__________________
Senast redigerad av loislois 2021-10-14 kl. 14:32.
Senast redigerad av loislois 2021-10-14 kl. 14:32.
Citat:
Bolund ljuger svenska folket rakt upp i ansiktet angående vindkraftens behov av subventioner:
https://www.msn.com/sv-se/ekonomi/ma...nG?li=BB13jOav
Kostnaden för inkoppling av havsvindsnurrorna till nätet kommer att innebära kraftigt förhöjda nätavgifter för elkunderna (vad är denna överföring av kostnader från vindkraftbolagen till elkunderna annat än subventioner?).
https://www.energimyndigheten.se/con...anslutning.pdf
500 TWh motsvarar en inkopplingskostnad på 0,8 miljarder * 500 = 400 miljarder kronor som läggs på elkunderna i det fall alla projekt genomförs och priset för inkopplingen inte överstiger lägstakostnad som anges i energimyndighetens beräkning.
Siffran 500 TWh är dessutom installerad effekt (märkeffekt på vindsnurrornas generatorer) vilket innebär att de verkliga produktionssiffrorna kan vara långt lägre eftersom det exempelvis under 2021 blåst cirka 15 procent mindre än normalt i norra Europa.
Källa: https://www.expressen.se/nyheter/macron-satsar-pa-karnkraft-vill-bygga-minireaktorer/
Man skulle kunna parafrasera Per Bolunds egna ord hämtade från en intervju i DN (betalvägg) genom att byta ordet kärnkraft till havsbaserad vindkraft:
https://www.dn.se/sverige/bolund-om-...llningens-fel/
Ja, vem vill egentligen betala för väderberoende och opålitlig vindkraft som är en stor del av förklaringen till dagens höga elpriser eftersom exempelvis tyskarna är tvingade att elda med mer gas och kol när de förnyelsebara energikällor de valt att förlita sig på helt enkelt inte visar sig kunna leverera utlovade produktionssiffror.
Det återstår att se vad väljarna har att säga i frågan om man vill satsa sina pengar på nyckfull väderberoende, och därmed intermittent vindkraft eller planerbar ej väderberoende baskraft, särskilt som vindkraften kräver uppbacking både när vinden inte blåser, samt när full produktion råder eftersom tillförseln av tusentals vindsnurror som alla går i sin egen hastighet och därmed inte är synkrona ställer krav på stabiliserande systemtjänster, både gällande spänning samt nätfrekvens, tjänster som idag enbart kan tillföras av energislag där stora svängmassor (generatorer som verkar synkront med nätfrekvensen) står för produktionen, med andra ord vattenkraft och kärnkraft.
https://www.msn.com/sv-se/ekonomi/ma...nG?li=BB13jOav
Kostnaden för inkoppling av havsvindsnurrorna till nätet kommer att innebära kraftigt förhöjda nätavgifter för elkunderna (vad är denna överföring av kostnader från vindkraftbolagen till elkunderna annat än subventioner?).
https://www.energimyndigheten.se/con...anslutning.pdf
500 TWh motsvarar en inkopplingskostnad på 0,8 miljarder * 500 = 400 miljarder kronor som läggs på elkunderna i det fall alla projekt genomförs och priset för inkopplingen inte överstiger lägstakostnad som anges i energimyndighetens beräkning.
Siffran 500 TWh är dessutom installerad effekt (märkeffekt på vindsnurrornas generatorer) vilket innebär att de verkliga produktionssiffrorna kan vara långt lägre eftersom det exempelvis under 2021 blåst cirka 15 procent mindre än normalt i norra Europa.
Källa: https://www.expressen.se/nyheter/macron-satsar-pa-karnkraft-vill-bygga-minireaktorer/
Man skulle kunna parafrasera Per Bolunds egna ord hämtade från en intervju i DN (betalvägg) genom att byta ordet kärnkraft till havsbaserad vindkraft:
https://www.dn.se/sverige/bolund-om-...llningens-fel/
Ja, vem vill egentligen betala för väderberoende och opålitlig vindkraft som är en stor del av förklaringen till dagens höga elpriser eftersom exempelvis tyskarna är tvingade att elda med mer gas och kol när de förnyelsebara energikällor de valt att förlita sig på helt enkelt inte visar sig kunna leverera utlovade produktionssiffror.
