Varför tycker kvinnor att de kan komma undan med att leva på bidrag?

Eller en fattig

tyvärr är ju ca 20% inom vården inte på jobbet idag (långtidsjuksrivna, kvinna, psykisk ohälsa är det vanligaste skälet)

Men visst fler går ju bort i samband med föräldraledighet semester osv.

vi borde importera sjuksköterskor från tyskland. där har ju kvinnorna i arbete inte samma epedemier av sjukdom som i sverige, (för männen inom vården är det samma ungefär, men då är ju transport och husbygge de stora sjukfrånvarobransherna för män.)


skillnaden är ju programeraren spenderar 90%+ av sin tid i arbete, sjuksköterskan 55%+

det är ju till syvende och sissta 2 olika saker, att tycka att man bidrar kontra man bidrar.

Så någon sjuk person som delar dina sjuka känslor? du får gärna citera det du tror, elelr det de tror för den delen.


så anledningen til att kvinliga läkare jobbar mycket mindre och bidrar mindre än manliga läkare är för att de är kvinnor? Det ser ju inte lika illa ut i tex tyskland, (ser nästan lika illa ut i danmakr och norge som i sverige)


jo att tvätta håret måste man ju göra ibland , det handlar om myten att kvinnor som grupp gör mer än män som grupp i form av arbete, och därmed rättfärdigar att de är sjuka eller psykisk sjuka.

det stämmer mao inte, dels för att kvinnor har mer tid för personliga behov, och lägger mindre tid på totalt arbete. det är mao inte så att "männen" "stjäl kvinnors fritid", om något så finansierar män kvinnors möjligheter att göra fria val.

Bidrar man, så bidrar man. Oavsett hur mycket eller lite man bidrar. Sjuksköterksan bidrar därmed även hon/han, även fast hon/han inte är lika mycket på jobbet som programmeraren.

I övrigt anser jag nog att jag bidrar mer nu när jag arbetar mindre, än när jag jobbade 130%. Jag är extremt mycket mer effektiv på jobbet den tid jag tillbringar där, än när jag hade över 10 timmars arbetsdag. Jag jobbade på då också, men det gick segare. Nu jobbar jag cirka 7 timmar om dagen (gått ner i tid för att ha mer tid för barnen) och jobbar då på hårt och effektivt.

Nu börjar du bli sådär trist igen. Ska vi fortsätta den här konversationen får du lov att börja diskutera sakligt. Jag hoppas att ditt nästa inlägg är sakligare.

Jag har ingen aning om hon "delar mina känslor". hennes bok handlar nämligen inte om känslor, utan om forskning. Du får kolla källan själv. Jag kan skriva citat ur boken om du är intresserad?

Kollade du länken från läkartidningen? Det är alltså en manlig läkare som varit sjukskriven och uttalat sig.

Jag skrev inget om hårtvätt. Jag skrev om sömnbehov.

mm en lösning är ju att man jobbar efektivare, det är dock svårt när man arbetar med 2 händer och frontalloben.

att sova mer, tvätta håret oftare och göra mindre arbete är tydligen inte så bra för hälsan . utifrån statestiken, kanske är det för att man tror att man jobbar mer än männen man blir sjuk.

det är sakligt. verkligheten är vad den är.


vad är det jag ska kolla, du är väll inte 4år och hänvisar till din morsa?


du får gärna citera det andra tror eller ännu hellre citera vetenskapliga källor (tex studier eller statestik)


och jag konstaterade det SCB konstaterade, att kvinnor som grupp lägger mycket mer tid på det än män som grupp, precis som att män som grupp gör mycket mer totalt arbete än kvinnor som grupp.

Det beror på vilken typ av arbete man har. Inom mitt arbete är det mycket logistik och skärpa etc. som behövs. Om man då jobbar alltför långa pass, blir man trött och det segar ner ens tempo, men man fortsätter hålla god kvalite´ i det man gör. Nu kan jag hålla skärpan hela mina arbetspass och då går det både snabbare och blir bra resultat.

Så du menar att män jobbar medans kvinnor sover eller tvättar håret? Hur vet du ens det? Agda kanske jobbar 8 timmar/dag och Sven jobbar 8 timmar/dag. För Agda tar det 1 timme/dag sammanlagt att ta sig till och från jobbet. För Sven tar det 1 timme/dag sammanlagt att ta sig till och från jobbet. Agda sköter barn och hushåll 5 timmar/dag och Sven sköter hushåll och barn 5 timmar/dag. Agda sover 8 timmar/dygn för att hon måste och behöver det och Sven sover 6 timmar/dygn för att det räcker för honom. Agda tvättar håret/sminkar sig/gör sig iordning 1 timmer/dag. Sven gör sig iordning på 15 minuter/dag.

Allt detta tar alltså: 23 timmar för Agda sammanlagt och 21 timmar och 15 minuter för Sven. Agda har alltså endast 1 timme/dag på sig att göra saker som hon vill göra, aktiv återhämtning som tex. läsa en bok, se något på TV, ringa en polare, ta en fika etc. Medans Sven 2 timmar och 45 minuter på sig för aktiv återhämtning.

