Spotpriset på elen nära 2kr/kwh idag, alltså nästa 4kr/kwh. Hur är det ens möjligt?

Tack för frågan. SVK har gjort en första utredning med 130 sidor om systemtjänster och det är en första början till att utreda problemen

Åtgärd 1: Svenska kraftnät ska initiera ett arbete för att ta fram och publicera prognoser avseende behovet av stödtjänster och avhjälpande åtgärder i överföringssystemet på 1–5 års sikt.

https://www.svk.se/siteassets/om-oss...er_211018_.pdf
Jag antar att du redan har läst den, men för de andra så finns här en kort video som tar upp problemen med vårt elsystem. Från presentation av https://www.bokus.com/bok/9789152736630/elsystemkrisen/
under Almedalsveckan https://vimeo.com/721994117/c2a46fbea5

Min åsikt är att det nuvarande regelverket och ledningarna till andra länder fungerar mycket bra om vi har planerbar elproduktion och att om vi hade det skulle många av instabiliteterna i elnätet bortfalla.

Vi ska ju se till så att inte Herberts farhågor besannas https://www.saurugg.net/blackout/ris...elle-situation https://www.saurugg.net/

Lagrande av mer vatten i norrländska vattenmagasin löser ändå inte problemet med elbristen och det höga elpriset (som tråden handlar om) i landets sydliga elområden eftersom optimering av elnätet måste ske med hjälp av reaktiv effekt som enbart kan tillföras i närområdet där det behövs.

Jag har svårt att se att lösningen inte skulle leda till annat än ett ännu större överskott i norr vilket leder till ännu sämre lönsamhet för vindkraftbolagen eftersom snurrorna därtill i stort sett endast levererar när låg efterfrågan och därmed låga priser råder.

Jag hade tidigare en länk till en rapport. Jag ska försöka hitta den bland hundratals länkar jag sparat rörande detta ämne.

1. Frågan är om det inte går att bygga ut existerande anläggningar och redan "förstörda" områden mer. Dvs. att bygga fler anläggningar längs samma älv.

2. Eftersom Sverige vill exportera el måste nog en kraftfull överkapacitet byggas ut.

3. Vattenkraft är inte nyckfull.

4. För att få vindkraften att funka måste ny teknik göra hållbara vindkraftstorn och mycket stora områden beläggas med vindkraft. Frågan är om det är värt det i förhållande till moderna kärnkraftverk med dagens vindkraft teknik. 200 och 500 meters torn med rotorer och motorer som håller i 20-40 år finns ju inte och övriga vindtekniker är fortfarande experimentella.

5. Färdigflashbackat!

Videon besvarade inte min fråga om riskerna med att ha få och stora producenter jämfört med många och små. Men med tanke på sammanhanget där presentationen hölls så är det ju på sätt och vis naturligt att de blickar framåt och fokuserar mindre på de problem vi redan vet att vi har och mer på de nya problem som kommer framöver. Men videon var mycket intressant så jag ångrar inte en sekund att jag kollade igenom den nu. Tack för tipset!

Jag gillade särskilt att de tryckte så hårt på att jag har rätt i min tes att det är efterblivet att försöka reducera den svenska energidebatten till nonsensfrågan "vindkraft eller kärnkraft?" och att det centrala problemet är ett helt annat. Den observationen är så för deras resonemang att man kan läsa det redan på omslaget till boken.

Ett intressant förslag! Ska betalningen utgå endast från det kärnkraften är bra på (i första hand stabilisering i vardagsfallet där nätfrekvensen är nära 50,00 Hz) eller ska man även räkna in det som kärnkraften är dålig på (stabilisering i krissituationer vid felfall i transmissionsnät eller stora kraftverk, där frekvensen rasat under 49,50 Hz eller värre)? Om man inför ett teknikneutralt stöd som räknar in både kärnkraftens styrkor och svagheter kommer de mesta av pengarna försvinna iväg till vattenkraften, så jag gissar att man måste blunda för kärnkraftens svagheter i abnorma situationer och inte ställa några såna krav.

Håller inte riktigt med om att kalla det för tillgänglighet. Den vid varje givet tillfälle tillgängliga effekten ifrån Svensk kärnkraft ligger mig veterligen på över 90%. Den genomsnittligt producerade effekten (som för vindkraft kallas för kapacitetsfaktorn) ligger så klart lägre än den tillgängliga effekten. Men detta är för att man i viss mån använder kärnkraften som reglerkraft på säsongsbasis.

Jag är dock medveten om att även Vattenfall kallar genomsnittsproduktionen för ”tillgänglighet”, något jag har för mig att man började med för bara några år sedan. Otvivelaktigt i ett försök att få det att låta som att man inte hade kunnat köra kärnkraften på nästintill 100%, 11 månader/år, om behovet funnits.

