börjar gå över vid 10.
Summa summarum: Efter att ha läst om dxm här på mm ångrade jag att jag beställt det, men det visade sig vara som gjort för mig. Inte allt för flummigt och inte allt för jobbigt. Minus för klådan, men den gick att hantera. Jag är glad att jag prövade den, och jag tror den kommer förgylla mitt stundande sommarlov.
Skulle jag gissa tror jag att jag hamnade på platå 1-2, och jag kommer troligen fortsätta med lågdoser. Tills nästa gång ska jag dock tillföra lustgas.
Tror inte dxm gav mig mycket egentligen, men jag gillade berusningen.
Efter en mängd av faq:er, onlineshopskrångel och annat otyg har jag och några kompisar äntligen fått 100 x 150 mg dxm. Jag, som var den drivande och administratören i köpet äger den större delen på 70 piller.
Bakgrund, set & setting
Natten innan var sömnlös, och jag var rätt trött hela dagen. Jag boostade mig själv med en jävla massa kaffe, gick till skolan (hade endast en lektion) för att sedan ringa ihop alla som skulle trippa. Det var mitt gamla invanda crew, N, M och J, och en ny bekant, A. A var väldigt oerfaren, bara prövat cb med nästan ingen effekt, men med guidning från oss andra skulle det gå bra för honom. Trodde vi…
Vi gick hem till N, till en början var det bara jag, N och M.
Kl. 11.10
Vi sväljer 250 mg var. Lyssnar på musik och ser film.
Kl. 11.40
Det börjar slå in på N, som är väldigt liten. Han mår till en början illa, och spyr upp 4 st prickigkorvmackor han ätit tillsammans med juice. Av detta ser inte jag någonting, jag är på väg att hämta dit A, som inte kunde vägen. Han sväljer 250 mg, och på vägen hem så tigger vi cigaretter.
Kl. 11.55
Väl hemma hos N så röks ciggen, N mår nu bra och njuter av trippen. Det börjar slå in för mig också, en svag svajighet känns i hela kroppen, och saker går i slowmotion när man sveper med blicken. Resultatet blir att jag ständigt går och sveper med ansiktet förbi allting, väldigt roande.
Alla sväljer ytterligare 250 mg, utom M, som inte känner något. Han sväljer 500, något som vi andra avreder honom från och som han genast ångrar.
Kl. 12.15
Nu har det slagit reellt och det känns som en ordentlig fylla. Jag upplever mig som avskärmad och bara halvmedveten, opiatliknande. Det kliar dock som fan, vilket jag meddelar på MM. I övrigt riktigt skönt, på vita ytor som väggar etc. ser jag ”myrornas krig”, inte helt olikt det man får av yrsel. Jag bara njuter av allt, och N sätter på en fransk låt. Jag formligen älskar den och vi sätter den på repeat.
Kl. 12.30
Alla har nu effekt utom A, som tog mycket senare än oss. Även J kommer nu, och sväljer direkt 500 mg.
Den franska låten spelar fortfarande och jag dansar någon form av improviserad riverdance. A vill stänga av den, M vill byta låt och N vill också ha kvar den, majoriteten bestämmer.
Mina tankar är nu avlägsna. Kroppen har till viss del egen vilja, och jag vill bara ignorera klådan, men handen kliar ostoppbart ändå. Jag och N går ut på gården för att ta luft och jag försöker svalka ner mig med trädgårdsslangen, dock för borta för att lyckas vrida om den…
Kl. 12.40
För A har det nu slagit reellt. Han ligger vid toan och mår illa, ringer runt till kompisar och söker tröst. Han är osäker på att han existerar, men tröstas av N, som professionellt tar hand om honom, med täta besök av mig, som muntrar upp med spiritualliteter.
A:s problem till trots upplever vi andra himmelriket.
Kl. 14.20
Den franska sången spelar fortfarande (…) och N deklarerar att vi måste ut ur lägenheten, av skäl jag inte minns. A blir ännu mer nojig, han måste snart träffa sin far hemma, men M och J går och sätter sig i en park med honom.
Jag, som är kokhet och har klåda går hem och tar en kall dusch. Underbart! Mår lite illa men det går över. Det sköna kan fortsätta. Jag lägger mig i sängen, slår på datorn och tv:n, går ut på MM och andvänder skriklådan frenetiskt.
Effekterna avtar nu, och vid 6-snåret är jag så normal att jag kan gå ut och äta med pappa. Det är bara han och jag, och jag gillar dom tillfällena. Tillsammans med efterskälvningarna så var det här en höjdpunkt på trippen.
Kl. 19- 02
Eftereffekter. Då och då ryser jag till, det känns som jag är salongsberusad, men mycket mycket klarare i huvudet. Dagen efter så har jag lite ont i skallen, men det börjar gå över vid 10.
Summa summarum: Efter att ha läst om dxm här på mm ångrade jag att jag beställt det, men det visade sig vara som gjort för mig. Inte allt för flummigt och inte allt för jobbigt. Minus för klådan, men den gick att hantera. Jag är glad att jag prövade den, och jag tror den kommer förgylla mitt stundande sommarlov.
Skulle jag gissa tror jag att jag hamnade på platå 1-2, och jag kommer troligen fortsätta med lågdoser. Tills nästa gång ska jag dock tillföra lustgas.
Tror inte dxm gav mig mycket egentligen, men jag gillade berusningen.
