Varför har Einstein rätt förutom för att han säger så?

Jag har spenderat straxt över en vecka åt att läsa och lyssna på allt jag kommit åt av det tillhörande denna kontext, som nämns av användaren itazon, vilket vidgade mina vyer något enormt. Så tack så hemskt mycket itazon för att ha presenterat lite outforskad mark!
Det är för mig uppenbart att du nog är den som vet vad denne pratar om bäst här, mig själv inkluderat.
Som alltid när jag tänker på svår fysik så försöker jag se till så jag har nära till lätt fysik. Formelsamling för högstadieelever i en hand och kvantrelativism i den andra.

Detta ledde mig till att faktiskt läsa igenom en bok av Karl Popper, som det så flitigt hänvisas till, åtminstone till namn.
Det här med observationer och förutsägelser... Att "verifiera" eller falsifiera observationer, och implikationer på teorier.

Ta en sådan sak som att banan som ljus följer kröks kring en himlakropp. Det var ju redan känt sedan innan Einstein, så fenomenet i sig är ju inte förutsett. Den frågan är istället en rent teknisk fråga om detaljerna som fick Einsteins ekvationer att stämma och varför Newtons ekvationer skulle ha varit otillräckliga.
Var det en sekundär följd av Einsteins ekvationer att teorin råkade stämma överens med observationerna, eller krävdes det någon form av behandling av just den specifika frågan för att lyckas få ett resultat som stämde? Om så hur behandlades vad?
Stannar man där så är det ju uppenbart att även Newtons ekvationer bör få behandlas på ett adekvat sätt för dem, för att också ges en ärlig chans att ge ett resultat som stämmer.

Newtons formler är ju mer komplicerade än de ser ut eftersom de appliceras på komplicerade saker. Man har oftast fler gravitationskällor än endast de två man stoppar in i ekvationen, man antar tröghetscentrum, antar referens, mm., osv., vilket naturligtvis innebär mängder med faktorer som hänsyn måste tas till för att man ska kunna göra en ärlig jämförelse med en annan teori.

Om Einstein fick ordna sina ekvationer så att de passade ett resultat som representeras noggrannare och tillåts ta hänsyn till senare vetskap om relevanta faktorer, så är det ingen ärlig jämförelse med Newtons ekvationer, i sin enklaste och minst fördelaktiga form.

Om Einstein nu hade förutsett att ljus kröks runt himlakroppar, om man inte hade vetat det sedan innan, hade det inneburit att Newtons ekvationer var sämre, för att Einstein tjingare en konsekvens av sin teori som Newton kunde ha missat? Naturligtvis inte. Newtons ekvationer skulle kanske kunna förklara exakt samma observation på ett exakt lika tillfredsställande vis.

Vetenskaplig metodik handlar inte om att teorier lägger beslag på allt de gjort anspråk på, så dessa observationer tillfaller dem att beskrivas så som teorin vill, för alla andra att bara rätta sig efter, bara för att den förutsagt någonting först.

Det funkar inte så.

Värdet med förutsägelser är uppenbart, men det har inte någonting att göra med vilken teori som är vetenskapligast, utan den frågan avgörs med falsifiering.

Har Einsteins teori falsifierat Newtons teori genom att beskriva samma saker lika bra eller bättre, och därutöver förutsagt någonting som observerats, vilket Einsteins teori kan beskriva medans Newtons teori inte kan?
Är Newtons ekvationer falsifierade?
Nej, naturligtvis inte.

Om man därefter menar att Einsteins teorier bättre beskriver omständigheter som Newtons teorier beskriver sämre så kan man heller inte vara selektiv och diskvalificera Newton för allt som inte stämmer exakt, om man samtidigt har en högre acceptans för Einsteins sämre områden.

Det är detaljerna som avgör dessa frågor. Trams som att Newtons teori krävde verkan över avstånd besvaras med Poissons ekvationer.

"Observationer" är inte tillräckligt utan att veta hur mätningen gått till och hur den avgjorts.

