Vilket nordiskt folk kan dom flesta språken?

Ingen aning. Tror inte att det är särskilt vanligt att kunna många språk alls i Norden. Jag kan svenska, engelska, tyska och lite latin och förstår norska och danska. Det sistnämnda gör de flesta svenskar.

Ingen aning. Tror inte att det är särskilt vanligt att kunna många språk alls i Norden.

Tror du är nått på spåren med just Finlandsvenskar! Dom jag känner kan alla 3 språk flytande oftast.

Å andra sidan finns väldigt många här i Sverige som kan svenska, engelska och språket i landet de föddes.

Du försöker utifrån en enda person generalisera över vilka som kan flest språk. Att hon kan åtta har inget med nationalitet att göra. Alla människor som kan så många språk som åtta, förutsatt att de verkligen kan dem ordentligt, är dels språkligt begåvade och dels intresserade.

Mattehetsen är total. Säkert 95 % läser och skriver engelska som A-språk i studentskrivningarna och folk låter bli att välja andra valfria språk, såsom tyska, franska, spanska, ryska etc., eftersom det är så få kurser numera och därmed få poäng att plocka. Samma gäller även svenska (och finska för de svenskspråkiga) - man läser de obligatoriska kurserna men majoriteten låter bli att skriva ämnet i studentskrivningarna. Då väljer man hellre extra kurser i t ex historia, religion och hälsokunskap i istället då det blir fler kurser och därmed fler poäng. Helt sjukt.

Bara för inte alltför länge sedan läste folk mycket mera och flera språk på gymnasiet, då det fortfarande lönade sig att satsa på dem och skriva dem i studentskrivningarna. Engelska lever dock gott och fett.

Själv läste man engelska, svenska och tyska redan i grundskolan och valde ytterligare ett språk på gymnasiet, och skrev alla fyra. Men då var fet värt det även med tanke på högskolestudier.

Vi Nordens zigenare, finnar, och andra finländare, har en nedåtgående trend vad gäller språkkunskaper. Läget har blivit allt sämre de senaste 10-15 åren efter att man gjort stora ändringar ämnesbetoningarna i studentexamen. Nu är det typ bara (lång) matte, modersmål (finska eller svenska) och engelska som ger bra med poäng. Mattehetsen är total. Säkert 95 % läser och skriver engelska som A-språk i studentskrivningarna och folk låter bli att välja andra valfria språk, såsom tyska, franska, spanska, ryska etc., eftersom det är så få kurser numera och därmed få poäng att plocka. Samma gäller även svenska (och finska för de svenskspråkiga) - man läser de obligatoriska kurserna men majoriteten låter bli att skriva ämnet i studentskrivningarna. Då väljer man hellre extra kurser i t ex historia, religion och hälsokunskap i istället då det blir fler kurser och därmed fler poäng. Helt sjukt.

Bara för inte alltför länge sedan läste folk mycket mera och flera språk på gymnasiet, då det fortfarande lönade sig att satsa på dem och skriva dem i studentskrivningarna. Engelska lever dock gott och fett.

Själv läste man engelska, svenska och tyska redan i grundskolan och valde ytterligare ett språk på gymnasiet, och skrev alla fyra. Men då var fet värt det även med tanke på högskolestudier.

Men finns det inte fog för att det kanske rent av är finskarna, som kan dom flesta språken, i antal?

Eller kanske ännuhellre, finlandssvenskarna och sverigefinskarna?

Det råder någon förvirrad föreställning, särskilt i Sverige, om att det ”räcker” att kunna engelska som främmande språk. Det gör det inte alls, i alla fall inte om man syftar lite högre med sin tankeverksamhet. Och denna utveckling hotar det intellektuella livet i Sverige. Jag har levat i den bokliga verkligheten i ett par årtionden och ser allt oftare att bokförlagens (numera vanligtvis inhyrda) redaktörer inte längre klarar att läsa översättningar till svenska mot originalspråket. Det må vara ursäktligt när det gäller ”ovanliga” språk som turkiska och ungerska, men numera gäller detta ofta även ett världsspråk som franska. Nedvärderingen av humaniora börjar därmed kännas i skinnet. Det gör ont, och är outsägligt tragiskt. Vår kulturella stomme blir till kex.