Det vore like orimligt att säga att Karlshamnsverket har en ”tillgänglighet” på 1% bara för att det i princip aldrig nyttjas.

/slutraljerat

Vi har 16 GW installerad effekt i vattenkraften, och omkring 7 GW kvarvarande kärnkraft (jag räknar lågt här för att illustrera ett scenario med en reaktor ur drift eftersom ett mer ansträngt läge är till stöd för din tes). En vinterdag helt utan vind när förbrukningen toppar kring 20 GW har vi alltså ett överskott på minst 3 GW, troligen mer eftersom den där avstängda reaktorn troligen är avstängd på sommarhalvåret och inte på den där kalla vinterdagen.

Det är så här man måste förstå vindkraften som ett komplement i energisystemet. Vindkraften är inte till för att driva min brödrost i samma ögonblick som jag blir hungrig. Den är till för att hålla nivåerna i vattenmagasinet höga. Det är därför det kvittar om det blåser idag eller nästa vecka, eftersom vindkraftens bidrag till vattennivåerna inte behöver komma vid en viss tidpunkt.

Vattenkraften förädlar billig effekt till dyr effekt genom att skifta den i tiden. Det finns en enorm kapacitet för ytterligare vindkraft nära vattenkraftverken i SE2, innan man kommer i närheten av taket för vad vattenkraften kan hantera.

För att försörja elektrifieringen av den norrländska industrin har vi redan i stort sett det elnät som krävs för att klara ett sånt scenario. För att även SE3 och SE4 ska få ta del av behagligare priser krävs investeringar i HVDC från SE2 söderut samt österut över Norra Kvarken.

Nej det är klart att det inte innebär det, men teknikneutralt innebär att vattenkraften kommer få en mycket större del av kakan eftersom den presterar bättre än kärnkraften i termer av att stabilisera elsystemet. Det blir stora pengar som går åt om man vill ha ett betydande tillskott till kärnkraften utan att diskriminera mot vattenkraften.

Vattenkraften kan användas på det sätt du säger, för att använda när behovet är störst. Men då blir flödet i vattendragen ännu mer ojämnt, vilket påverkar naturen. Det gör att vattenkraftens miljöbelastning ökar ännu mer. Den miljöbelastningen behöver räknas in när man tar ställning till vindkraft.

Jag läste någon gång ett förslag, jag vet inte hur seriöst det var, att bygga en fördämning mellan Umeå och Vasa för att utvinna vattenkraft. Bottenviken skulle då bli ett stort vattenmagasin. En sådan anläggning skulle kunna användas som pumpkraftverk. Men, en sådan anläggning skulle vara ett mycket stort ingrepp i miljön. Det kan finnas andra platser där vattenmagasin kan anläggas där ingreppet i miljön inte blir lika stort. Men vattenmagasinen behöver vara stora för att kunna lagra stora mängder energi över långa tidsrymder. Det kommer att inkräkta på naturen.

Vill vi utsätta miljön för den sortens ingrepp för att kunna utnyttja vind- och sol-kraft? Det hade kanske varit motiverat ifall vind- och sol-kraft hade varit dom enda alternativen till fossila bränslen. Men eftersom det finns en energikälla som kan leverera kraft i jämn takt, utan att vara beroende av vädret, och utan att släppa ut koldioxid, så har vi ju valet att bespara naturen dessa ingrepp.

Om du tycker att elpriserna är höga i söder nu så ska du se hur höga de blir när södra Sverige är omgivet av högprisområden åt fyra väderstreck istället för tre som idag. Elektrifieringen av stålindustrin och många andra elkrävande industriprojekt där uppe kommer driva upp priserna oavsett hur bra eller dåliga vi är på att trycka ner energi från norra till södra Sverige.

Det är ett misstag att basera alla planer för energisystemet framöver på hur den svenska industrin var strukturerad på 1980-talet. Vi kan inte välja att åtgärda endast de problem vi redan har, utan måste även använda de kunskaper vi har om vart vi är på väg.

Pågår de tydligen permanenta krissituationer du nämner här ovan så blir det ingen ersättning till något kraftslag alls.

Ersättningen är en sak som inte kan utvärderas förrän man vet hur systemet är utformat. Men sen har vi också den bistra realiteten att när frekvensen sjunker för mycket så växlar kärnkraftverket över från att vara stabiliserande till att vara destabiliserande, medan vattenkraften hänger kvar som en stabiliserande faktor på lägre frekvenser än kärnkraften klarar av. Så det är typiskt såna svagheter hos kärnkraften som måste ignoreras om man vill skräddarsy ett ersättningssystem som ska gynna kärnkraften ekonomiskt.