Om man sa vara petig så var det troligen inte en pistol som somliga skriver här. En pistol var från början ett enkelskottsvapen, som bara kunde skjuta ett skott i taget. Dagens Glocks tex kallas också för pistol fastän de har ettt magasin för flera patroner. För att ladda en sådan måste man först göra en sk mantelrörelse då första patronen lyfts upp och laddas i kammaren.
Under Västern-tiden så förekom knappt pistoler, utan det var revolvern som dominerade. Och där var tex Colt 45 en revolver som det såldes många av. 45 står för kaliber 45, dvs 45 hundradelar av en englesk tum (25,4 mm), dvs pipan har en borrning på 11,4 mm. Revolvern har alltså en roterande trumma på i regel 6 skott.
Pga att Colt 45 var en tung och klumpig revolver så tog tillverkaren fram en lättare kaliber, Colt 38. Där kalibern är 38, dvs 38 hundradelar av en tum, och pipan har en borrning på 9,65 mm.Colt 38 gjordes i en version med mycket kort pipa, den sk "trubbnosen", som nästan alla civila poliser i USA hade, för att den rymdes perfekt i ett axelhölster. Trots dess korta pipa så på grund av hastigt brinnande krut, kulan fick hög hastighet ändå. Och därmed mycket anslagsenergi
Det sades att cowboysarna i Vilda Västern ville ha Colt 45 därför att om de var tvungna att avliva sin häst så var kaliber 45 fullt tillräckligt att döda hästen omedelbart.Tex om hästen bröt benet så fanns det ingen veterinär som kunde fixa sådant utan man var tvungen att avliva hästen på plats, och det var ju det mest smärtsamma cowboyen blev tvungen att göra, eftersom hästen var det värdefullaste de ägde.
Någon antik revolver från 1880 var det säkert inte frågan om vid filminspelningen. Dessa revolvrar är förstås värdefulla och har samlarvärde. Man kan heller inte vara säker på att ett antikt vapen håller. Pipan eller trumman kan tex spricka, tändhatten spricker baktill och skytten får metallflisor och krut i ögat mm.
Det är många som har skadat sig allvarligt pga att de laddat ett antikt vapen med modern höghastighetsammunition och vapnet har sprängts av det höga trycket.
Men ungefär 1940/1950-talet så kom det ut rätt många välgjorda kopior av dessa antika revolvrar. I regel var de tillverkade av vapensmeder i Italien. Och tydligen synnerligen välgjorda och kan till och med lura experter.
Västernfilmerna blev enormt populära under 1950-talet, och vapensmederna i Italien ville förstås tjäna sig en hacka på att göra välgjorda kopior.
Så vad som verkar ha framkommit är att det var en riktig replika som Alec Baldwin sköt med. Den hade ju provskjutits innan med skarpa skott av filmpersonalen.
Skarpa skott är alltså en fullt fungerande patron med kula och krut i. Vid lösa skott, så tar man helt enkelt bort kulan med en tång. Den tången ska helst ha ett perfekt grepp om kulan för att det ska gå lätt, sedan kan man stuka till hylsan framtill att den blir tät.
Eftersom det inte finns någon kula i en sådan "stukad" patron så blir kammartrycket bara alltför lågt, och allt krut hinner vanligen inte brinna upp utan kastas ut obränt ur pipan. Ibland häller man i annat krut, som ger betydligt kraftigare mynningsflamma, vilket ser mycket bättre ut på film. Tex en typ av knallpulver blandat med svartkrut, ger mycket gnistor och rök. Det vanliga krutet i skarpa skott är speciellt designat att dels ge lite rök och bara en svag mynningsflamma, det var förr mycket viktigt militärt sett, att skytten inte röjde sin position. Därför hette det röksvagt krut.
