Spotpriset på elen nära 2kr/kwh idag, alltså nästa 4kr/kwh. Hur är det ens möjligt?

Fossilelen ökade i Europa under 2022
...
Den danske energinestorn Poul-Frederik Bach, som för en tid sedan introducerades på Second Opinion, har i en ny bloggpost tagit fram statistik över den faktiska elproduktionen och elanvändningen i 18 europeiska länder under 2022, baserat på data från framför allt ENTSO-E.
...
Statistiken täcker in länderna i norra och västra Europa, med Tjeckien, Österrike och Italien som gränsländer mot sydost. En majoritet av dessa länder kännetecknas av hög andel – eller åtminstone hög ambitionsnivå – i fråga om fossilfri elproduktion.

Elkonsumtionen i de ifrågavarande länderna minskade enligt Bach från 2021 till 2022 med 1,9 procent (50,7 TWh), elproduktionen minskade med 1,2 procent (31,3 TWh). Totalt producerades i länderna 2 649 TWh el.

Men trots fortsatt utbyggnad av vindkraft och solkraft har de fossila bränslena alltså inte trängts tillbaka. Tvärtom ökade den fossila elproduktionen i länderna med 47 TWh (avrundat), fördelat på gas +24 TWh, stenkol +13 TWh och brunkol +9 TWh.
...
Totalt minskade andelen fossilfri el i de 18 länderna från 67,8 till 65,6 procent.
...
Bach menar att Europa inte borde ha tagits med sådan överraskning av att 2022 blev ett torrår eller att Frankrike var upptaget av omfattande kärnkraftsrevisioner. Det fanns tid för preventiva åtgärder före 2022.

Paradplatsen i fråga om energipolitiska paradoxer innehas fortsatt av Tyskland. Koldioxidutsläppen inom elproduktionen i landet, som 2020 uppgick till 220 miljoner ton, hade i fjol hade stigit till 255 miljoner ton. Enligt landets klimatmål ska utsläppen 2030 vara nere i 108 miljoner ton.
...
”Att bränna 13 000 ton brunkol i timmen för att undvika elavbrott är verkligen ingen hållbar energipolitik. Det är lätt att prata om grön omställning så länge ansvaret för den fossilfria energiproduktionen skjuts över på andra länder”, enligt Reveman.

Ett annat tyskt exempel är att Bundesnetzagentur gått ut med beskedet att Tyskland ser ut att kunna avveckla sin sista kolkraft till 2030 eller kanske redan till 2028 utan att försörjningstryggheten hotas. Detta baserat på en förväntan att hela 41,2 gigawatt flexibel kapacitet då ska ha tillkommit, främst i form av värmepumpar och elbilsbatterier.

Konsultbyrån McKinsey sågar i en analys refererad i Die Welt detta som önsketänkande. Produktionskapacitet motsvarande 4 gigawatt kommer att saknas vid topplast i Tyskland redan 2025, enligt analysen. År 2030 bedöms underskottet vid höglastperioder vara uppe i hela 30 gigawatt. Enligt McKinseys modellkörningar kommer ”försörjningsluckor” att uppträda närmare 100 gånger under året 2030, den längsta av dem i 21 timmar.
...

Tomas Kåberger: Kan vi äntligen slippa konservativt tjat om ”stabiliteten”?

DAGENS ETC. Elsystemen tas successivt över av sol- och vindelverk som konkurrerar ut gamla fossileldade kraftverk.

... På 1800- och stora delar av 1900-talet stabiliserades elnäten av rörelseenergin i snurrande generatorer, energin i vatten som strömmade genom vattenkraftverk och i snurrande motorer på förbrukarsidan. Det var med denna rörelseenergi som frekvens och spänning kunde hållas *konstant även om stora maskiner startades och stoppades bland elkunderna eller något kraftverk eller en elledning plötsligt gick sönder.

Idag byggs annan elproduktion. Det är uppenbart att elproduktion med sol och vind på de flesta platser i världen ger den lägsta elkostnaden. Den totala kostnaden för el från dessa nya anläggningar kan till och med tävla med kostnaden för att hålla igång produktionen i gamla, avskrivna kolkraftverk och kärnkraftverk. Många gamla kraftverk har stängts. Den fortsatta driften av andra är ekonomiskt hotad. Därför har de teknikkonservativa tagit till argumentet att el från sol och vind på något sätt är sämre och att dessa moderna elverk ”hotar stabiliteten”.
...
Batterier som stabiliserar regionala elnät har installerats i delar av världen där el från sol och vind vuxit, men som saknar Sveriges vattenkraft. Australien och Irland är exempel på detta. Där håller elsystemen successivt på att tas över av sol- och vindelverk som konkurrerar ut gamla fossileldade kraftverk. I båda fallen har man sökt billiga sätt att stabilisera näten, och valt batterier och kraftelektronik. I delstaten South Australia har man redan perioder då 100 procent av delstatens el kommer från solceller, man har 70 procent förnybar el i medeltal och förutser 80 procent 2024. 2030 räknar man med att ha fasat ut all fossil el och ersatt den med sol- och vindel. Batterier ska då ha rollen att upprätthålla stabilitet i elnätet. Man har ju testat det och vet att det fungerar.
...
Att bygga ny elproduktion som kostar tre–tio gånger så mycket som vindkraft med dessa dåliga argument är inte bara slöseri med resurser. Det kan för lång tid slå ut den svenska industri som behöver ha billig el för att behålla sin internationella konkurrenskraft. Då drabbas många anställda och de flesta svenskars ekonomi.