Det återstår att se vad väljarna har att säga i frågan om man vill satsa sina pengar på nyckfull väderberoende, och därmed intermittent vindkraft eller planerbar ej väderberoende baskraft, särskilt som vindkraften kräver uppbacking både när vinden inte blåser, samt när full produktion råder eftersom tillförseln av tusentals vindsnurror som alla går i sin egen hastighet och därmed inte är synkrona ställer krav på stabiliserande systemtjänster, både gällande spänning samt nätfrekvens, tjänster som idag enbart kan tillföras av energislag där stora svängmassor (generatorer som verkar synkront med nätfrekvensen) står för produktionen, med andra ord vattenkraft och kärnkraft.
Intressant och till stora delar korrekt inlägg, vad jag kan bedöma. Men några saker bör korrigeras så att inlägget blir sakligt korrekt!
Att SvK (Svenska kraftnät) kommer att försöka höja transiteringsavgifterna för energi för att finansiera stamnätets utbyggnad är mycket troligt. Det gör det dyrare att transitera energi från Norrland till Skåne och kontinenten. Ett troligt resultat blir att energipriset i Norrland blir lägre (grattis alla lappar!). Men nätavgifterna bestäms av de lokala nätbolagen som äger nätet från stamnätet fram till din dörr, det har inget med SvK och stamnätet att göra. Du har fel här!
Ytterligare en punkt som är värd att diskutera är det faktum att havsbaserad vindkraftverk har högre effektkoefficient än landbaserad vindkraft. Det betyder att ett landbaserat kanske har ett årsmedelvärde av 35% av märkeffekten så har ett havsbaserat ett betydligt högre värde. Vid projekteringen räknar man också ut producerad effekt vid 10% lägre medelvindhastighet. Beslut fattas på denna siffra. Så de 15% du tar upp låter värre än vad det är.
Den sista punkt jag vill ta upp är din 30-tals syn på elnätet. Nu för tiden finns det frekvensomriktare som används genomgående i alla moderna vindkraftverk. Kablarna in till land blir förmodligen anslutna till HVDC-VS om verken läggs långt ut. Med frekvensomriktare kan överföringen styras så att produktionskällorna får de egenskaper man önskar. Exempelvis kan fås syntetisk tröghet och "ride through" vid fel. Ditt prat om stabilisering av nätet hade sin giltighet för 40 år sedan. En annan fördel med modern teknik och frekvensomriktare i nätet är att man kan sektionera nätet och köra delar av det, så kallad ö-drift (om det finns lokal produktion, som kraftvärme). Det tycker jag är en stor fördel om den lede ryssen med Putin kommer och hälsar på.
Men som sagt annars var ditt inlägg intressant. Jag delar din uppfattning att man inte skall subventionera vindkraftsfarmernas anslutning till stamnätet. Det kan ägarna, de kinesiska och tyska bolagen, betala själva. Varför skall vi subventionera dem? Undrar hur mycket mYgeman och fått i sin ficka för detta beslut?
Citat:
Intressant och till stora delar korrekt inlägg, vad jag kan bedöma. Men några saker bör korrigeras så att inlägget blir sakligt korrekt!
Att SvK (Svenska kraftnät) kommer att försöka höja transiteringsavgifterna för energi för att finansiera stamnätets utbyggnad är mycket troligt. Det gör det dyrare att transitera energi från Norrland till Skåne och kontinenten. Ett troligt resultat blir att energipriset i Norrland blir lägre (grattis alla lappar!). Men nätavgifterna bestäms av de lokala nätbolagen som äger nätet från stamnätet fram till din dörr, det har inget med SvK och stamnätet att göra. Du har fel här!