Istället för att stuka hylsan, kan man istället sätta i sk lösplugg, en rund träpinne, en plastkula eller något liknande. Ibland stoppar man i vadd med lite vax på. Men denna vaddpropp kan ibland fastna i pipan, och vid nästa avfyrning så flyger den ut.
En lösplugg av plast eller trä kan faktiskt få så hög energi att den blir dödande om avståndet är kort och kulan träffar en vital del på kroppen.
Att kvinnan skulle träffas så olyckligt är naturligtvis väldigt trist.
Hon träffades också tydligen så att också ryggen blev skadad eftersom hon sade när paramedics (= ambulanssjukvårdare) anlände att hon inte kunde känna sina egna ben.
Det är dock inte ett helt säkert arbete att arbeta inom filmindustrin, ett par scenarbetare dödades väl när en ställning med strålkastare rasade ner, men det är väl några år sedan.
Och tex Bollywood har rapporterat rätt så många skador och olyckor, men det är inte så konstigt när de har så många scenarbetare och skådisar som ska samsas i 35-40 graders värme.
Och det ser ut som det gör i Indien. Ganska många skador med tex elektricitet, att folk får livsfarliga stötar, för att man slarvat med tex jordning.
Kanske viktigt att påpeka att Bollywood inte är ett geografiskt område i Mumbai, Indien, utan de har många och olika stora inspelningsstudios i Mumbai, och dess omnejd. Inriktade på olika scentagningar mm.
Förr var det många bränder på tex biografer, eftersom hela inredningen var brandfarlig och helt byggd i trä.
Dessutom var filmen, dvs dåtidens stumfilm gjord av cellulosanitrat som kunde självantända, och brann med explosiv intensitet.
Biograferna blev också maffians första område som de kunde skrämma och kräva beskyddarpengar.
Al Capone å sin sida som kom senare kom till att använda tvättinrättningar för att dels kräva beskyddarpengar men också att "tvätta svarta pengar till vita pengar".
Tvättinrättningarna hade stora lager av tvättade kläder och det fanns mycket försäkringspengar i dessa att kräv ut ifall det brann.
Föregående postare skriver om säkerhetskontrollen att man ska kunna genomlysa pipan - men detta måste rört sig om en antik replika och de var man nog tvungna att plocka isär revolvern för att kunna titta inne i loppet.Dvs man måste ta loss trumman, och till det brukar det behövas verktyg.
Man kan klara av samma sak med en lång pinne ju, att få reda på att pipan är tom.
Rekvisitan brukar kvitteras ut och kvitteras in när scenerna är tagna. Man kan ju inte ha hur stor budget som helst för rekvisita. I detta fall var det sannolikt en revolver som skulle se ut som en exakt 1880 årsmodell.
Då fanns tex inte röksvagt krut, utan det var svartkrut i dessa patroner. Det rök mycket och stänkte mycket gnistor omkring sig.
Alfred Nobel kom till slut att utveckla och förfina den variant av röksvagt krut som används idag, som ger ett mycket högt kammartryck, därför får kulan en betydligt högre hastighet också.
Jag tror att det var omkring år 1910 som krutet blev fulländat av bröderna Nobel.
Krutet är nästan helt identiskt med dåtidens krut, men med att variera krutflingornas storlek och form kan man erhålla olika tryckkurvor i kammaren.
Det är särskilt viktigt för höghastighetsammunition, som ska ha stor anslagsenergi.
Citat:
Ursprungligen postat av
Belzer
På sista dvdskivan med extramaterial från inspelningarna av Battlestar Galactica visas inspelningen av en skjutscen, de har både ett stort plexiglas som skyddar fotografen och kameran.
Detta fanns inte som jag kan se på Baldwins inspelning vid dödsskjutningen, så de verkar inte tänka så mycket på personalens säkerhet.
Ej funnit klipp på scenen på nätet.
Såklart att så länge utredningen pågår så är det väl Polisen som beslagtagit filmen.Vore ju annars absurt att lägga ut den, inte minst för anhörigas skull.