Ursäkta för dessa resonemang som kan verka långsökta:
Enda sättet jag skulle se det som ett brott vore om sekretessen brustit, dvs att "sekretessbubblan" spruckit åt något håll, att personuppgifter hade kommit på drift, till utomstående.
Tex i fallet med den sparkade tandhygienisten på Gotland, som påstods ha brutit patientsekretessen, men det framkom inte på vilket sätt han brustit i den. Utan allt hanterades ju inom berörda myndigheter ifråga, och inte utelämnats till utomstående. Vad man har förstått utifrån vad som är känt.
Sekretessbubblan hade ju inte spruckit vad jag förstår.
Uppsägningen var ju i princip felaktig.
I fallet med Semmelweis blev ju statistik mycket värdefullt. Han kunde ju påvisa sin tes, med sitt resonemang.
Och tex WW1 kanske mest kända fältsjuksköterska Florence Nightingale kom på att använda statistiska diagram på ett finurligt sätt. Hon försökte alltså att tex hålla reda på nya behandlingsmetoder i sjukvården i krigszoner, och jämföra dem med varandra om olika varianter av såromläggning osv.
Så kallat multivariat analys, där man hade ett flertal parallella pågående studier om olika sårtyper och dess behandlingar. Man hade massvis av infekterade sår att sköta om under WW1 och hennes statistiska arbete blev värdefullt för att ta fram bättre metoder för bland annat sårläkning. Men Florences sätt att använda statistik, togs ju upp av andra läkare, bland annat vid amputationer mm. Och i förlängningen bland annat brännskador som man visste sedan länge var mycket svårbehandlade.
Med bara papper och penna och massor av räknearbete så gav metoderna väsentlig utdelning.
Och när blir ett godkännande ett godkännande då ? Om de redan fått det ?
Bara för att resultatet inte stämmer med åklagarnas verklighetsuppfattning så får de faktiskt lära sig att leva med det.
Kan godkännandet dras tillbaka ?
Och att alla utgivna kopior av publikationen ska förstöras ?
Nej, det går ju inte, gjort är gjort, skyll er själva, typ...
För mig och för akademiker i det stora hela så handlar detta om en onödig okynnesanmälan,
kanske på grund av avundsjuka ?
Vilkas fri- och rättigheter har kränkts ?
Integration är ju svårt att mäta, det är ingen egenskap som kan mätas enkelt. Annars hade den troligen varit med som en statistisk parameter. I och med att den inte finns med, så kan man heller inte leta efter något som inte har kvantifierats.
Integrationen är alltså en parameter i det "brus" som omger och kvantifierar en individs egenskaper.
Visst tycker jag också att det är en mycket spretig ändamålsbeskrivning.
Men det tycks vara den nya trenden inom statistik att man försöker hitta korrelationer mellan långt åtskilda egenskaper.
Och det är det man menar med Big Data, som Big Tech-företagen är ute efter.
Och som tex Facebook försöker kapitalisera på.
Idén som sådan kommer dock inte från Big Tech, utan kommer långsökt nog ifrån tex SETI-projektet att lyssna efter signaler från Aliens i radiobruset. Samma teknik i att leta efter mönster och korrelationer, som i sin tur bygger i regel på tex Fourier-serier, dvs överlagrade harmoniska svängningar, tex övertoner på ett stränginstrument.
Detta är avancerad statistisk bearbetning i den högre skolan.
Visst låter det som mumbojumbo-bullshitt-new age - men multivariat statistisk analys är i högsta grad aktuellt i många sammanhang. Och nu på modet och riktigt "inne".
Och har potentialen att upptäcka nya saker. (*)
Det är de nya statistiska metoder som blivit möjliga tack vare att det finns mycket datorkraft,
och stora mängder med data att tillgå.
Stora databaser blir därför mycket värdefulla.
Jag vet inte om detta kan kallas för ett bra försvar för vad forskarna har gjort, men gjort är gjort.
Nu får politikerna leva med konsekvenserna av att ha importerat skäggbebisarna.
Förefaller som att studien är en testballong för att komma in med begäran om fler statistiska studier.
(*) Särskilt inom det medicinska området så tror man att man kan komma att hitta samband som först --
inte sett ut att ha verkat helt självklara. Särskilt Florence Nightingale påvisade detta med geniala tankegångar, att bearbeta statistiskt material utifrån nya synvinklar.