Att SvK (Svenska kraftnät) kommer att försöka höja transiteringsavgifterna för energi för att finansiera stamnätets utbyggnad är mycket troligt. Det gör det dyrare att transitera energi från Norrland till Skåne och kontinenten. Ett troligt resultat blir att energipriset i Norrland blir lägre (grattis alla lappar!). Men nätavgifterna bestäms av de lokala nätbolagen som äger nätet från stamnätet fram till din dörr, det har inget med SvK och stamnätet att göra. Du har fel här!
Ökar behovet av stabiliserande systemtjänster så hamnar dessa kostnader på elkunderna.
Då inget krav finns på vindföretagen gällande balansansvar så parasiterar vindkraften på planerbar baskraft och gör den samtidigt olönsam (moment 22).
T,om Anders Ygeman har förstått att man måste kompensera planerbara energislag som håller nätet flytande:
Citat:
Ett sätt för ägarna att köra sina reaktorer även under perioder med väldigt låga prisnivåer är att de får betalt för mer än bara den el som produceras. Det finns redan vissa marknader för så kallade systemtjänster i Sverige, men ägarna vill se fler marknader och de får medhåll av energiministern.
Har vi ett elpris som är lågt över tid så kommer det att bli större och större perioder där kärnkraften inte är lönsam att köra på marknadsmässiga grunder. Om då elsystemet behöver de systemtjänster som genereras i kärnkraften måste det finns en marknad för att köpa och sälja sådana systemtjänster, säger Anders Ygeman
Har vi ett elpris som är lågt över tid så kommer det att bli större och större perioder där kärnkraften inte är lönsam att köra på marknadsmässiga grunder. Om då elsystemet behöver de systemtjänster som genereras i kärnkraften måste det finns en marknad för att köpa och sälja sådana systemtjänster, säger Anders Ygeman
https://www.energinyheter.se/index.p...a-projs-mer-el
Citat:
Ytterligare en punkt som är värd att diskutera är det faktum att havsbaserad vindkraftverk har högre effektkoefficient än landbaserad vindkraft. Det betyder att ett landbaserat kanske har ett årsmedelvärde av 35% av märkeffekten så har ett havsbaserat ett betydligt högre värde. Vid projekteringen räknar man också ut producerad effekt vid 10% lägre medelvindhastighet. Beslut fattas på denna siffra. Så de 15% du tar upp låter värre än vad det är.
Frågan är om förslaget om subvention av inkopplingen ens är möjlig att att genomföra då stödet antagligen kommer att ogillas av EU-kommissionen (hämtat från Energimyndighetens rapport):
Citat:
Energimyndighetens övergripande bedömning är att båda förslagen i rapport ER
2018:06 om slopad anslutningskostnad till havsbaserad vindkraft (scenario 1 med
utflyttad anslutningspunkt och scenario 2 med slopad kostnad för sjökabel och
transformatorstation) är att betrakta som statsstöd och behöver anmälas till EUkommissionen.
Myndighetens bedömning är att båda förslagen riskerar att vara oförenliga med
den inre marknaden och att det därmed finns risk att de inte kommer att
godkännas av EU-kommissionen. Det huvudsakliga skälet till detta är att
förslagen inte är nödvändiga som stöd för att nå uppsatta mål och att stödet som
sådant inte leder till en mer kostnadseffektiv utbyggnad av förnybar el. De
föreslagna stöden riskerar även att leda till sämre förutsättningar för främst andra
förnybara kraftslag i Sverige och åstadkommer ingen konkret förbättring som
inte marknaden kan lösa på egen hand.
--
Energimyndigheten bedömer att målet om ett 100 procent förnybart elsystem,
liksom en ökning av Sveriges andel förnybart inom EU, fördyras med ett
införande av slopade anslutningsavgifter till havsbaserad vindkraft.
Modellsimuleringar med introduktionen av 15 TWh vindkraft (i olika
tidsscenarier) visar på starkt snedvridande effekter då mellan 10–14 TWh
landbaserad vindkraft trängs ut ur systemet genom uteblivna nyinvesteringar.