Om Agda då dessutom har ett väldigt tungt arbete mentalt och psykiskt med mycket stress och press, så kommer hon behöva mer än bara en futtig timme för återhämtning/dag. Det man vet är att vi människor klarar mycket stress och press så länge vi får vår återhämtning. Så även om Agda jobbar lika mycket som Sven både hemma och på jobbet, så har hon färre timmar till återhämtning. Och då kanske hon behöver gå ner i arbetstid för att få mer tid för återhämtning. Detta kommer påverka hennes lön, pension, påverka vid vab etc. Men hon får iaf. mer tid för aktiv återhämtning vilket hon behöver med tanke på sitt jobb.

http://www.nationalekonomi.se/sites/...05/46-4-ms.pdf

sid 8

ja, så ser det ut i fallet agda och sven, och för varje sån så har du en anna som jobbar "mycket mindre" än snitt kvinnan och en arne som jobbar "mycket mer än" snittmannen



mm, har man mindre totalt arbete per vecka så har man ju mer tid till annat,



mjo, och i snitt så förvarsabetar Agdorna 8 minuter mer dygn per 10års period, och gör 33 minuter mindre nytta i "hemmet" per 10års period. så kan de få mer "personlig tid", som de bla lägger på att sova mer. männen är ju trotts allt kvar på jobbet, i genomsnitt...

fortfarande sid 8

Boken är faktamässig och stödjer sig bla. på forskning. Skriven av en leg. psykolog och leg. psykoterapeut som arbetar inom företagshälsovård.
Citat från boken: "Även om det inte går att generalisera när det gäller arbetsplatser, så vet vi att vissa typer av yrken är mer förknippade med stress och utmattning än andra. Det gäller tex. det som kallas för kontaktyrken, där arbetet går ut på att ha hand om andra människor på olika sätt, som inom vården, omsorgsyrken eller i skola. Särskilt utsatta är de yrken där man hanterar människor med behov och problem av olika slag, framförallt i kombination med att det finns krav på hög produktionstakt. Att tex. "jaga pinnar" i vården (uppnå ett visst antal patientkontakter per dag) är en sådan stressfaktor eftersom det ställer dubbla och delvis motsägelsefulla krav på de anställda. De ska dels tillgodose människors behov av att bli lyssnade till så att de känner sig väl omhändertagna, dels ska de arbeta fort eftersom nästa patient eller klient är bokad om en kvart." Källa: "Tillbaka till jobbet" av Å*sa Kr*use.

Kvinnor jobbar i regel inom kontaktyrken. Där man gjort neddragningar på personal sedan 90-talet, men ökat upp kraven på de anställda. Många upplever att de inte hinner med. Detta skapar en ohälsosam stress och en etisk stress, eftersom de jobbar med människor och mår dåligt av att inte hinna med de människor de inom sina yrken ansvarar för. Sedan kommer de hem och arbetsdagen är inte över, för då har de hem och hushåll att ta hand om under några timmar. Och försöka vara lyhörda för sina barn/få tid för sina barn. Och känna dåligt samvete över tröttheten de känner. Så känner de sig otillräckliga både på sina arbeten och i sina hem. Stress och press. Och väldigt lite vaken återhämtning. För att få vaken återhämtning börjar de sova mindre och för att orka med sina arbeten slutar de göra sådant som är återhämtning men bibehåller det som är kravfyllt. Och sover mindre. Lägg därtill att kvinnors hjärnor är stresskänsligare, men alltså utsätts för mer stress än om de haft ett typiskt "mansdominerat" yrke. Till slut brister det och de "går in i väggen".

Mm, Åsa har rätt till sina känslor och tankar, men vetenskapligt är hon såväl opublicerad som ociterad.

så hon är givetvis en del av problemet inte lösningen. det framgår ju om inte annat av den negativativa trenden bland sjukskrivningstal (främst då för psykisk ohälsa) bland kvinnor.

lite sött med hennes andra atypiska verk, att bli lämnad.... det är ju i regel kvinnor som bryter upp familjer inte män...

svårt att vara vetenskaplig när man behandlar udda atypiska fenomen... men till hennes försvar så påskinnar hon ju inget annat, det är det du som gör....


jo om nu det var 100% tals % överrepresentation av "utmattningsyndrom" bland kvinnor i arbete. nu är det inte så. utan 13%.....

du får endå ha respekt för att det är en ovetenskapligt "svensksjukdom" du referar till . inte en erkänd åkamma/diagnos.

Du har inte läst boken, märker jag. Du kanske ska ta och göra det innan du uttalar dig om dess innehåll? Boken blev utnämnd till "bästa HR-bok" år 2016. Så den handlar inte om relationer, utan om arbetslivet och om hållbar återgång tillbaka till arbetslivet efter stressrelaterad psykisk ohälsa.

Du kan även kika in dessa källor, gällande att kontaktyrken är riskyrken för stressrelaterad psykisk ohälsa med sjukskrivning som följd. Och som även visar på att föräldrar till småbarn löper en högre risk pga. dubbelarbete. Blunda inte för detta, herr slö.

https://www.forsakringskassan.se/!ut...3Mt9-RkLcrQ!!/

https://www.arbetarskydd.se/arbetssk...kyrken-6568605

https://www.afaforsakring.se/globala...-diagnoser.pdf

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/va...utsatta-yrkena