Hon var inte bara en duktig sjuksköterska med också hyfsat bevandrad i matematik.
Har inte läst allt i detta ärende, men tex kan man tro att forskarna tagit tex sådan brottslighet av sexuell natur som ett mått på dålig eller obefintlig integration.
Om man nu ska försöka mäta integrationen som parameter.
Citat:
Jodå, det kan det finnas:
Etikprövningen skall avväga mellan enskildas rättigheter, forskningens syfte och gör en värdering om det man kan vinna står i proportion till ingreppen i undersökningspopulationen fri- och rättigheter.
Därför är en undersökning av denna typ (framförallt, nivå) automatiskt föremål för en obligatorisk etikprövning.
Sedan, i läge två (med avklarad prövning), så kan man tänka sig att forskaren (i aldrig så gott syfte) går utanför etikprövningens gränser, vanligen genom att samla/använda in data som inte ingått i prövningen i prövningen. Det kan då vara en fråga för åklagaren, och det är vad som tydligen (om-/över-)prövas.
Då tittar man på vad som lämnats in (ansökan) vad som godkänts, gränsen för godkännandet och ifall objektiva rekvisit för brott föreligger. Man kan yra hur mycket man vill om "tankebrott", det handlar det inte om, utan det handlar om ifall man haft rätt till att bruka informationen. (Det är en registerstudie, varför "ny kunskap" baserat på "gamla data" är själva anledningen att hålla på med det.
Använder man däremot insamlade data på ett olämpligt sätt (det är ett forskningsfel) skall man normalt få på fingrarna av de som granskar, dvs din metodfråga. I uppenbara sådan fall blir det ingen publicering. (Minns Paolo Macchiarini...)
Det som möjligen är bra i detta är att själva den vetenskapliga undersökningen redan är publicerad. (Samma undersökning i två varianter kan ha landat litet olika redigerade i två olika journaler, det är inget konstigt, tvärtom.)
Etikprövningen skall avväga mellan enskildas rättigheter, forskningens syfte och gör en värdering om det man kan vinna står i proportion till ingreppen i undersökningspopulationen fri- och rättigheter.
Därför är en undersökning av denna typ (framförallt, nivå) automatiskt föremål för en obligatorisk etikprövning.
Sedan, i läge två (med avklarad prövning), så kan man tänka sig att forskaren (i aldrig så gott syfte) går utanför etikprövningens gränser, vanligen genom att samla/använda in data som inte ingått i prövningen i prövningen. Det kan då vara en fråga för åklagaren, och det är vad som tydligen (om-/över-)prövas.
Då tittar man på vad som lämnats in (ansökan) vad som godkänts, gränsen för godkännandet och ifall objektiva rekvisit för brott föreligger. Man kan yra hur mycket man vill om "tankebrott", det handlar det inte om, utan det handlar om ifall man haft rätt till att bruka informationen. (Det är en registerstudie, varför "ny kunskap" baserat på "gamla data" är själva anledningen att hålla på med det.
Använder man däremot insamlade data på ett olämpligt sätt (det är ett forskningsfel) skall man normalt få på fingrarna av de som granskar, dvs din metodfråga. I uppenbara sådan fall blir det ingen publicering. (Minns Paolo Macchiarini...)
Det som möjligen är bra i detta är att själva den vetenskapliga undersökningen redan är publicerad. (Samma undersökning i två varianter kan ha landat litet olika redigerade i två olika journaler, det är inget konstigt, tvärtom.)
Citat:
Enda sättet jag skulle se det som ett brott vore om sekretessen brustit, dvs att "sekretessbubblan" spruckit åt något håll, att personuppgifter hade kommit på drift, till utomstående.
Tex i fallet med den sparkade tandhygienisten på Gotland, som påstods ha brutit patientsekretessen, men det framkom inte på vilket sätt han brustit i den. Utan allt hanterades ju inom berörda myndigheter ifråga, och inte utelämnats till utomstående. Vad man har förstått utifrån vad som är känt.
Sekretessbubblan hade ju inte spruckit vad jag förstår.
Uppsägningen var ju i princip felaktig.
