Nu är woke och nutida feminism skrattretande redan från början, men givetvis gör liknande att identitetspolitikens dogmatiska påståenden framstår som ännu mer uppenbart grundlösa:
Citat:
Last year, a regional branch of the Women’s Institute recommended one of Mola’s works as part of a selection of books by female authors including Margaret Atwood that could “help us understand the reality and the experiences of women in different periods of history and contribute to raising awareness about rights and freedoms”.
https://www.theguardian.com/books/20...o-be-three-men
Hur skulle man för det första kunna förstå olika kvinnors erfarenheter och verklighet i olika tider och kulturer utifrån en fiktiv roman? Samt kan man fortfarande lära sig det, även om författarna visade sig vara män? Bokens innehåll är väl fortfarande exakt samma som tidigare? Liknande påståenden är så klart uppenbart efterblivet snömos redan från början, men liknande händelser understryker lite extra den redan befintliga komiken.