Mjo, landskap förändras, den här balansen är ofta snarare en dynamisk jämvikt snarare än en statisk balans. Men, effekter av att förlora vissa arter är ofta negativa på de vi önskar från ett ekosystem. Utarmade habitat kan göra dom mer känsliga för förändringar och ändras i en riktning som för oss ger oss mindre. Det, samtidigt som att en organisms plats inte är gudagiven, organismer existerar för sin egen skull, och vissa arter har större funktioner och effekter på sina ekosystem än andra. Försvinner bäver från ett område kommer de sannolikt ha mkt större effekter än en fästings försvinnande. Finns många andra goda skäl att bevara habitat och arter ändå. Vi är beroende av en rad arter som uppehåller en rad ekosystemtjänster och mångfalden är viktig för hur en del ekosystem funkar, men "rollerna" har uppstått från interaktionerna och inte tvärtom.
Citat:
Ursprungligen postat av
Dalulven
Har inte krokodilerna anor från dinosauriernas tid, d.v.s. en 200 miljoner år tillbaka i tiden?
Varför ska de bry sig om vad en nyanländ, köttbenet homo sapiens, anser?
Skulle inte förvåna om de kommer finnas kvar långt efter att vi har monterat vårt sista vindkraftverk ...
Vad gör vi klimat-hycklare, planet-förpestare och ekosystem-förstörare för nytta egentligen?
Detta är en vanlig uppfattning men krokodildjurens historia är mer spännande än så. Den mångfald vi ser hos krokodiler idag är inte nödvändigtvis representativ för gruppen naturhistoriskt sett. Den klad av semiakvatiska krokodiler som finns hos oss idag är ändå relativt ung, och den semiakvatiska kroppsgrundplanen går igen.
Tittar man längre tillbaka i tiden, under Mesozoikum (dinosaurieåldern) så fanns en oerhörd variation av former bland krokodiler. Vissa levde på liknande sätt som dagens överlevande krokodiler. Men fanns även grupper som Spenosuchier, krokodildjur med upprätta ben och ganska gracilt byggda likt en greyhound. Eller helt landlevande notosuchier med arter som var allätare eller växtätare med betydligt kortare nos, eller små snabba insektsätare. Många levde helt på land och en del kunde klättra i träd. Fanns även väldigt marint anpassade arter som snarare såg ut som fisködlor, med fenor till fötter, tillbakabildade hudplåtar och fenlik svans.
Dagens krokodiler har en bråkdel av tidigare mångfald och inte representativa hur gruppen har sett ut historiskt. Men, den semiakvatiska nischen har visat sig vara ganska stabil och tyvärr bara den som överlevt senaste massutrotningarna. Men betyder inte att de är den mest ursprungliga. Semiakvatiska formerna har återuppstått flera ggr bland krokodildjuren oberoende av varann, så även hos moderna krokodiler representerar inte en semiakvatisk grundplan något basalt.
Liksom, den grupp av semiakvatiska krokodildjur alla moderna krokodiler härstammar ifrån, den enda som kom levande ur KT-massutdöendet, uppstod först under Krita. Då fanns redan pungdjur och moderkaksdjur. Så, gruppen av krokodildjuren som gav upphov till moderna krokodiler är inte äldre än moderna däggdjur. Medans dom tidigaste kända formerna och mest basala av krokodildjur från Trias var gracilt byggda och helt landlevande och anpassades tidigt till en mängd olika levnadssätt.