"Ledde mig vidare" skulle det ha stått, vilket ledde mig tillbacka.

En sak jag skulle veta mer om som aldrig har slagit mig är vad man blir av med när man formulerar saker kring ekvivalensprincipen. Att trög massa och gravitationell massa vore samma sak är ju bara värt att tillskrivas en princip eftersom man innan hade märkt skillnad på dem. Så vad mer exakt är denna skillnaden, hur märks den och vilka olika egenskaper har de under olika förhållanden?
Nu har jag läst lite om det så jag förstår något mer än ingenting alls, men om någon vet någonting nämnvärt eller vet var man kan läsa mer om detta så önskar jag få veta.
Det finns ganska stiliga modeller som beror på denna skillnaden, bland annat de som nämns här. Någon av de jag läst om hade en siffra på olikheten avgjort på något sätt, med 20% skillnad av något slag. Om detta vore en generell skillnad istället för ett medel så skulle det vara väldigt intressant att få veta mer om det.
Känningarna i vänstra knäet säger mig att detta har någonting att göra med den märkliga uppdelningen av längsgående och tvärgående massa. Vilket också råkar vara en faktor som Newtonisk mekanik fungerar bättre med hänsyn till.

Allt som har att göra med parametrar som förhåller sig till andra är intressant. När man grupperar ihop många och låser dem så försvinner, som sett i TS, dynamiken, och det är svårt att få en översikt av mekaniken. Vilket man vill, eftersom den beskrivna mekaniken som sagts vara Mekaniken hittills alltid har varit mer eller mindre fel. Jag föredrar att inte förstå det som är rätt än att tro någonting som är fel...

Som kul sidnot så var ett fel Einstein gjorde när han formulerade en senare teori med variabel ljushastighet att han varierade frekvensen, men inte våglängden. Mindre genialiskt kan man tycka.

Någonting resten av den vetenskapliga världen var inne på innan Einstein-etern som är svårt att släppa är att hastighet och acceleration beror på referens, med allt som hör till.
Kanske skulle metriken utgöras av vinklar mot ett plan, från en referens med en vinkelhastighet och en utbredning. Ett invariant sätt att avgöra förhållandet mellan sträckor skulle då kunna utgöras av fluxdensitet tillsammans med egenskapen hos Pythagoras sats att om hypotenusan definieras vara den längre katetern plus ett, så är hypotenusans längd den korta katetern i kvadrat minus den längre katetern. Hm. Normeras runt pi, bevarandelagar balanserar om rumtidsasymetri, och "fluxdensitet" låter häftigt även om man liksom Einstein och Maxwell lånar det från Gauss.

Det är skamligt hur elektromagnetismen degraderats till endast Lorentzkraften och på sin höjd ett par varianter av "Maxwells" vanliga fyra. Kolla upp Oliver Heavisides "Papers on electricity" volym 2, för att få en känsla av hur mycket vi faktiskt vet men låter oss glömma, eftersom relativitetsteorin är bäst...

Märkligt att inte fler är intresserade av teorier de tror är fel för att kunna se vad som vore bättre rätt än det de tror på.
Vetenskapskulturen är usel. Penrose ska fan ha mer respekt för att han tar frågor på allvar som andra bara vågar avfärda för att slippa bilda sig en uppfattning och ta ställning i stora frågor, som om man trodde man var Einstein eller något. Eller Oliver Heaviside, som var någon form av telefon-nisse och i övrigt självlärd.

Alla saknar kvalifikationer för sånt här. Förstår man så försöker man hjälpa andra förstå det man inte förstår. Förstår man inte så är man ivägen för problemen om man gör det svårt för andra att förstå förljugna lösningar.
Mänskligheten behöver ju liksom alla blinda hönor hon kan få...

Berätta mer om varför ett alternativ är föredraget framför ett annat. Gärna utan universitetsord eller rymdtecken som egentligen är siffror. Så enkelt det bara går. Jag förstår nämligen inte och tycker det här är svårt, liksom alla.