Samtidigt ökar systemkostnaderna betydligt med upp till 30 miljarder kronor om
15 TWh havsbaserad vind förs in under perioden 2020–2030 jämfört med om
inget görs.
Utgående från referensprojekt så visar siffrorna att havsbaserad
vindkraft, trots slopad anslutningskostnad, ändå skulle vara dyrare än
landbaserad vindkraft.
I tidigare analyser, genomförda av myndigheten, gjordes bedömningen att
havsbaserad vindkraft på lång sikt kan spela en viktig roll i det svenska
elsystemet men att ett särskilt stöd till havsbaserad vindkraft, utöver
elcertifikatsystemet, inte är motiverat före år 2030. Det huvudsakliga skälet är att
den samhällsekonomiska nyttan med havsbaserad vindkraft inte är större än från
den utbyggnad av förnybar el som idag sker genom ett teknikneutralt stöd, vars
kostnad är betydligt lägre.
Inte heller de genomförda kompletteringarna inom detta uppdrag tyder på att
nyttan med ett specifikt stöd till havsbaserad vindkraft skulle överstiga
kostnaderna i dagsläget.
2018:06 om slopad anslutningskostnad till havsbaserad vindkraft (scenario 1 med
utflyttad anslutningspunkt och scenario 2 med slopad kostnad för sjökabel och
transformatorstation) är att betrakta som statsstöd och behöver anmälas till EUkommissionen.
Myndighetens bedömning är att båda förslagen riskerar att vara oförenliga med
den inre marknaden och att det därmed finns risk att de inte kommer att
godkännas av EU-kommissionen. Det huvudsakliga skälet till detta är att
förslagen inte är nödvändiga som stöd för att nå uppsatta mål och att stödet som
sådant inte leder till en mer kostnadseffektiv utbyggnad av förnybar el. De
föreslagna stöden riskerar även att leda till sämre förutsättningar för främst andra
förnybara kraftslag i Sverige och åstadkommer ingen konkret förbättring som
inte marknaden kan lösa på egen hand.
--
Energimyndigheten bedömer att målet om ett 100 procent förnybart elsystem,
liksom en ökning av Sveriges andel förnybart inom EU, fördyras med ett
införande av slopade anslutningsavgifter till havsbaserad vindkraft.
Modellsimuleringar med introduktionen av 15 TWh vindkraft (i olika
tidsscenarier) visar på starkt snedvridande effekter då mellan 10–14 TWh
landbaserad vindkraft trängs ut ur systemet genom uteblivna nyinvesteringar.
Samtidigt ökar systemkostnaderna betydligt med upp till 30 miljarder kronor om
15 TWh havsbaserad vind förs in under perioden 2020–2030 jämfört med om
inget görs.
Utgående från referensprojekt så visar siffrorna att havsbaserad
vindkraft, trots slopad anslutningskostnad, ändå skulle vara dyrare än
landbaserad vindkraft.
I tidigare analyser, genomförda av myndigheten, gjordes bedömningen att
havsbaserad vindkraft på lång sikt kan spela en viktig roll i det svenska
elsystemet men att ett särskilt stöd till havsbaserad vindkraft, utöver
elcertifikatsystemet, inte är motiverat före år 2030. Det huvudsakliga skälet är att
den samhällsekonomiska nyttan med havsbaserad vindkraft inte är större än från
den utbyggnad av förnybar el som idag sker genom ett teknikneutralt stöd, vars
kostnad är betydligt lägre.
Inte heller de genomförda kompletteringarna inom detta uppdrag tyder på att
nyttan med ett specifikt stöd till havsbaserad vindkraft skulle överstiga
kostnaderna i dagsläget.
https://www.energimyndigheten.se/con...anslutning.pdf
Havsbaserad vindkraft är långt mer olönsam än markbaserad dito. Dessutom slits snurrorna mer i havsmiljön, vilket medför att livslängden för verken är långt lägre (siffran 12-15 år i snittlivslängd har dykt upp i debatten).
