Citat:
Nej beteendet på Facebook är också ännu en nyckel i det hela. Han är desperat och söker förlåtelse med alla medel han kan. Och ja kan tänka mig att det finns ett par mindre trevliga sms på hennes telefon. Antagligen började det med arga, djupt förnedrande och kränkande hot på hennes svagaste punkter för att avslutas med ömkande sorgsna förlåt och bedyrande av hans kärlek till henne (i kombination med Facebook inläggen). När han insåg att det inte fungerade och det var kört för hans del så var det även kört för hennes.
Det skulle inte förvåna mig om hon träffat honom ändå ibland, det är verkligen inte svart eller vitt i en sån relation. Det har nog varit åskmoln blandat med strålande sol. Det är INTE LÄTT att bryta sig loss från någon i det läget. Beata var kanske ingen ängel heller, hon var säkert en glad kul tjej, kanske gillade att festa, hon verkar lekfull på videon på Facebook. Jag hade velat lära känna henne bara av den videon typ
en normal omtänksam tjej som hade förtjänat att bli behandlad med kärlek och respekt. Men så var det inte i detta fallet. Det borde göras någon förändring i samhället, funkar inte att ha ett så här kasst säkerhetssystem för kvinnor.
Det skulle inte förvåna mig om hon träffat honom ändå ibland, det är verkligen inte svart eller vitt i en sån relation. Det har nog varit åskmoln blandat med strålande sol. Det är INTE LÄTT att bryta sig loss från någon i det läget. Beata var kanske ingen ängel heller, hon var säkert en glad kul tjej, kanske gillade att festa, hon verkar lekfull på videon på Facebook. Jag hade velat lära känna henne bara av den videon typ
en normal omtänksam tjej som hade förtjänat att bli behandlad med kärlek och respekt. Men så var det inte i detta fallet. Det borde göras någon förändring i samhället, funkar inte att ha ett så här kasst säkerhetssystem för kvinnor.Låter troligt. Jag tror också dom umgåtts lite till och från sista veckorna. Det är nog väldigt svårt att undvika all kontakt när man har barn och lägenhet ihop. Hon hade siktet inställt på ett självständigt liv, men hann inte dit.
Säkerhetssystemet må vara kasst och självklart ligger skulden hos förövaren. Men offret är trots allt en part som har något att säga till om, innan det är försent. Jag har ingen lösning, men att förlita sig på att samhället ska fånga upp allting är en utopi.
Önskvärt är att belysa och bryta mönstret så tidigt som möjligt. Redan efter första slaget eller hotet borde en markering göras. Förövarna själva brukar av naturliga skäl inte vara så intresserade att ange sig själva. Här tycker jag offren borde göra sig hörda.