Det kanske var i en dröm du kom i kontakt med informationen som ju i så fall förklarar varför du inte hittar den igen. Verkar vara många som praktiserar sina språkkunskaper i sömnen och det är förvisso nästan en synonym till flytande.
Drömmarna i sig är väl mest i bilder, men det som sägs sägs absolut på svenska i mina drömmar. Vistas man mycket i ett engelskspråkigt land blir drömdialogerna troligen på engelska.
Drömmarna i sig är väl mest i bilder, men det som sägs sägs absolut på svenska i mina drömmar. Vistas man mycket i ett engelskspråkigt land blir drömdialogerna troligen på engelska.
Bilder och händelser som jag upplever det. Kan, som sagt, inte minnas en enda dröm med specifikt språkliga inslag, förutom den då jag talade grekiska flytande. Från den minns jag å andra sidan inga händelser.
Det finnsingen allsmäktig världsregering som bestämt det så det kommer alltid bli diskussioner om vad begreppet betyder. Jag undviker alltid begreppet eftersom det är så luddigt.
En genomsnittlig svennebanan talar inte ens svenska särskilt flytande i en diskussion om kärnfysik.
Föga förvånande är det en i princip meningslös klassifikation att bara dela in talare i flytande/icke flytande. Den här skalan i sex nivåer (ur artikeln) tyckte jag var bra.
A1: Capabilities range include basic introductions and answering questions about personal details provided the listener speaks slowly and is willing to cooperate.
A2: Can describe in simple terms aspects of his/her past, environment and matters related to his/her immediate needs and perform routine tasks requiring basic exchanges of information.
B1: Can deal with most daily life situations in the country where the language is spoken. Can describe experiences, dreams and ambitions and give brief reasons for opinions and goals.
B2: Can understand the themes of complex texts on both concrete and abstract topics and will have achieved a degree of fluency and spontaneity, which makes interaction with native speakers possible without significant strain for either party.
C1: Can understand a wide range of longer texts and recognise subtleties and implicit meaning; producing clear, well-structured and detailed text on complex subjects, showing controlled use of organisational patterns, connectors and cohesive devices.
C2: Can understand virtually everything heard or read, expressing themselves spontaneously, very fluently and precisely, while differentiating finer shades of meaning even in highly complex situations.
Ändå räcker inte ens den för att fånga allt. Jag tror t.ex. att det inte är ovanligt att behärska engelska som jag gör: Jag läser sen många år obehindrat alla typer av texter som intresserar mig, inklusive mer avancerade analyser i nyhetsmagasin och populärvetenskap. Mycket sällan behöver jag slå upp något. I vetenskapliga rapporter kan det behövas lite mer, men inte mycket. Jag lyssnar också på flera poddar och nyhetsprogram och det går lika lätt.
Men: När jag ska skriva eller tala är det fortfarande lite trögare. Och vardaglig, snabb slang kan vara lite knepigt. Så medan förståelsedelen ligger på eller nära C1 skulle jag säga att förmågan att kommunicera är någonstans mellan B1 och B2. Framför allt tvekar jag om ordval, måste slå upp och formulerar mig på vis jag själv känner får en svengelsk klang.
För många yngre misstänker jag att det är lite mer tvärtom. Här ska man dock inte glömma bort en annan dimension i språk: Vi fortsätter att lära oss hela livet, även på vårt eget modersmål. En genomsnittlig 50-åring har klart större ordförråd än en dito 20-åring. Det handlar både om ord och uttryck och inte minst finliret: När är termen X helt rätt val och när är termen eller uttrycket Y det? Alltså är det inte helt rimligt att bedöma kunskaperna i ett främmande språk hos dem enligt exakt samma skala.
Allt i ett kök-argumentet tycker jag är bra att det verkar ha förkastats i tråden. Jag kände en gång en civilingenjör som var finne, uppvuxen i Sverige. Han var verkligen "finsk": Hade finsk tjej och de och hans familj hade alltid pratat finska med varann. Men när jag frågade en gång om han hade planer på att flytta till Finland sa han att det inte skulle bli helt enkelt: De tekniska och yrkesmässiga begreppen inom hans område behärskade han nämligen inte alls på finska. Ingen vettig person skulle väl kalla honom icke-flytande på finska för den sakens skull? Sen upplevde han samma sak som många andra med invandrarbakgrund när han var på besök i Finland: Folk småskrattade åt honom och rättade honom ibland när han drog till med något uttryck som hunnit bli föråldrat i Finland, eller formulerade sig på ett sätt som var påverkat av hur man uttryckte samma sak på svenska.
Jag vet inte riktigt var jag skulle placera in "fluent" på den där skalan. En stark B2 kanske? Men det är uppenbart att fluency långt ifrån är samma sak som proficiency. För att nå dit i engelska ska du enligt min mening också behärska en stor del av uttrycken och talesätten som de infödda talarna använder och de ska ingå som en naturlig del i ditt aktiva ordförråd. Du ska sällan eller aldrig känna någon tvekan hur formulerar dig och du ska i vart fall inte göra fler grammatikfel än vad en genomsnittlig modersmåltalare i engelska gör i tal och skrift. Tror inte många svenskar är på den nivån på riktigt.
Jag vill mena att jag talar och förstår engelska flytande, och jag märker när jag tänker tillbaka på saker jag hört eller läst, så är jag ofta osäker på vilket språk jag tagit till mig informationen på, vilket försvårar när man ska försöka söka upp informationen igen. Jag tycker mig minnas att det inte var så när jag var sämre på engelska.
En del i inlärningstrappan av ett nytt språk uppfattar jag är när man kommit så långt att man inte längre utför nån slags översättning i huvudet av det man läser eller hör. Förstås en gradvis övergång i verkligheten. Jag minns helt klart när jag var på den nivån i engelska och när jag oftare var tvungen att liksom stanna upp och processa vad jag just läst för att förstå det. Däremot är det fortfarande mycket mer av ett processande att formulera meningar i tal och skrift när det går över enklare, vardagliga saker.
Det känns hedrande att du ägnar mig så mycket tid. Tyvärr får jag väl säga att det finns bättre saker du kan ägna din tid åt. Kärnfysik till exempel, så slipper du hamna i språkliga dilemman.
Det känns hedrande att du ägnar mig så mycket tid. Tyvärr får jag väl säga att det finns bättre saker du kan ägna din tid åt. Kärnfysik till exempel, så slipper du hamna i språkliga dilemman.
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Stöd Flashback
Swish: 123 536 99 96Bankgiro: 211-4106
Stöd Flashback
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