Från en annan tråd. I ämnet att Einstein inte är magisk.

Nej. Det är inte vad man "ser". Det är vad en gammal analog kamera med en fokuspunkt i slutaröppningen en bit framför filmen skulle registrera på filmen efter en nollskiljd slutartid, då ljuset från ena sidan registreras på filmens motsatta sida medans rörelsen längs axeln i färdriktningen och filmen tvärgående mot öppningen, sveper över varandras parallella plan.
Det är inte baksidan man fotar utan mötande yta som längdförskjuts med en tvärgående komponent tillsammans med en mer tvärgående yta efter svepning under en öppningstid.
Abberationsformeln tillsammans med Dopplereffekten återger en bild av den ursprungliga längden längs färdriktningen efter brytningen i fokuspunkten och den omvända projektionen på filmen döljer röd eller blåförskjutning från tidsdilatation genom att exponeringstiden är olika från samtidiga punkter mot ett plan som inte är parallellt och därför inte tar emot ljuset samtidigt, så också intensiteten balanseras efter brytningen i fokuspunkten framför filmen vid slutaröppningen.
Det är mer som att man skulle ta ett foto med lång exponeringstid på någonting som rör sig förbi sig själv en bit från sidan, så man får en längre oval, men som är längdförskjuten och blir rund igen där den bortre delen är det man såg senare och den främre delen är det man såg först, men eftersom fokuspunkten är framför filmen, vilken inte är parallell med alla samtidiga punkter genom svepningen och projektionen är omvänd, så tar effekterna ut sig själva.

Ett öga vänder inte projektionen innan ljuset når tapparna utan parallellt inkommande ljus fokuseras av linsen vid tapparna. Ett öga beror inte heller på slutaröppning och exponeringstid under svepning, och följer också samtidigt en rörelse för att bibehålla ett parallellt plan mot det man tittar på.

Du hade kunnat skriva: "Jag har läst om en intressant sak jag inte vet om det stämmer, men...".
Istället skriver du: "Man skall ha klart för sig...".
Detta trots att du inte har en aning om vad du pratar om...
Du snackar extremt mycket skit. Ofta.

Någon annan:

Det skulle snarare leda till fler missuppfattningar om man i introduktionskurser skulle lära sig om en massa konstiga specialfall.
Jo, enligt relativitetsteorin så beskrivs observationer av saker med hög hastighet som kortare i färdriktningen.
Nej, det är inget verkligt fysikaliskt fenomen.
Nej, det skulle inte vara det rent visuella intrycket.

Alla bara hittar på lite allt möjligt och är övertygade om att allt stämmer och ingen kan någonting så alla tror på allt. Varför är det så inihelhete mycket lögner här egentligen? Eller saknas det fullständigt ens den grundaste jävla nivå av gränser för vad man tror på? Inga anledningar till varför över huvud taget. Förbannat.

Upp till bevis, gör detta, sedan kan du posta resultat.

Och nu har man lyckats mäta gravitationell tidsdilatation på 1 mm höjdskillnad.

https://www.sciencenews.org/article/...imeter-physics

Mätningar, inte alls bara att Einstein sa något. Mätningar, som stämmer extremt noggrant med vad man kan beräkna från teorin.

What’s more, after taking data for about 90 hours, comparing the ticking of upper and lower sections of the clock, the scientists determined their technique could measure the relative ticking rates to a precision of 0.76 millionths of a trillionth of a percent. That makes it a record for the most precise frequency comparison ever performed.

Vetenskap, när den är som bäst.

Science
it works, bitches

Haha, "mätningar"? Inte alls bara att Einstein sa något?
Så Einstein sa inte bara att det var en mätning av "gravitationell tidadilatation"?

Varför tror du att det där är en mätning av just Einsteins gravitationella tidadilatation?