I fallet med Semmelweis blev ju statistik mycket värdefullt. Han kunde ju påvisa sin tes, med sitt resonemang.
Och tex WW1 kanske mest kända fältsjuksköterska Florence Nightingale kom på att använda statistiska diagram på ett finurligt sätt. Hon försökte alltså att tex hålla reda på nya behandlingsmetoder i sjukvården i krigszoner, och jämföra dem med varandra om olika varianter av såromläggning osv.
Så kallat multivariat analys, där man hade ett flertal parallella pågående studier om olika sårtyper och dess behandlingar. Man hade massvis av infekterade sår att sköta om under WW1 och hennes statistiska arbete blev värdefullt för att ta fram bättre metoder för bland annat sårläkning. Men Florences sätt att använda statistik, togs ju upp av andra läkare, bland annat vid amputationer mm. Och i förlängningen bland annat brännskador som man visste sedan länge var mycket svårbehandlade.
Med bara papper och penna och massor av räknearbete så gav metoderna väsentlig utdelning.
Citat:
Och när blir ett godkännande ett godkännande då ? Om de redan fått det ?
Bara för att resultatet inte stämmer med åklagarnas verklighetsuppfattning så får de faktiskt lära sig att leva med det.
Kan godkännandet dras tillbaka ?
Och att alla utgivna kopior av publikationen ska förstöras ?
Nej, det går ju inte, gjort är gjort, skyll er själva, typ...
För mig och för akademiker i det stora hela så handlar detta om en onödig okynnesanmälan,
kanske på grund av avundsjuka ?
Vilkas fri- och rättigheter har kränkts ?
Citat:
Ett stort problem som jag ser är dock att när jag gör ett ordsök på "integration" eller "inclusion" i forskningsrapporten som handlar om våldtäktsstatistik så får jag inte en enda träff. Inte heller sammanfattningen innehåller någonting som kan tolkas som någon koppling till integrationen.
Integration är ju svårt att mäta, det är ingen egenskap som kan mätas enkelt. Annars hade den troligen varit med som en statistisk parameter. I och med att den inte finns med, så kan man heller inte leta efter något som inte har kvantifierats.
Integrationen är alltså en parameter i det "brus" som omger och kvantifierar en individs egenskaper.
Visst tycker jag också att det är en mycket spretig ändamålsbeskrivning.
Men det tycks vara den nya trenden inom statistik att man försöker hitta korrelationer mellan långt åtskilda egenskaper.
Och det är det man menar med Big Data, som Big Tech-företagen är ute efter.
Och som tex Facebook försöker kapitalisera på.
Idén som sådan kommer dock inte från Big Tech, utan kommer långsökt nog ifrån tex SETI-projektet att lyssna efter signaler från Aliens i radiobruset. Samma teknik i att leta efter mönster och korrelationer, som i sin tur bygger i regel på tex Fourier-serier, dvs överlagrade harmoniska svängningar, tex övertoner på ett stränginstrument.
Detta är avancerad statistisk bearbetning i den högre skolan.
Visst låter det som mumbojumbo-bullshitt-new age - men multivariat statistisk analys är i högsta grad aktuellt i många sammanhang. Och nu på modet och riktigt "inne".
Och har potentialen att upptäcka nya saker. (*)
Det är de nya statistiska metoder som blivit möjliga tack vare att det finns mycket datorkraft,
och stora mängder med data att tillgå.
Stora databaser blir därför mycket värdefulla.
Jag vet inte om detta kan kallas för ett bra försvar för vad forskarna har gjort, men gjort är gjort.
Nu får politikerna leva med konsekvenserna av att ha importerat skäggbebisarna.
Förefaller som att studien är en testballong för att komma in med begäran om fler statistiska studier.
(*) Särskilt inom det medicinska området så tror man att man kan komma att hitta samband som först --
inte sett ut att ha verkat helt självklara. Särskilt Florence Nightingale påvisade detta med geniala tankegångar, att bearbeta statistiskt material utifrån nya synvinklar.
Hon var inte bara en duktig sjuksköterska med också hyfsat bevandrad i matematik.
Har inte läst allt i detta ärende, men tex kan man tro att forskarna tagit tex sådan brottslighet av sexuell natur som ett mått på dålig eller obefintlig integration.
Om man nu ska försöka mäta integrationen som parameter.