Dessutom bidrar vindkraften i huvudsak när låg efterfrågan och därmed låga priser råder (vilket är förklaringen till att vindkraftsbranschen varit i ständig kris under det sista decenniet trots enorma subventioner i form av elcertifikat).
Varför satsa runt 500 miljarder på ett väderberoende opålitligt energislag som ändå inte kan garantera att avbrottsfri el finns tillgängligt under exempelvis höglasttimmen då vi redan nu har ett stort importbehov som äventyras p,ga grannländernas satsning på vindkraft, varför bristsituationer även kommer att råda hos de länder som förväntas kunna exportera el till oss?
Citat:
Den sista punkt jag vill ta upp är din 30-tals syn på elnätet. Nu för tiden finns det frekvensomriktare som används genomgående i alla moderna vindkraftverk. Kablarna in till land blir förmodligen anslutna till HVDC-VS om verken läggs långt ut. Med frekvensomriktare kan överföringen styras så att produktionskällorna får de egenskaper man önskar. Exempelvis kan fås syntetisk tröghet och "ride through" vid fel. Ditt prat om stabilisering av nätet hade sin giltighet för 40 år sedan. En annan fördel med modern teknik och frekvensomriktare i nätet är att man kan sektionera nätet och köra delar av det, så kallad ö-drift (om det finns lokal produktion, som kraftvärme). Det tycker jag är en stor fördel om den lede ryssen med Putin kommer och hälsar på.
Precis som du säger så måste överföringen ske via HVDC om anläggningarna ligger långt ut eftersom överföring via högspännings AC är omöjlig över större avstånd (över 50 km).
Tyvärr är HVDC-tekniken otroligt dyr och oflexibel samtidigt som de omformningsstationer som ersätter AC-nätets jämförelsevis billiga transformatorer kräver stora ingrepp i de (oftast strandmiljöer, något som påpekats av företrädare för Brittiska elföretag) miljöer där ledningarna ansluter till stamnätet.
HVDC lämpar sig främst för stora avstånd då brytpunkten för lönsamhet går vid 600-800 km (källa http://hv.diva-portal.org/smash/get/...FULLTEXT01.pdf).
Det är oklart om Energimyndigheten räknar på HVDC i sina beräkningar. Men den lägre siffran blir knappast aktuell (0.8 miljarder / TWh) om allt ska kopplas in via HVDC.
Jag skulle tro att kostnaden blir långt högre då Ygeman och Bolund nog inte ens vet skillnaden mellan AC och DC....
Likström har precis som du säger fördelen att ligga på 0 Hz varför problem med frekvensreglering helt enkelt inte finns. Problemet är att majoriteten av vindsnurrorna i dagens bestånd inte är synkrona och inte kopplas till stamnätet via HVDC, ett fenomen som allt tydligare manifesteras i det faktum att nätfrekvensen under de senare åren tangerar otillåtna värden p,ga en allt större mängd väderberoende energislag och en allt mindre tillgång till stabiliserande svängmassa.
Du beskyller mig för att ha en 30-talssyn, men har du några siffror på hur stor andel (nya som gamla snurror) i beståndet som helt på eget bevåg skulle ha bekostat systemstabiliserande teknik trots att det i dagsläget inte finns något tvång på att ha det och därigenom tagit onödiga kostnader i en redan olönsam bransch?
Citat:
Men som sagt annars var ditt inlägg intressant. Jag delar din uppfattning att man inte skall subventionera vindkraftsfarmernas anslutning till stamnätet. Det kan ägarna, de kinesiska och tyska bolagen, betala själva. Varför skall vi subventionera dem? Undrar hur mycket mYgeman och fått i sin ficka för detta beslut?
Bolund och Ygis såg väldigt glada ut, så jag skulle tro att de fick en rejäl bonus!
Stöd Flashback
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Swish: 123 536 99 96 Bankgiro: 211-4106