Inte, låt säga, Lamours tidsdilatation med längs och tvärgående komponenter? Inte heller på grund av att ljus har variabel hastighet i gravitationsfältet, som Einstein själv sa?

Från teorin säger du? Men inte Lorentz eterteori utan just Einsteins GR?

Det tror du?

Varför?

Det falsifierar ju inte några av de teorier som faktiskt är på tapeten i den här tråden? Det finns en uppsjö av skalär- och tensorbaserade gravitationsteorier som gör samma förutsägelse vad gäller gravitationell tidsdilatation?

Frågan var ju nu om man bara ska lita på Einstein för vad han sagt. Det ska man inte. Empiri äger.

Absolut, men empirin i fråga hänger ihop med frågeställningen i TS, hur vet vi att just Einsteins formulering av GR är den korrekta beskrivningen, och inte någon av de andra sjutton eller så teorierna som också matchar i princip all tillgänglig empiri?

Ockham? T ex är ju ett skalärfält bra mycket mer komplicerat än bara en konstant, G. Sen smickrar du TS. Vilken del handlar om t ex skalärfältformuleringar av GR? Är ju bara en illa formulerad röra om TS bristande insikter om elektromagnetism och om SR.

Einstein har rätt i den bemärkelsen en vetenskapsman kan ha rätt, dvs genom att teorin än så länge inte står falsifierad. Vetenskapen är tentativ, men GR är en av de mest framgångsrika teorierna vi har, tillsammans med kvant. Att de två inte är förenade skvallrar om mer bakom kulisserna. Men till dags dato står de ofalsifierade.
Om GR ska tolkas som krökning av rumtid eller inte blir lätt filosofi, eftersom en seriös teori ändå måste reproducera samma mätresultat som GR redan bekräftat.

Sen finns det vissa möjliga anomalier inom GR som inte är att skjuta under mattan, men teorin är så befäst inom fysiken att de flesta anser det mer rimligt att det finns partiklar vi inte ser än att GR skulle vara fel (talar om exempelvis mörk materia).

TS är ingen anhängare av relativitetsteorin, inte ens SR. I andra trådar har han ifrågasatt hastighets addition och Lorentz transformation överhuvudtaget. Vill också minnas att han stod på liffens sida i tron om att Minkowskirummets symmetrigrupp är SO(4), inte SO(3,1), men jag orkar varesig leta eller föra diskussion kring detta då man aldrig kommer någon vart.

Så Ockham här? Kanske? För att det känns bra?


Skitsnack. Jag är i allra högsta grad en anhängare till både SR och GR. Jag kan dock göra skillnad på vetenskapliga modeller och verkligheten. Att inte vara falsifierad är inte detsamma som att vara rätt.

Att GR och kvant inte är förenade skvallrar om att de inte är helt rätt. Inte att det måste finnas mer eftersom de är helt rätt.

Allt som diskuteras här innebär samma eller bättre förutsägelser av mätresultat. GR bekräftar inte mätresultat, utan mätresultaten falsifierar inte GR. Därefter definieras mätresultaten efter GR.

Så "befäst"? Så där GR har "anomaliteter" så är det mest rimligt att anta att naturen kommer rätta sig efter GR? Trots att inte ens SR och GR är kompatibla med varandra?

Jag har ifrågasatt de tekniska detaljerna ja. Hittade du något fel i det jag skrev om det? Vad? Varför?

Du kanske inte ska påstå skit du bara tror utan att ha stöd för istället. Jag har inte påstått någonting sådant och du har ändå fel då det är Poincarés symmetrigrupp som gäller. Du refererar till signaturen. Så påhitt på påhitt.

Edit. Notera att ni utan skäl byter ut mätresultat som falsifierar, med indikationer som talar för icke observerade egenskaper hos naturen. Så om mätresultat går emot GR så tyder det på att framtida mätresultat kommer bekräfta GR.
Samtidigt som ni inte ens vet vad man mäter, eller hur, utan bara har läst vad rubriken kallar mätningen. Vetenskap va?